Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Publikasjoner (10 av 114) Visa alla publikasjoner
Grafström, M. (2023). Crafting Newsworthiness at the Intersection of Business and Journalism: The Role of Context and Identity in Nascent Economic News Practice in Sweden . History of Political Economy, 55(S1), 149-174
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Crafting Newsworthiness at the Intersection of Business and Journalism: The Role of Context and Identity in Nascent Economic News Practice in Sweden 
2023 (engelsk)Inngår i: History of Political Economy, ISSN 0018-2702, E-ISSN 1527-1919, Vol. 55, nr S1, s. 149-174Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article explores how economic information was turned into newsworthy content in Sweden during the 1960s and 1970s. Professional norms and identities of “business journalists” were during the 1960s yet to be developed, and there were concerns raised whether issues about the corporate world and the economy were suitable to turn into journalistic news content at all. Conceptualizing newsworthiness as a logic of appropriateness, the analysis focuses on the roles that professional norms and identities played in forming nascent economic news practice. The empirical findings show that there was not one way—or one place—that this newsworthiness was constructed. Instead, nascent economic news was produced in two highly separated organizational settings: one rooted in the journalistic world and one in the business world. Depending on the context, significantly different methods and ideas guided the nascent work of creating newsworthiness for economic information. 

Emneord
business journalism, economic news, journalism, logic of appropriateness, newsworthiness
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-224037 (URN)10.1215/00182702-10875101 (DOI)2-s2.0-85184423196 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2023-11-26 Laget: 2023-11-26 Sist oppdatert: 2024-02-22bibliografisk kontrollert
Maria, G., Jonsson, A. & Klintman, M. (2023). Embracing the academic–practice gap: Knowledge collaboration and the role of institutional knotting. Management Learning
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Embracing the academic–practice gap: Knowledge collaboration and the role of institutional knotting
2023 (engelsk)Inngår i: Management Learning, ISSN 1350-5076, E-ISSN 1461-7307Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Epub ahead of print
Abstract [en]

Collaboration between academia and practice is crucial for addressing complex societal challenges and generating new knowledge. However, bridging the perceived gap between these two domains has proven challenging due to differences in language, expectations, and time horizons. In this article, we question the usefulness of framing these differences as a gap and explores alternative approaches to fostering academic–practice collaboration. With the help of organizational institutionalism and theory on configurational boundary work, we propose the concept of “institutional knots” to temporarily ease tensions and reconcile differences between researchers and practitioners. Drawing on two case studies, we examine how temporary knotting activities can support and enable collaboration without undermining participants’ distinct expertise and professional roles. By embracing and understanding the gap from such a perspective, we argue that institutional knots provide an alternative metaphor and valuable framework for organizing and managing academic–practice collaboration. The findings contribute to the literature on how collaborations may be organized by offering a complementary understanding of the gap metaphor and providing practical insights for researchers and practitioners seeking to navigate and leverage their differences.

Emneord
Academic–practice gap, collaboration, institutional knotting, institutional theory, temporality
HSV kategori
Forskningsprogram
företagsekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-225255 (URN)10.1177/13505076231213056 (DOI)001133478700001 ()2-s2.0-85181200096 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, FSK15-1081:1
Tilgjengelig fra: 2024-01-11 Laget: 2024-01-11 Sist oppdatert: 2024-01-17
Maria, G. & Jonsson, A. (2023). Från “fund and forget” till ”ringar på vattnet”: Uppföljning av Formas kommunikations- och nyttiggörandeutlysningar. Stockholm: Formas
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Från “fund and forget” till ”ringar på vattnet”: Uppföljning av Formas kommunikations- och nyttiggörandeutlysningar
2023 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Formas, 2023. s. 76
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-224036 (URN)978-91-540-6197-6 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2023-11-26 Laget: 2023-11-26 Sist oppdatert: 2023-11-27bibliografisk kontrollert
Jonsson, A., Brechensbauer, A. & Maria, G. (2022). Communicating science through competing logics and a scienc-art lens. Journal of Science Communication, 21(7), Article ID YO1.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Communicating science through competing logics and a scienc-art lens
2022 (engelsk)Inngår i: Journal of Science Communication, E-ISSN 1824-2049, Vol. 21, nr 7, artikkel-id YO1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This essay takes a starting point in the well-known tension between the media logic and the scientific logic and the challenges when communicating science in a mediatized society. Building on the experience of engaging in research comics, both as a method for communicating science and a creative example of a meeting between science and art, we introduce a framework — a pedagogical tool — for how science communication can be understood through the two competing logics. We contribute to literature about the balancing act of being a ‘legitimate expert’ and a ‘visible scientist’, and suggest that the meeting between science and art can be understood as a lens for how to communicate science that goes beyond the deficit model.

Emneord
science communication, research comics, media, logics
HSV kategori
Forskningsprogram
företagsekonomi; sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-212927 (URN)10.22323/2.21070401 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2022-12-15 Laget: 2022-12-15 Sist oppdatert: 2023-10-03bibliografisk kontrollert
Maria, G., Jonsson, A., Stig, O. & Strannegård, L. (2022). En berättelse om organisering (2ed.). Lund: Studentlitteratur AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>En berättelse om organisering
2022 (svensk)Bok (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

En berättelse om organisering blandar organisationsteorins grunder med berättelsen om modeföretaget Mess. Genom skildringen av människorna och händelserna i och runt företaget ser vi framgångar, konflikter och utmaningar i organisationsteorins ljus. Mötet mellan den fiktiva berättelsen och organisationsteorins grundläggande teman ger en förståelse för vad en organisation är och vad organisering betyder – och vilken betydelse det har för att förstå vårt samhälle. I den här andra upplagan har boken kortats och omdisponerats så att några av de tidigare temana har vävts samman med de övriga. För att komplettera och stärka berättelsen om Mess har exempel – både från praktiken och från aktuell forskning – genomgående uppdaterats.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Studentlitteratur AB, 2022. s. 414 Opplag: 2
Emneord
organisationsteori
HSV kategori
Forskningsprogram
företagsekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-212547 (URN)978-91-44-15425-1 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2022-12-08 Laget: 2022-12-08 Sist oppdatert: 2022-12-08bibliografisk kontrollert
Maria, G. & Rehnberg, H. S. (2022). Från informerande till intresseväckande: Journalistiska metoder och format i kommunal kommunikation.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Från informerande till intresseväckande: Journalistiska metoder och format i kommunal kommunikation
2022 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

I den här rapporten undersöker vi hur kommunanställda kommunikatörer ser på och uppger att de arbetar med journalistiskt inspirerade metoder och format. Vår ambition är att utveckla kunskap om nyhetsproduktion i offentlig sektor men också att väcka frågor och stimulera till bredare diskussioner om vad som händer när gränser mellan traditionell journalistik och offentlig kommunikation förändras. Vår analys baseras på intervjuer med kommunikatörer i 13 kommuner runtom i Sverige. Samtliga kommuner som ingår i undersökningen använder i någon mån journalistiskt inspirerade arbetssätt i sin kommunikation. Merparten av de intervjuade kommunikatörerna har också journalistisk skolning och har tidigare arbetat som journalister.

Kommunikatörers arbete har under de senaste årtiondena professionaliserats och idag finns särskilda utbildningar, branschorgan, konferenser och nätverk för yrkesgruppen. Det har därmed vuxit fram gemensamma föreställningar om vad kommunikationsarbete i en kommun ska innefatta och hur det ska genomföras. Dessa gemensamma föreställningar kan förstås som en lämplighetslogik som ger struktur och vägledning till det vardagliga arbetet. Ofta sker förändringar i lämplighetslogiken genom små justeringar och anpassningar, och individer som bär med sig erfarenheter från annan verksamhet kan spela särskilt betydelsefulla roller i sådana förändringsprocesser. 

Vår intervjustudie pekar på vissa mönster i vad kommunikatörerna beskriver som viktigt, vad de anser rätt och lämpligt att göra samt vad och hur något kan informeras om med hjälp av journalistiskt inspirerade metoder och format. Tre idéer framträder som särskilt betydelsefulla eftersom våra intervjupersoner explicit kopplar dem till användningen av journalistiska metoder och arbetssätt: idén om att nyhetsvärdera (innehåll sorteras utifrån nyhetskriterier), idén om att vara relevant för mottagarna (innehåll är tänkt att tillgodose mottagarnas behov) samt idén om att väcka intresse och engagemang (innehåll ska locka till läsning och vara lättillgängligt). Sammantaget kan de tre idéerna stötta kommuners arbete med kommunikationsuppdraget att informera medborgare. Samtidigt vittnar vår analys om att dessa idéer kan styra mot att viss typ av information – sådan som anses ha nyhetsvärde och intressera invånarna – premieras på bekostnad av annan information, som kanske är svårare att berätta på ett enkelt och intresseväckande sätt om.  Framtida studier behöver mer närgående undersöka i vilken utsträckning, när och hur journalistiska metoder och format blir styrande för kommunikationsarbete.

Publisher
s. 31
Serie
SCORE rapportserie, ISSN 1404-5052 ; 2022:3
Emneord
kommunikation, kommunikatör, kommun, journalistik
HSV kategori
Forskningsprogram
medie- och kommunikationsvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-212551 (URN)9978-91-88833-24-2 (ISRN)
Tilgjengelig fra: 2022-12-08 Laget: 2022-12-08 Sist oppdatert: 2022-12-08bibliografisk kontrollert
Rehnberg, H. S. & Maria, G. (2022). Kommuninformationens bedrägliga lätthet: Om coronaberättelser. Organisation & Samhälle (1), 4-9
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Kommuninformationens bedrägliga lätthet: Om coronaberättelser
2022 (svensk)Inngår i: Organisation & Samhälle, ISSN 2001-9114, E-ISSN 2002-0287, nr 1, s. 4-9Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: , 2022
Emneord
kommun, kommunikation, corona, pandemi, berättelser
HSV kategori
Forskningsprogram
lingvistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-212552 (URN)
Tilgjengelig fra: 2022-12-08 Laget: 2022-12-08 Sist oppdatert: 2022-12-08bibliografisk kontrollert
Frostenson, M. & Maria, G. (2022). Mediatisation and the construction of what is morally right and wrong in contemporary business. Media Culture and Society, 44(3), 532-548
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Mediatisation and the construction of what is morally right and wrong in contemporary business
2022 (engelsk)Inngår i: Media Culture and Society, ISSN 0163-4437, E-ISSN 1460-3675, Vol. 44, nr 3, s. 532-548Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The recent discussion on mediatisation prompts questions about how it arises and how social spheres are marked by it. In this article, we use business as an example of a social sphere to show that the production of normativity by and through the media is a central aspect of mediatisation. The empirical case of the article is the Deepwater Horizon disaster. Six specific techniques were used by the media to construct the case as an instance of corporate misbehaviour that met public recognition. The techniques are instrumental in forming the predicament of a modern mediatised business sphere, it is argued.

Emneord
business, manager, media, mediatisation, normativity, technique
HSV kategori
Forskningsprogram
företagsekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-199642 (URN)10.1177/01634437211048369 (DOI)000713079500001 ()2-s2.0-85116809755 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2021-12-13 Laget: 2021-12-13 Sist oppdatert: 2022-05-03bibliografisk kontrollert
Maria, G. & Rehnberg, H. S. (2022). Newsworthiness as a Governing Principle in Public Sector Communication. Media and Communication, 10(1), 88-98
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Newsworthiness as a Governing Principle in Public Sector Communication
2022 (engelsk)Inngår i: Media and Communication, E-ISSN 2183-2439, Vol. 10, nr 1, s. 88-98Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article examines what qualifies as news when public agencies in Sweden claim to engage in media work. We unwrap and explore what happens when ideas about “newsworthiness” enter the practice of public sector communication. What becomes news, and how? What kinds of content are favored, how are stories told, and what voices are heard? The ideas of newsworthiness in a public sector context are here conceptualized as a logic of appropriateness that governs civil servants’ media work. We base our analysis on a three-year case study of a Swedish county council’s digital news channel, VGRfokus. The analysis focuses on how ideas of newsworthiness are constructed and mirrored in and through the content of VGRfokus, as well as how they are reflected and acted upon by communications professionals working at the news channel. We suggest that ideas of newsworthiness may function as a governing principle and tone down or even hide conflicts and tensions between key values of bureaucracy and market, otherwise often manifested in public sector communication.

Emneord
bureaucratic values, civic information, digital news channel, logic of appropriateness, market values, newsworthiness, public sector communication, media work, strategic communication, VGRfokus
HSV kategori
Forskningsprogram
företagsekonomi; lingvistik
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-201820 (URN)10.17645/mac.v10i1.4390 (DOI)000746066800009 ()
Tilgjengelig fra: 2022-02-07 Laget: 2022-02-07 Sist oppdatert: 2022-02-09bibliografisk kontrollert
Brorström, S., Maria, G. & Tamm Hallström, K. (2022). Power of the Vague: How Vision Statements Have Mobilized Change in Two Swedish Cities. Administration & Society, 54(10), 2075-2100
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Power of the Vague: How Vision Statements Have Mobilized Change in Two Swedish Cities
2022 (engelsk)Inngår i: Administration & Society, ISSN 0095-3997, E-ISSN 1552-3039, Vol. 54, nr 10, s. 2075-2100Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This paper investigates the role of strategic artifacts in realizing change in two Swedish cities. Drawing from qualitative studies of city development projects we illustrate how ambiguous formulations in vision statements constitute a powerful basis for legitimizing actions. As part of establishing linkages between future-oriented vision statements and concrete actions here and now, we highlight the role of materialization. We provide three examples of how the vision statements studied materialized—into organizational structures, management control systems, and communication efforts—and discuss how such materialization implies that only some parts of broad vision statements are translated into practice.

Emneord
vision, municipality, strategic artifacts, materialization
HSV kategori
Forskningsprogram
företagsekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-212550 (URN)10.1177/00953997221113233 (DOI)2-s2.0-85135074409 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Vinnova
Tilgjengelig fra: 2022-12-08 Laget: 2022-12-08 Sist oppdatert: 2022-12-08bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-2457-6448