Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>2022 (Engelska)Ingår i: Nordic Journal of Transitions, Careers and Guidance, E-ISSN 2003-8046, Vol. 3, nr 1, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]
The aim of this article is to describe and discuss professionalism and professionalisation of career guidance counselling in Sweden in relation to different logics of professional practice. The transformation of the labour market and the educational system in Sweden over the past decades has led to an increase in the importance of individual educational and occupational choices and development of career management skills in relation to individual trajectories based on personal interests. Also, individual agency has increased in importance in relation to the quantitative planning of secondary and tertiary education aiming to match supply and demand in the labour market. Within the dominant functionalistic technical-instrumental paradigm, which focus on individual agency and rational choices, the importance of career guidance and counselling has increasingly come into focus. Through the incorporation of market-oriented management logics in the welfare sector, the previously dominant logics of professional responsibility have in many professional groups been replaced by professional accountability. In Sweden, the process of professionalising the emerging semi-profession of career guidance and counselling is driven by policymakers. Rather than being defined by practising professionals, professionalism is externally defined in reports and policy documents shaped by elites and experts, outlining core competences in career guidance and counselling related to political objectives. The practice of career guidance and counselling is not strongly governed and there is little external evaluation. The professionals have autonomy and relatively high degrees of freedom in formulating problems and solutions, but little organisational support.
Abstract [sv]
Syftet med denna artikel är att diskutera professionalism och professionalisering av studie- och yrkesvägledning i Sverige i relation till olika logiker för organisering av professionellt arbete. Arbetsmarknaden och utbildningsystemen i Sverige har genomgått betydande strukturella förändringar under de senaste decennierna, vilka har medfört att betydelsen av individuella studie- och yrkesval samt utvecklingen av karriärkompetens har ökat, i relation till såväl individens livsbanor som matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Inom det dominerande funktionalistiska och tekniskt rationella paradigmet betonas betydelsen av individuella val samt studie- och yrkesvägledning. Med införandet av marknadslogik i välfärdssektorn har den tidigare dominerande logiken, vilken var baserad på yrkesprofessionalism och professionellt ansvar, i många professionella grupper ersatts av organisationsprofessionalism och redovisningsskyldighet. I Sverige har studie- och yrkesvägledningens professionalisering i första hand drivits på från den politiska arenan. Professionalismen har utformats av expertis i policydokument, där den professionella kompetensen har definierats utifrån politiska mål. Den centrala styrningen och externa utvärderingen av studie- och yrkesvägledningen är dock begränsad. Studie- och yrkesvägledare har relativt stora frihet att formulera problem och identifiera lösningar i den professionella praktiken, men de har svagt stöd inom organisationen.
Nyckelord
professionalism, professionalization, career guidance and counselling, higher education, competence
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Forskningsämne
pedagogik
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-202177 (URN)10.16993/njtcg.38 (DOI)
2022-02-172022-02-172022-02-21Bibliografiskt granskad