Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Publikasjoner (10 av 44) Visa alla publikasjoner
Andersson, M. (2023). Anna Williams, Diktarhjärtat. Lotten von Kræmers litteraturliv. Albert Bonniers förlag. Stockholm, 2022 [Review]. Samlaren: Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur, 144, 465-468
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Anna Williams, Diktarhjärtat. Lotten von Kræmers litteraturliv. Albert Bonniers förlag. Stockholm, 2022
2023 (svensk)Inngår i: Samlaren: Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur, ISSN 0348-6133, E-ISSN 2002-3871, Vol. 144, s. 465-468Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig) Published
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-232931 (URN)
Tilgjengelig fra: 2024-08-28 Laget: 2024-08-28 Sist oppdatert: 2024-08-28bibliografisk kontrollert
Andersson, M. (2022). Anna Wegener, Karin Michaëlis’ Bibi books: Producing, Rewriting, Reading and Continuing a Children’s Fiction Series, 1927–1953 [Review]. European Journal of Scandinavian Studies, 52(2), 299-301
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Anna Wegener, Karin Michaëlis’ Bibi books: Producing, Rewriting, Reading and Continuing a Children’s Fiction Series, 1927–1953
2022 (svensk)Inngår i: European Journal of Scandinavian Studies, ISSN 2191-9399, E-ISSN 2191-9402, Vol. 52, nr 2, s. 299-301Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig) Published
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-220314 (URN)10.1515/ejss-2022-2024 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2023-08-22 Laget: 2023-08-22 Sist oppdatert: 2023-10-19bibliografisk kontrollert
Andersson, M. (2022). Maria Ulfgard, Nils Holgersson tur & retur: Barnens brev till Selma Lagerlöf [Review]. Tidskrift för litteraturvetenskap (4)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Maria Ulfgard, Nils Holgersson tur & retur: Barnens brev till Selma Lagerlöf
2022 (svensk)Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, nr 4Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig) Published
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-220315 (URN)10.54797/tfl.v52i4.14573 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2023-08-22 Laget: 2023-08-22 Sist oppdatert: 2023-09-17bibliografisk kontrollert
Andersson, M. (2022). Mord, blod och rosslande kämpars dödskval: Fridtjuv Bergs Trojanska kriget och Iliaden för barn. Barnboken, 45
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Mord, blod och rosslande kämpars dödskval: Fridtjuv Bergs Trojanska kriget och Iliaden för barn
2022 (svensk)Inngår i: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Around the turn of the twentieth century, several retellings of Homer’s epic and Greek mythology were published for children in Sweden. Fridtjuv Berg’s Trojanska kriget (The Trojan War, 1901) in the canonical publication series Barnbiblioteket Saga (The Children’s Library Saga) became one of the most long-lived. This article examines the characteristics of Berg’s rewriting by an analysis of the organization of the narrative, paratextual features, and the depiction of gender. Berg’s strategies are compared with another contemporary rewriting of The Iliad, Kata Dalström’s Grekiska guda- och hjältesagor (Greek Tales of Gods and Heroes, 1893). The article shows that the two rewritings mainly depict the same events and in the same order. Trojanska kriget foregrounds the historical content of The Iliad in the paratexts and by structuring the narrative around the foundation and fall of Troy. Dalström’s paratexts stress the timelessness of the work by references to a long cultural tradition, which is reinforced by illustrations depicting artworks from different eras. Berg’s book is more richly and uniformly illustrated, and Louis Moe’s illustrations highlight the action of the tale. Furthermore, Berg and Dalström focus on different aspects when abridging the tales, which influences the depiction of gender. While both rewritings describe a patriarchal society, Berg puts greater emphasis on male relationships and heroism. The women are mainly described as passive victims of war or masculinist power structures. Dalström’s version contains a greater variety of women. The comparison makes clear that Berg’s greater interest in the historical and factual aspects of Homer’s epic may have contributed to a more conservative gender ideology. At the same time, the rapid action of Trojanska kriget together with the publication context in Barnbiblioteket Saga are probably two of the factors behind the book’s success.

Emneord
Rewritings for children, Greek mythology, gender, Barnbiblioteket Saga, Fridtjuv Berg, Kata Dalström
HSV kategori
Forskningsprogram
litteraturvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-212857 (URN)10.14811/clr.v45.731 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2022-12-13 Laget: 2022-12-13 Sist oppdatert: 2022-12-19bibliografisk kontrollert
Andersson, M. (2021). The Making(s) of a Girl: Gender and Humanness in Frances Hardinge's Cuckoo Song. Analize – Journal of Gender and Feminist Studies, 30(16), 46-59
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The Making(s) of a Girl: Gender and Humanness in Frances Hardinge's Cuckoo Song
2021 (engelsk)Inngår i: Analize – Journal of Gender and Feminist Studies, E-ISSN 2344-2352, Vol. 30, nr 16, s. 46-59Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

A common trend in modern fantasy literature for children and young adults is to describe theworld from the monster’s point of view. Frances Hardinge’s Cuckoo Song (2014) exploreswhat it means to be a girl from the perspective of a changeling. In the article, I analyze thechangeling motif with a focus on gender and humanness. The article shows how non-normativefemininity and the non-human are intertwined in the depiction of the changeling. The girl’sfeeling of otherness is portrayed through her unruly and makeshift body that threatens to betrayher by falling apart or taking control of her actions. Only by moving beyond restrictive notionsof girlhood and affirming the non-human, can a resolution be achieved. The changeling in Cuckoo Song juxtaposes the non-human with humans that have been represented as the otherin Western society, like women, children, and foreign people. Thus, the narrative sheds lighton practices of othering and the gendered, racialized, and age-specific norms of human life. Through an exploration of the effects of dehumanization, Hardinge’s novel devises a posthuman ethic underlining all creatures’ right to life.

Emneord
Frances Hardinge, young adult literature, changeling, femininity, non-human
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-200450 (URN)
Tilgjengelig fra: 2022-01-05 Laget: 2022-01-05 Sist oppdatert: 2022-12-08bibliografisk kontrollert
Andersson, M. (2020). Constantia Carolina Amalia von Strussenfelt, 1803-05-16 — 1847-03-24: Författare, lärare. In: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: . Göteborgs universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Constantia Carolina Amalia von Strussenfelt, 1803-05-16 — 1847-03-24: Författare, lärare
2020 (svensk)Inngår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborgs universitet, 2020Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Göteborgs universitet, 2020
Serie
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, E-ISSN 2003-0088
Emneord
1800-talet, Författare, Lärare
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-192145 (URN)9789163975943 (ISBN)
Merknad

Publicerat 2020-10-20.

Tilgjengelig fra: 2021-04-14 Laget: 2021-04-14 Sist oppdatert: 2022-02-25bibliografisk kontrollert
Andersson, M. (2020). Framtidens kvinnor: Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832-1921. Stockholm: Makadam Förlag
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Framtidens kvinnor: Mognad och medborgarskap i svenska flickböcker 1832-1921
2020 (svensk)Bok (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Stockholm: Makadam Förlag, 2020. s. 287
Serie
Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet, ISSN 0347-5387 ; 152
Serie
Kriterium, ISSN 2002-2131 ; 26
HSV kategori
Forskningsprogram
litteraturvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-188373 (URN)10.22188/kriterium.26 (DOI)9789170613319 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2021-01-05 Laget: 2021-01-05 Sist oppdatert: 2022-02-25bibliografisk kontrollert
Andersson, M. (2020). Ulrika Sophia von Strussenfelt, 1801-05-09 — 1873-01-16: Författare, översättare, lärare. In: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: . Göteborgs universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ulrika Sophia von Strussenfelt, 1801-05-09 — 1873-01-16: Författare, översättare, lärare
2020 (svensk)Inngår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborgs universitet, 2020Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Göteborgs universitet, 2020
Serie
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, E-ISSN 2003-0088
Emneord
1800-talet, Författare, Lärare, Översättare
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-192146 (URN)9789163975943 (ISBN)
Merknad

Publicerat 2020-03-02.

Tilgjengelig fra: 2021-04-14 Laget: 2021-04-14 Sist oppdatert: 2022-02-25bibliografisk kontrollert
Andersson, M. (2019). Ulirka Lagerlöf Nilsson, Tradition, modernitet och förnyelse: Elisabeth Beskow och hennes författarskap decennierna kring sekelskiftet 1900 [Review]. Tidskrift för litteraturvetenskap, 49(1), 84-86
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ulirka Lagerlöf Nilsson, Tradition, modernitet och förnyelse: Elisabeth Beskow och hennes författarskap decennierna kring sekelskiftet 1900
2019 (svensk)Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 49, nr 1, s. 84-86Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig) Published
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-171577 (URN)
Tilgjengelig fra: 2019-08-15 Laget: 2019-08-15 Sist oppdatert: 2022-02-26bibliografisk kontrollert
Andersson, M. (2018). Gunnel Linde. In: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: . Göteborg: Göteborgs universitet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Gunnel Linde
2018 (svensk)Inngår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Göteborg: Göteborgs universitet, 2018
Serie
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, E-ISSN 2003-0088
Emneord
1900-talet, 2000-talet, barn- och ungdomslitteratur, författare, journalist, regissör, BRIS
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-154017 (URN)978-91-639-7594-3 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2018-03-12 Laget: 2018-03-12 Sist oppdatert: 2022-02-28bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-6695-5219