Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Hellerstedt, Andreas
Publikationer (10 of 55) Visa alla publikationer
Dirke, K. E., Hellerstedt, A. & Wiklund, M. (2022). Avslutning: Döden i idéhistorisk spegel. In: Karin Dirke; Andreas Hellerstedt; Martin Wiklund (Ed.), Dödens idéhistoria: (pp. 297-309). Stockholm: Appell Förlag
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Avslutning: Döden i idéhistorisk spegel
2022 (Svenska)Ingår i: Dödens idéhistoria / [ed] Karin Dirke; Andreas Hellerstedt; Martin Wiklund, Stockholm: Appell Förlag , 2022, s. 297-309Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Appell Förlag, 2022
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Forskningsämne
idéhistoria; idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-210998 (URN)978-91-986644-0-9 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-11-07 Skapad: 2022-11-07 Senast uppdaterad: 2025-02-21Bibliografiskt granskad
Dirke, K. E., Hellerstedt, A. & Wiklund, M. (Eds.). (2022). Dödens idéhistoria. Stockholm: Appell Förlag
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Dödens idéhistoria
2022 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I Dödens idéhistoria undersöker nio skribenter den västerländska idévärldens dödsföreställningar från antiken till våra dagar. De visar hur döden har hanterats, förnekats och konfronterats genom historien och hur 1900-talet förändrade människors sätt att förhålla sig till döden på ett grundläggande plan. Här skildras historiska företeelser som förberedelser för döden, begravningsritualer och spiritistiska uppfattningar liksom hur man har sett på självmord och dödande av andra människor och djur.

Författarna lyfter fram banden till religion, vetenskap, politik, moral och estetik. Mångfalden av infallsvinklar och de långa tidsperspektiven tydliggör hur föreställningar om döden är knutna till hur världsbilden förändras, till idéströmningar och till levnadsvillkor – samt hur förväntningarna på livet efter detta kan forma våra sätt att leva.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Appell Förlag, 2022. s. 334
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Forskningsämne
idé- och lärdomshistoria; idéhistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-211000 (URN)978-91-986644-0-9 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-11-07 Skapad: 2022-11-07 Senast uppdaterad: 2025-02-21Bibliografiskt granskad
Dirke, K. E., Hellerstedt, A. & Wiklund, M. (2022). Inledning. In: Karin Dirke; Andreas Hellerstedt; Martin Wiklund (Ed.), Dödens idéhistoria: (pp. 7-25). Stockholm: Appell Förlag
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Inledning
2022 (Svenska)Ingår i: Dödens idéhistoria / [ed] Karin Dirke; Andreas Hellerstedt; Martin Wiklund, Stockholm: Appell Förlag , 2022, s. 7-25Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I Dödens idéhistoria undersöker nio skribenter den västerländska idévärldens dödsföreställningar från antiken till våra dagar. De visar hur döden har hanterats, förnekats och konfronterats genom historien och hur 1900-talet förändrade människors sätt att förhålla sig till döden på ett grundläggande plan. Här skildras historiska företeelser som förberedelser för döden, begravningsritualer och spiritistiska uppfattningar liksom hur man har sett på självmord och dödande av andra människor och djur.

Författarna lyfter fram banden till religion, vetenskap, politik, moral och estetik. Mångfalden av infallsvinklar och de långa tidsperspektiven tydliggör hur föreställningar om döden är knutna till hur världsbilden förändras, till idéströmningar och till levnadsvillkor – samt hur förväntningarna på livet efter detta kan forma våra sätt att leva.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Appell Förlag, 2022
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Forskningsämne
idéhistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-210997 (URN)978-91-986644-0-9 (ISBN)
Tillgänglig från: 2022-11-07 Skapad: 2022-11-07 Senast uppdaterad: 2025-02-21Bibliografiskt granskad
Fogelberg Rota, S. & Hellerstedt, A. (2020). Heroische Tugend (Herrschertugend). Albert-Ludwigs-Universität Freiburg
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Heroische Tugend (Herrschertugend)
2020 (Tyska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [de]

Im Allgemeinen versteht man unter ‚heroische Tugend‘ eine außergewöhnliche Tugendhaftigkeit, die einen Grad moralischer Vortrefflichkeit bezeichnet, der normale menschliche Fähigkeiten übersteigt oder den Menschen als göttliche Gabe verliehen wird. Die Vorstellung, dass eine solche übermenschliche Tugend existiert, erwies sich als nützliches Konzept für die Begründung und in der Rhetorik monarchischer Regierungsformen im vormodernen Europa. Im mittelalterlichen und frühneuzeitlichen Europa wurde es zunehmend üblich, fürstliche Tugenden und heroische Tugenden synonym zu begreifen, da die Helden der klassischen Geschichte und Mythologie für die Monarchen zu wichtigen Identifikationsfiguren wurden. Diese politische Begriffsverwendung der heroischen Tugend als „Fürstentugend“ stellt eine eigenständige historische Entwicklung dar, die jedoch Ähnlichkeiten zu einem sich parallel herausbildenden religiösen Begriffsverständnis aufweist, das der heroischen Tugend eine bedeutende Rolle in den Heiligsprechungsverfahren der gleichen Periode zuweist.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Albert-Ludwigs-Universität Freiburg, 2020. s. 16
Nyckelord
Heroic virtue, Early modern history, Princes, Heroische Tugend, Frühe Neuzeit, Fürsten
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-179893 (URN)10.6094/heroicum/hthed1.0.20200226 (DOI)
Anmärkning

Das Online-Lexikon des Sonderforschungsbereichs 948

"Helden – Heroisierungen – Heroismen" an der Albert-Ludwigs-Universität Freiburg

In Kooperation mit dem Open Encyclopedia Systemder Freien Universität Berlinwww.open-encyclopedia-system.or

Tillgänglig från: 2020-03-12 Skapad: 2020-03-12 Senast uppdaterad: 2025-02-21Bibliografiskt granskad
Hellerstedt, A. (2019). Fostrad i purpur: Furstespeglar på latin 1681-1703. Karolinska förbundets årsbok, 89-122
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Fostrad i purpur: Furstespeglar på latin 1681-1703
2019 (Svenska)Ingår i: Karolinska förbundets årsbok, ISSN 0348-9833, s. 89-122Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt) Published
Nyckelord
mirrors for princes, absolutism, virtue, Furstespeglar, dygd, karolinska enväldet
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-179889 (URN)
Tillgänglig från: 2020-03-12 Skapad: 2020-03-12 Senast uppdaterad: 2025-02-21Bibliografiskt granskad
Hellerstedt, A. (2019). From Ingenium to Virtus: The Cultivation of Talent in Dissertations on Education at Uppsala University around 1680. Nordic Journal of Educational History, 6(1), 71-93
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>From Ingenium to Virtus: The Cultivation of Talent in Dissertations on Education at Uppsala University around 1680
2019 (Engelska)Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, E-ISSN 2001-9076, Vol. 6, nr 1, s. 71-93Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article explores the problem of innate, natural talent vs acquired skill, knowledge, and virtue in dissertations from Uppsala University around 1680. These texts have never before been studied. It discusses questions such as: how did Swedish academics of the period conceive the relationship between ingenium (innate potential) and (acquired) virtue or knowledge? Which teaching methods did they advocate? How do the texts relate to developments in seventeenth century society? The study uses a combination of contextual analysis and a ‘history of concepts’ approach to answer these questions. The analysis reveals that the Swedish dissertations respond to contemporary debates (involving well-known authorities such as Vives, Huarte, Erasmus, and Comenius) and that they were affected by the immediate context: the growth of the early modern state and the social mobility which accompanied that growth. Education is described in Renaissance humanist terms, with a clear affinity to moral philosophical concepts such as virtue and habituation. The learning process described is analogous to the acquisition of moral virtue and education itself is to a large extent legitimated with reference to moral socialization. The educational ideas put forward balance discipline and playfulness, and represent a relatively democratic view of the distribution of human capabilities, showing a great trust in the potential of education. However, there is also a distinct stress on medical explanations of differences in individual talent.

Nyckelord
virtue, ingenium, education, pedagogy, early modern history
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-179890 (URN)10.36368/njedh.v6i1.138 (DOI)
Tillgänglig från: 2020-03-12 Skapad: 2020-03-12 Senast uppdaterad: 2025-02-21Bibliografiskt granskad
Hellerstedt, A. (2019). Praeses and Praeceptor: A Late 17th Century University Dissertation as a ‘Mirror for Princes’. In: Bo Lindberg (Ed.), Early Modern Academic Culture: (pp. 161-176). Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Praeses and Praeceptor: A Late 17th Century University Dissertation as a ‘Mirror for Princes’
2019 (Engelska)Ingår i: Early Modern Academic Culture / [ed] Bo Lindberg, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2019, s. 161-176Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2019
Nyckelord
mirrors for princes, history of education, royal tutors
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-179891 (URN)9789174024647 (ISBN)
Tillgänglig från: 2020-03-12 Skapad: 2020-03-12 Senast uppdaterad: 2025-02-21Bibliografiskt granskad
Hellerstedt, A. (2018). ’Far fort, wår Unders-kung til thet Tig Herren drifwer’: Undermän, hjältar och Sveriges fall i Lohmans och Freses tillfällesdikter.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>’Far fort, wår Unders-kung til thet Tig Herren drifwer’: Undermän, hjältar och Sveriges fall i Lohmans och Freses tillfällesdikter
2018 (Svenska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-153842 (URN)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, RFP12-0129:1
Tillgänglig från: 2018-03-07 Skapad: 2018-03-07 Senast uppdaterad: 2025-02-21Bibliografiskt granskad
Hellerstedt, A. (Ed.). (2018). Virtue Ethics and Education from Late Antiquity to the Eighteenth Century. Amsterdam: Amsterdam University Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Virtue Ethics and Education from Late Antiquity to the Eighteenth Century
2018 (Engelska)Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
Abstract [en]

This book argues that pre-modern societies were characterized by the quest for 'virtue '. The concept of virtue, complicated and much fought-over, permeated society, encouraging wisdom, courage, and justice, while simultaneously legitimizing social hierarchies based on sex and nationality. By examining pedagogical texts, rituals, performances, and images, this book illuminates the evolution of virtue through time, helping readers understand the guiding principles of historical action.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Amsterdam: Amsterdam University Press, 2018. s. 334
Serie
Knowledge Communities
Nationell ämneskategori
Idé- och lärdomshistoria
Forskningsämne
idé- och lärdomshistoria
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-161046 (URN)9789462984448 (ISBN)9789048535101 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond
Tillgänglig från: 2018-10-15 Skapad: 2018-10-15 Senast uppdaterad: 2025-02-21Bibliografiskt granskad
Hellerstedt, A. (2017). Historien om vår andra natur: dygdebegreppet och historisk forskning. Scandia, 83(1), 99-112
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Historien om vår andra natur: dygdebegreppet och historisk forskning
2017 (Svenska)Ingår i: Scandia, ISSN 0036-5483, Vol. 83, nr 1, s. 99-112Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article aims to survey the field of current historical research on the theme of virtue, and this field is found to be highly diverse and characterized by cross-disciplinary collaboration. The concept of virtue and systems of virtue ethics are relevant in a number of different types of research approaches. The most important of these include studies on political ideas and conceptions of society in broad terms, the history of religion, and gender studies. Among promising research problems, a prominent feature is the tenuous relationship between classical (pagan) philosophy and a Christian church and establishment, just like the related problem of man's sinfulness and evil nature, which seems to render worldly virtues irrelevant. However, this did not prevent it from remaining a highly significant concept through the 17th and 18th centuries. Finally, the author argues for a more developed use of sociological and conceptual history methodology in historical studies on virtue ethics.

Nationell ämneskategori
Historia och arkeologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-174664 (URN)000406567300005 ()
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, RFP12-0129:1
Anmärkning

Titel på engelska:

The History of our Second Nature: The Concept of Virtue and Historical Research

Tillgänglig från: 2020-03-26 Skapad: 2020-03-26 Senast uppdaterad: 2022-02-26Bibliografiskt granskad
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer