Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Alternativa namn
Publikationer (10 of 48) Visa alla publikationer
Olsson, E. & Álvarez López, L. (2022). Rutten till Brasilien: Svenska emigranters texter om migrationsindustri och nätverk. RIG: Kulturhistorisk tidskrift (3), 147-168
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Rutten till Brasilien: Svenska emigranters texter om migrationsindustri och nätverk
2022 (Svenska)Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 3, s. 147-168Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

During the 1800s until the First World War, the migration to Brazil by Swedish citizens reached several thousands. The majority of these migrants were poor laborers or peasants traveling in the hope of finding a prosperous life in the new country. The Swedish migrants migrated to the new country with minimal economic resources at their disposal and with limited opportunities to decide on their own situation. This article is concerned with the migrants’ representation of their routes in different Swedish newspapers or booklets at the time of their migration. These texts provide insights into the conditions the migrants experienced while traveling to the new country and establishing themselves there, as well as the confinements they experienced when encountering a powerful migration regime linked to the Brazilian government and the migration industry that consisted of agents that organized and administered the travel as well as ex-migrants of Swedish or other Scandinavian origin that offered different kinds of services. The article discusses how the Swedish migrants accounted for their attempts to improve their life-situation while dependent on the migration industry for their survival. However, their strategies also included networking with their friends and neighbors for both community and instrumental reasons. In this perspective, the migrants’ interest in publishing their experiences on the routes fits into their attempts to reclaim social agency and expand their social networks to include the broader Swedish society. One conclusion of the study is that the transatlantic migration of the 1800s seemingly had a resemblance to the current migration from the Global South toward the Global North; the migrants are struggling against exploitation and a powerful migration regime by investing their engagement in a larger social network.

Nyckelord
Brazil, Swedish emigrants, migration industry, social networks, turn of the 19th and 20th centuries, Brasilien, svenska utvandrare, emigration, migrationsindustri, sociala nätverk, sekelskiftet 1800–1900
Nationell ämneskategori
Kulturstudier
Forskningsämne
socialantropologi; portugisiska
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-209988 (URN)
Tillgänglig från: 2022-10-02 Skapad: 2022-10-02 Senast uppdaterad: 2022-11-02Bibliografiskt granskad
Olsson, E. & Olsson Nyhammar, C. (2021). Made in Swedish: diasporisation and lifestyle orientation among Swedish migrant networks in Southern Spain. Social Identities, 27(2), 197-211
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Made in Swedish: diasporisation and lifestyle orientation among Swedish migrant networks in Southern Spain
2021 (Engelska)Ingår i: Social Identities, ISSN 1350-4630, E-ISSN 1363-0296, Vol. 27, nr 2, s. 197-211Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The article demonstrates how large social associations are operating at the locus of a community-making related to the networks of Swedish migrants in Southern Spain. The associations are selectively targeting relatively wealthy older (ethnic) Swedish individuals, offering them a home-like social arena with access to a club equipped with well-known facilities and activities from the Swedish tradition. In addition, these associations offers valuable information and services that ensure their members a comfortable lifestyle in Spain but also facilitates a life with close connection to the Swedish society. In this social space, the Swedish migrants meet, socialise and to some extent, consume, rather than making efforts to participate and becoming integrated in Spanish society. It is also obvious how this environment becomes a hub for maintaining links and societal life with the Swedish society. The article argues that the practices used by the social associations in their mobilisation, are becoming part of a ‘diasporisation’ of Swedes in Southern Spain. It is also argued that these practices are both reflecting assumed needs and requests from the individuals in the migrant networks as well as orientating them into a lifestyle that promotes comfort and transnational links with their country of origin.

Nyckelord
Lifestyle migration, diaspora, Swedish migrants, social mobilisation
Nationell ämneskategori
Socialantropologi
Forskningsämne
socialantropologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-185089 (URN)10.1080/13504630.2020.1816457 (DOI)000567623000001 ()
Tillgänglig från: 2020-09-16 Skapad: 2020-09-16 Senast uppdaterad: 2022-02-25Bibliografiskt granskad
Olsson, E. (2021). Re-made in Sweden: Success Stories in a Swedish Migration Context. Nordic Journal of Migration Research, 11(1), 20-34
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Re-made in Sweden: Success Stories in a Swedish Migration Context
2021 (Engelska)Ingår i: Nordic Journal of Migration Research, E-ISSN 1799-649X, Vol. 11, nr 1, s. 20-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article discusses how migrants from the Middle East are accounting for their successful career pathways as businessperson and academics in the Swedish society. It demonstrates how the stories of these individuals reveal strategies for mobilising the forms of capital that assumes to promote career advancement. It argues that the migrants accentuate a 'middle-class standpoint' with a priority on education; the capital mobilised in their country of origin is 'reinvested' in studies and the making of new contacts in the Swedish society. The article concludes that these stories are significantly shaped by the individuals' professional position and class background but indirectly also by their foreign background. The article also reveals that the conditions set for successful career achievement require individual strategies that pragmatically downplay differences in societies as well as ethnicity and disregard the influence of discrimination.

Nyckelord
Migration, Career pathways, Success stories, Capital
Nationell ämneskategori
Sociologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-193788 (URN)10.33134/njmr.334 (DOI)000631810800003 ()
Tillgänglig från: 2021-06-08 Skapad: 2021-06-08 Senast uppdaterad: 2024-01-17Bibliografiskt granskad
Høyer Leivestad, H. & Olsson, E. (2020). A 20 dollar note: 'success stories' of Swedish business actors with Iranian origin. Social Identities, 26(2), 219-232
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>A 20 dollar note: 'success stories' of Swedish business actors with Iranian origin
2020 (Engelska)Ingår i: Social Identities, ISSN 1350-4630, E-ISSN 1363-0296, Vol. 26, nr 2, s. 219-232Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article examines the career narratives of entrepreneurs with migrant background in the Swedish business sector. Statistics show that the proportion of individuals with a migrant background who reach so-called top-positions in Swedish society is in general low. Migrants with Iranian background is an exception as many of them have reached high positions as professionals in business corporations and themselves established high-profile businesses in Sweden. Based on in-depth interviews with entrepreneurs and managers with Iranian origin, we will in this article look at how their background is made relevant when reflecting upon professional success and failure. The article is concerned with their exceptional professional achievements and, in particular, the individuals' positioning in relation to their 'society of migration', their society of origin, and the social networks are embedded in as migrants with an Iranian origin. The article shows how narratives of success tend to emphasize the struggles of a 'lonely fighter' while at the same time dismiss discrimination as an explanatory factor. The entrepreneurs' success stories nevertheless focus on how one's career path as innovators and 'agents of social change' is intimately linked with a migrant past and experience.

Nyckelord
Success narratives, entrepreneurship, professional careers, Iranians, Sweden
Nationell ämneskategori
Sociologi Socialantropologi Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER)
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-178616 (URN)10.1080/13504630.2019.1711049 (DOI)000506111700001 ()
Tillgänglig från: 2020-02-25 Skapad: 2020-02-25 Senast uppdaterad: 2024-03-13Bibliografiskt granskad
Olsson, E. (2020). Framgång på tur. Kapital och sociala strategier i migranters berättelser om framgångsrika karriärer. ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys (12), 141-174
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Framgång på tur. Kapital och sociala strategier i migranters berättelser om framgångsrika karriärer
2020 (Svenska)Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, nr 12, s. 141-174Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [sv]

Artikeln baseras på intervjuer med 32 framgångsrika personer inom affärsvärlden och högskolan som alla invandrat till Sverige från Mellanöstern. Deras berättelser handlar om framgång trots att ursprunget gett dem sämre utgångslägen. De berättar om en uppväxt i samhällen med stor respekt för utbildning och om vikten av att ha ett bra kontaktnät. Detta kapital hade emellertid liten betydelse efter migrationen och en framgångsrik strategi var i stället att pragmatiskt mobilisera nytt kapital i form av ny utbildning, nya nätverk, hårt arbete och kunskap om spelets regler inom respektive profession. Eftersom framgångsrika karriärer på detta sätt ensidigt betingas av villkoren i det nya samhället, blir framgång för migranter beroende av att individerna anlägger en pragmatisk inställning till skillnader mellan samhällen. Detta innebär bland annat att migranter ofta får bortse från olika slags orättvisor och diskriminering.

Nyckelord
migration, karriärer, framgångsrika migranter, berättelser, symboliskt kapital
Nationell ämneskategori
Sociologi Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER)
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-187431 (URN)10.13068/2000-6217.12.4 (DOI)
Projekt
Pathways to Success
Forskningsfinansiär
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, MMW 2014.0010
Tillgänglig från: 2020-12-10 Skapad: 2020-12-10 Senast uppdaterad: 2024-03-14Bibliografiskt granskad
Olsson, E. (2018). Guiden till Spaniensverige: Diaspora, integration och transnationalitet bland svenska föreningar i södra Spanien. Stockholm: Stockholm University Press
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Guiden till Spaniensverige: Diaspora, integration och transnationalitet bland svenska föreningar i södra Spanien
2018 (Svenska)Bok (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Hur blir de svenska migranterna i södra Spanien en livsstilsdiaspora? Huvudaktören i denna bok är de stora nordiska sociala föreningarna i södra Spanien och de verksamheter de utvecklar för att främja svenskarnas sammanhållning. Studien visar att föreningarna går i spetsen för en diasporisk mobilisering av en svensk gemenskap. Detta görs genom att erbjuda de svenska migranterna sociala arenor, innehållsrika aktiviteter och service av olika slag. Föreningarna kan på så sätt underlätta migranternas förverkligande av sina livsstilsprojekt samtidigt som de också snitslar en väg in i Spaniensverige. Boken handlar om hur diasporagemenskap görs genom en mobilisering kring livsstilsprojektet där ålder, klass och transnationalitet är viktiga ingredienser.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Stockholm University Press, 2018. s. 186
Serie
Anthropology & Society, E-ISSN 2002-6293 ; 1
Nyckelord
diaspora, föreningsliv, livsstilsmigration, äldre, svenskar i Spanien, social praktik
Nationell ämneskategori
Annan samhällsvetenskap
Forskningsämne
socialantropologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-159991 (URN)10.16993/bao (DOI)978-91-7635-059-1 (ISBN)978-91-7635-057-7 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond
Tillgänglig från: 2018-09-13 Skapad: 2018-09-13 Senast uppdaterad: 2022-02-26Bibliografiskt granskad
Olsson, E., Behtoui, A. & Høyer Leivestad, H. (2018). Karriär på spel: Socialt kapital och karriärer för disputerade migranter i den svenska högskolan. In: Maja Povrzanović Frykman, Magnus Öhlander (Ed.), Högutbildade migranter i Sverige: (pp. 195-210). Lund: Arkiv förlag & tidskrift
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Karriär på spel: Socialt kapital och karriärer för disputerade migranter i den svenska högskolan
2018 (Svenska)Ingår i: Högutbildade migranter i Sverige / [ed] Maja Povrzanović Frykman, Magnus Öhlander, Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2018, s. 195-210Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Lund: Arkiv förlag & tidskrift, 2018
Nationell ämneskategori
Socialantropologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-163305 (URN)9789179243081 (ISBN)9789179243098 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse
Tillgänglig från: 2018-12-20 Skapad: 2018-12-20 Senast uppdaterad: 2022-02-26Bibliografiskt granskad
Olsson, E. & O´Reilly, K. (2017). North-Europeans in Spain: Practices of community in the context of migration, mobility and transnationalism. Nordic Journal of Migration Research, 7(3), 133-138
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>North-Europeans in Spain: Practices of community in the context of migration, mobility and transnationalism
2017 (Engelska)Ingår i: Nordic Journal of Migration Research, E-ISSN 1799-649X, Vol. 7, nr 3, s. 133-138Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The focus of this special issue is the migration of North-Europeans to the Spanish coastal areas which are known to be tourist destinations. This is a kind of mobility that most commonly has been conceptualised as Lifestyle Migration (cf. Benson & O’Reilly 2009a, 2009b). The concept of lifestyle migration has been developed and widely employed as a way of thinking about mainly relatively affluent and relatively privileged forms of migration around the world. The authors of this special issue are moving away from the view of Lifestyle Migrants as a distinct category of migrant, and away from an emphasis on fluid migration forms in the context of privilege. Here, instead we focus on the human-being-ness of all migrations, the ubiquitous search for community and belonging, and the work of inhabitance (Ahmed et al 2003: 1). We also draw attention to the new structures or sedimented forms of social life that emerge from this work of inhabitance. And we also draw attention to the lack of actual privilege for some of these supposedly privileged migrants. In this special issue, we explore the processes of settlement, belonging and home-making for Lifestyle Migrants that are evident in all migration trends (Walsh & Näre 2016). We wish to emphasise that, although Lifestyle Migrants have tended to be treated as a specific type or category of migrant, they are indeed migrants, just as refugees, asylum seekers, labour migrants, and returnee migrants are migrants. Similar processes are at play here even though theconditions of migration might differ. The people who moved to the coastal areas of southern Spain as permanent residents, seasonal visitors and long-stayers are as much mobile human beings as a category of Lifestyle Migrants. So, in this special issue, rather than focus on what is unique about Lifestyle Migration, we examine in depth the social life, the community makings and the everyday realities of British and Swedish lifestyle migrants as examples of global and diverse migrations. We hope the debates and empirical evidence presented here will thus contribute to a richer understanding of the processes of migration in the context of diverse conditions. Further, having been often subjected to an emphasis on fluidity, mobility, and flux (e.g., Cohen 2015), the papers in this special issue draw more attention than previously to the sedimented practices and outcomes of these migrations. The work that the migrants put into community, belonging, routines, patterns, and means of coping and living in everyday life leads to new forms of community, new ways of living, and new sedimented practices that, in turn, shape future lives and practices (cf. O’Reilly 2012).

Nyckelord
migration, lifestyle, community, mobility, transnationalism
Nationell ämneskategori
Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER)
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-149657 (URN)10.1515/njmr-2017-0025 (DOI)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond
Tillgänglig från: 2017-12-07 Skapad: 2017-12-07 Senast uppdaterad: 2024-01-17Bibliografiskt granskad
Olsson, E. (2017). The Guide to Comfort: The Diasporic Practices of Swedish Clubs in Southern Spain. Nordic Journal of Migration Research, 7(3), 156-164
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>The Guide to Comfort: The Diasporic Practices of Swedish Clubs in Southern Spain
2017 (Engelska)Ingår i: Nordic Journal of Migration Research, E-ISSN 1799-649X, Vol. 7, nr 3, s. 156-164Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

This article demonstrates how large social clubs are operating at the locus of an ethnic community-making of Swedish migrants in Southern Spain. The clubs are selectively targeting the relatively wealthy (ethnic) Swedish individuals of older age, offering them a home-like social arena ‘in Swedish’ in which the mediation of information and services is just one of the ‘guidelines’ the clubs offer to ensure the members a comfortable lifestyle in Spain. In this social space, the Swedish migrants meet, socialise and, to some extent, also consume, rather than participating and integrating in Spanish society. The article argues that the practices used by the social clubs are becoming part of the infrastructure guiding migrants towards a Swedish diasporic lifestyle in Southern Spain.

Nyckelord
Lifestyle migration, transnationalism, diaspora, community-making, Swedish migration, Spain
Nationell ämneskategori
Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER)
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-149661 (URN)10.1515/NJMR-2017-0021 (DOI)
Projekt
Service och omsorg i transnationella rum
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond
Tillgänglig från: 2017-12-07 Skapad: 2017-12-07 Senast uppdaterad: 2024-01-17Bibliografiskt granskad
Olsson, E. (2016). Diaspora: ett begrepp i utveckling. Stockholm: Delegationen för migrationsstudier (Delmi)
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Diaspora: ett begrepp i utveckling
2016 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Kunskapsöversikten visar att det finns ett stort policyintresse för frågor som har med diaspora att göra och särskilt de sidor av diaspora som handlar om relationer med och engagemang för hemlandet. Det finns också starka forskningsmiljöer – inte minst i Danmark och Norge – som kan bidra med kunskap om diasporors engagemang i hemlandet och remitteringarnas betydelse för utveckling och återuppbyggnad. Det finns i en del fall en påtaglig optimism både bland forskare och politiska beslutsfattare kring diasporans betydelse inom framförallt utvecklingsoch återuppbyggnadsverksamhet. Ett exempel som tas upp i kunskapsöversikten är hemortsföreningarna och deras bidrag till hemorterna. De diasporiska organisationernas bidrag till att bygga upp lokalsamhällena i det krigsdrabbade Somalia (inklusive Somaliland och Puntland) är ett annat. Ett tredje exempel är de somaliska transnationella nätverkens välfärdsinsatser och system för självhjälp som också har en påtaglig transnationell förankring. Trots många ”goda” exempel och värderingar från forskarhåll har diaspora ingen patentlösning på utvecklingsproblemen att erbjuda politiska beslutsfattare. Den kritiska granskningen av diaspora kan ställa en rad frågor om t ex vad diasporornas ekonomiska och politiska intressen i hemlandet har för betydelse och hur detta påverkar de insatser som de ger. Det finns också kritiska frågor att ställa kring diasporornas demokratiska mandat bland migrantbefolkningen. Dessutom finns ofta ett intresse från hemlandets sida av att kontrollera sin befolkning i diaspora och i vissa fall också använda sina diasporor som brickor i mellanstatliga spel. Många politiska beslutsfattare och policyprofessionella är tveksamma till samverkan med diasporiska organisationer. Osäkerheten kan förmodligen förstärkas om man uteslutande tittar på diasporornas instrumentella förmåga att leverera t ex bistånd på ett effektivt, korrekt och rättssäkert sätt. Diasporor är inga hjälporganisationer – inte ens när diaspora representeras av föreningar – och det är inte i första hand professionell administration, expertis och stora samt beständiga finansiella resurser som är diasporans varumärke. En slutsats som kan dras från denna kunskapsöversikt är att diaspora istället ska sättas i ett sammanhang som mer liknar en civilsamhällelig rörelse än en organisation med fasta strukturer. Diaspora ska snarare ses som en rörelse där engagemanget för det egna folket kan ta sig många uttryck. Med tanke på omfattningen av alla de olika remitteringar som når migranternas hemländer finns här en stor potential. Det finns ett stort värde i att diaspororna utvecklar stödjande praktiker till migranter och hemlandsbefolkning. Det är viktigt för dem som behöver hjälpen att sådana praktiker får utvecklas och fortleva. Särskilt med tanke på att diasporor många gånger lyckas nå fram med hjälp där andra organisationer misslyckats.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Delegationen för migrationsstudier (Delmi), 2016. s. 79
Serie
Delegationen för migrationsstudier ; 2016:4
Nyckelord
Migration, utveckling, diaspora, policy
Nationell ämneskategori
Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER)
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-149666 (URN)978-91-88021-13-7 (ISBN)
Tillgänglig från: 2017-12-07 Skapad: 2017-12-07 Senast uppdaterad: 2022-02-28Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3645-5563

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer