Med vardagliga undervisningsutmaningar som grund för det kollegiala utvecklingsarbetet finns stor potential att stärka den gemensamma kunskapsbasen i ett meningsfullt systematiskt kvalitetsarbete.

Författarna erbjuder här tankesätt, konkreta redskap och en stegvis arbetsgång för att systematiskt ringa in och ta sig an de ämnesdidaktiska undervisningsutmaningar som uppstår i klassrummen. I boken lyfts vikten av att lärare tillsammans identifierar de ämnesdidaktiska utmaningarna och utifrån dessa finner vägar att vässa undervisningen. Det handlar om att ta avstamp i befintlig kunskap och erfarenhet i ett utvecklingsarbete som både kan dra nytta av och utgöra utgångspunkt för ny ämnesdidaktisk forskning.

Den här boken vänder sig till praktiserande eller studerande lärare och rektorer i 7-9 som vill anlägga ett granskande förhållningssätt till den egna praktiken. Den kan med fördel köpas in av en hel skola för att främja det gemensamma lärandet i en skolutveckling som gör skillnad. 

In this paper, we focus on the expansion of a task developed in one educational context and moved into another educational context. The working process was conducted as a collaboration within a research team consisting of researchers and teachers. The aim of this paper is to describe how a task designed for students to work in base four, was collaboratively expanded into a task that deals with both base four and base ten. The overarching idea is the importance of early exposure to the structural aspects of the positional system and to advocate for exploring different bases to enhance learning. The theoretical framework of the project is based on learning activity, inspired by the El’konin and Davydov mathematics curriculum. The paper includes an analysis of the task staged in a Swedish classroom, highlighting collaborative design work, task features, and outcomes. The results indicate challenges and insights in students’ understanding of base ten as one of many possible base numbers.

The aim of this chapter, which draws upon data from a design researchproject based on Davydov’s principles of learning activity, is to exemplify the func-tions learning models can have in visualising students’ algebraic thinking whenthey collectively discuss algebraic expressions. The data are comprised of video-taped research lessons in grades 1 and 5, respectively. The analysis indicates that thelearning models enhanced the students’ joint exploration of the idea behind algebraicexpressions and thus materialised their algebraic thinking in the whole-class discus-sions in three ways: (1) materialising an argument, (2) materialising a problem, and(3) materialising a collective memory.

Vad är svårt att få våra elever att lära sig? Varför? Hur kan vår undervisning utvecklas för att möta behoven? Med vardagliga undervisningsutmaningar som grund för det kollegiala utvecklingsarbetet finns stor potential att stärka den gemensamma kunskapsbasen i ett meningsfullt systematiskt kvalitetsarbete. Författarna erbjuder här tankesätt, konkreta redskap och en stegvis arbetsgång för att systematiskt ringa in och ta sig an de ämnesdidaktiska undervisningsutmaningar som uppstår i klassrummen. I boken lyfts vikten av att lärare tillsammans identifierar de ämnesdidaktiska utmaningarna och utifrån dessa finner vägar att vässa undervisningen. Det handlar om att ta avstamp i befintlig kunskap och erfarenhet i ett utvecklingsarbete som både kan dra nytta av och utgöra utgångspunkt för ny ämnesdidaktisk forskning. Den här boken vänder sig till praktiserande eller studerande lärare och rektorer i F-6 som vill bidra med ett granskande förhållningssätt till den egna praktiken. Den kan med fördel köpas in av en hel skola för att främja det gemensamma lärandet i en skolutveckling som gör skillnad. 

Denna artikel bygger på resultat från ett undervisningsutvecklande forskningsprojekt rörande algebraiskt tänkande för grund- och gymnasieskolan. Frågor vi adresserar rör hur forskningsresultat av hög vetenskaplig kvalitet genereras, presenteras och kan prövas av såväl lärare som forskare. Vi diskuterar vad som kan räknas som relevanta forskningsresultat och användbara kunskapsprodukter för lärare.

Syftet med denna artikel är att beskriva och diskutera vilka, för lärare, användbara ochrelevanta kunskapsprodukter som har genererats i 11 forskningsprojekt, finansieradeav Skolforskningsinstitutet och beviljade år 2016 och 2017. Forskningsfrågorna är: Vad iresultaten kan ses som kunskapsprodukter och vilken karaktär har dessa? På vilka sätt harlärare medverkat i processen att ta fram dessa kunskapsprodukter? Sammantaget har 55öppet tillgängliga granskade publikationer analyserats. Sex kvalitativt skilda kategorierav kunskapsprodukter har identifierats: 1) Kunnanden och förmågor, 2) Undervisnings- ochlektionsdesign, 3) Didaktiska exempel, 4) Redskap, 5) Processer och metaperspektiv och 6)Generella eller kontextuella förutsättningar. Graden av medverkan från lärares sida har varieratavsevärt; från en aktiv medverkan, där lärare och forskare samarbetar på likvärdigavillkor, till en låg grad, där lärare primärt fungerar som bollplank eller forskningsobjekt.

This article examines the knowledge products of relevance to the teaching professionfrom eleven research projects funded by the Swedish Institute for Educational Research.A total of 55 openly accessible reviewed publications have been analysed. The aim is todescribe and discuss which, for teachers, useful and relevant knowledge products thatthe research projects (granted 2016 and 2017) have yielded. The research questions are:What in the results can be interpreted as knowledge products and what is the characteristicof these? In what ways have teachers participated in the process of producingthese knowledge products? Six qualitatively different categories of knowledge productshave been identified as descriptions of: 1) Knowings and capabilities, 2) Teaching/lessondesign, 3) Didactical examples, 4) Tools, 5) Processes and meta-perspectives, and 6)General or contextual preconditions. The degree of involvement of teachers has variedconsiderably, ranging from a high degree of active involvement, where teachers andresearchers collaborate on equal terms, to a low degree of involvement where teachersprimarily act as informants.

In this chapter, tension patterns and development opportunities withinFinnish teacher education are examined. We have chosen to focus the analysis onthe recruitment of student teachers, the relationship between theory and practice andmentorship for newly qualified teachers. Tension patterns and development oppor-tunities appear in all three phases, linking the content and form of teacher education.The analysis examines the overarching idea behind a recently introduced recruit-ment reform that was developed to let interviews play a larger role in the process.This was developed to address a situation in which an applicant applies to severaluniversities or programmes, but is interviewed only once. The relationship betweentheory and practice in teacher education remains problematic, despite the practiceschools’ favourable organizational conditions. New teachers still face challengeswhen entering the profession; mentoring programmes have been introduced toreduce these tensions.Like some other provinces in the Nordic countries, the self-governing ÅlandIslands have their own school system, which has both Finnish and Swedish traits, aswell as similar kinds of tensions. Despite the presented tensions, research-based teacher education continues to be an appropriate foundation for the continuingdevelopment of Finnish teacher education.

Teachers interested in developing students’ possibilities to take part in joint discussions in problem-solving often have to deal with challenges regarding norms in the mathematics classrooms. Dominating classroom norms is a factor in mathematics teaching, be it of social or sociomathematical type. Here we address challenges in relation to norms experienced when attempting to create possibilities for mathematics learning, starting at a general and algebraical point rather than a specific and arithmetical one. We draw on two projects that explored the Elkonin-Davydov curriculum in Swedish classrooms. The results indicate that norms, of different kinds, are impedimental in different ways, when performing a theoretical work in mathematics teaching. 

The overarching aim of this article is to exemplify and analyse how some algebraic aspects of equations can be theoretically explored and reflected upon by young students in collaboration with their teacher. The article is based upon an empirical example from a case study in a grade 1 in a primary school. The chosen lesson is framed by the El’konin-Davydov curriculum (ED Curriculum) and learning activity theory in which the concept of a learning model is crucial. Of the 23 participating students, 12 were girls and 11 boys, approximately seven to eight years old. The analysis of data focuses on the use of learning models and reflective elaboration and discussions exploring algebraic structures of whole and parts. The findings indicate that it is possible to promote the youngest students’ algebraic understanding of equations through the collective and reflective use of learning models, and we conclude that the students had opportunity to develop algebraic thinking about equations as a result of their participation in the learning activity.