Syftet med artikeln är att beskriva och exemplifiera matematiska aspek-ter som mellanstadieelever behöver urskilja för att utforska bassystemets struktur. Datamaterialet är hämtat från en learning study i årskurs 4 med 44 elever, där en iterativt utvecklad lektion har utformats inspirerad av learning activity och El’konin-Davydov-programmet (ED-programmet). Avsikten var att skapa förutsättningar för eleverna att utforska och pröva relationen mellan olika bastal och övergången till successivt större respektive mindre talenheter. I analysen framträder bastalet, entalets representation och tal som mätetal som centrala aspekter för elevernas utforskande av strukturen i bassystemet. Re-sultatet presenteras med exempel från det iterativa arbetet med att revidera uppgifterna och från de lektioner där uppgifterna prövades

The purpose of the article is to describe and exemplify mathematical aspects that middle school students need to discern in order to explore the structure of the base system. The data material is taken from a Learning study in grade 4 with 44 students, where a lesson was designed inspired by Learning activity and the El’konin-Davydov curriculum (ED curriculum). The purpose of the les-son was to create conditions for students to explore and test the relationship between different base numbers and the transition to successively larger and smaller number units. In the analysis, the base number, the representation of ones and numbers as measurements emerge as central aspects for the students' exploration of the structure of the base system. The results are presented with examples from the iterative work of revising the tasks and from the lessons where the tasks were tested.

Sammanfattning av bidrag:

Syftet med studien var att synliggöra speciallärarstudenters erfarenheter av bedömningsarbete ianpassad grundskola och anpassad gymnasieskola (innan 2 juli 2023 grundsärskolan respektivegymnasiesärskolan). Läroplanerna för dessa skolformer genomgick under 2010-talet betydandeförändringar särskilt gällande kunskapsutvecklande undervisningsuppdrag och bedömningsarbete(Berthén, 2009). Bedömningsarbetet i skolformerna var tämligen outforskat vilket innebar utmaningar ispeciallärarutbildningens specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning (innan 2023 specialiseringmot ”utvecklingsstörning”). Tillgänglig litteratur om bedömning hade endast ett generellt fokus påbedömning av elevers kunnande och kunskapsutveckling, och handlade inte specifikt om bedömning avkunskapsutveckling hos elever med intellektuell funktionsnedsättning, det vill säga fokus för deanpassade skolformernas bedömningsarbete. Studenterna, i huvudsak verksamma lärare i dessaskolformer, gav uttryck för att litteraturen inte i tillräcklig grad rörde deras undervisningspraktik.Mot denna bakgrund prövades därför ett upplägg som baserades på studenternas yrkeskunnande ochtysta kunskaper (jmf. Persson m.fl., 2023). Tillsammans med studenterna genomfördes under 2017,2018 och 2021 en studie inspirerad av praktiknära forskning där erfarenhetsbaserad kunskap ses somvärdefullt bidrag till aktuellt kunskapsområde. I studien prövades Collective Remembering (CR) sommetodologiskt redskap med syftet att studenternas yrkeserfarenheter skulle tas i bruk i kursensbehandling av grundsärskolans och gymnasiesärskolans bedömningspraktiker.CR beskrivs kortfattat som en form av gruppintervju där varje deltagare bidrar med sina minnen ochupplevelser i relation till en eller flera specifika frågeställningar (Berthén & Andersson, 2019; Konkola,2000; Wertsch, 2009). I studien användes tre frågeställningar för att på ett övergripande plan synliggörahur bedömningsfrågor hanterats över tid i studenternas respektive verksamheter samt en frågeställningrelaterad till CR-som redskap. Grupperna bestod av mellan 12 och 15 studenter. Gruppintervjuernainleddes genom att varje deltagare angav vilket år hen började arbeta i särskolan och en ”tidslinje” drogsupp på whiteboarden. Tidslinjen visualiserade den kronologiska ordning enligt vilken deltagarna anställtsi särskolan och användes som redskap för talordningen. Sammantaget omfattade studien “startår”mellan 1996 och 2021. En fråga i taget behandlades och den som började arbeta i särskolan tidigastbörjade berätta, därefter följde övriga i tidsordning. Talutrymmet begränsades till korta berättelser somfokuserade på lokala förhållanden gällande bedömning och bedömningsredskap i särskolansundervisning. Resultatet i den här studien baseras på drygt hundra studenters upplevelse av CR sommetod för synliggörande av erfarenheter. Studenternas upplevelser tematiserades under tre tentativateman: CR motor för aktiv reflektion, CR möjliggör och utmanar igenkänning, CR” och CR synliggör det“som sitter i väggarna och osäkrar det för givet tagna.

Syftet med studien var att synliggöra speciallärarstudenters erfarenheter av bedömningsarbete i särskolans skolformer (efter 2 juli 2023 anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola). Under 2010-talet förändrades skolformernas kunskapsutvecklande uppdrag och bedömningsarbete. Särskolans bedömningsarbete var outforskat vilket innebar utmaningar både för studenterna, i huvudsak verksamma i särskolan, och lärarna i speciallärarutbildningens specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Tillgänglig kurslitteratur fokuserade kunskapsbedömning i allmänhet inte specifikt särskolans. Studenterna tog avstånd från kurslitteraturen som de ansåg vara inaktuell för särskolan, samtidigt som de uttryckte att bedömning ständigt pågick men som fokuserade andra aspekter än elevernas kunskapsutveckling. Studenterna visade stort intresse för kursdeltagarnas och kollegornas erfarenheter av särskolans bedömningsarbete.Mot bakgrund av ovanstående prövade vi ett upplägg, grundat i erfarenhetsbaserad kunskap, där studenternas yrkeskunnande och tysta kunskaper tas i bruk. Under 2017, 2018 och 2021 prövade vi tillsammans med studenterna ett kursupplägg med redskapet Collective Remembering, CR. Studenternas erfarenheter som särskollärare varierade med mellan ett och tjugo år. CR kan kort beskrivas som en form av gruppintervju där varje deltagare bidrar med sina minnen och upplevelser i relation till specifika frågeställningar, i vår kurs relaterade till bedömning som kunskapsområde. Studenterna använde sedan CR i sina verksamhetsförlagda fältstudier, för att synliggöra kollegors erfarenheter. Studenterna gav uttryck för att de genom CR utvecklade ett fördjupat kunnande om särskolans bedömningsarbete, både historiskt och nutida, och att de kunde utmana det “som sitter i väggarna” i sina särskoleverksamheter. Vi lärare noterade betydelsen av att ta i bruk studenters erfarenhet, att studenternas engagemang och intresse för kunskapsområdet bedömning ökade, att CR var en funktionell metod att synliggöra deras erfarenheter och kunnande och att metoden möjliggjorde för oss lärare att kunna osäkra studenternas för-givet-tagna föreställningar om bedömning. Diskussionsfrågor: Vad krävs för ett kvalificerat användande av CR i undervisning för yrkeserfarna studenter? För vilka syften kan studenter ha användning av CR?  

Background: The education for students with intellectual disabilities (ID) in Sweden has a history that goes back tothe 19th century. Already in a governmental report from 1894, music is part of the content suggestedin the curriculum. Music education in the curriculum for the Swedish compulsory school as well as forCompulsory School for Pupils with Intellectual Disabilities (SCSPID) has been subject to several changes. Partly these changes are related to changing societal motives for the subject, partly music for students with ID are related to societal conceptions of this group of students. The societal object in education for these students has changed from caring to teaching/learning. Furthermore, the object for music has changed from therapy to music as subject for learning, and demands for teachers’ qualifications have changed from general or pre-school teacher education to specialteachers with qualifications in music. On an international level, one of the rights UNICEF points out for people with various disabilities concerns cultural citizenship (Ferm Almqvist, 2016). This right is part of the basis for curricula for all Swedish schools. However, experiences from practice indicate that activities made available for students (7–16 years) in the Swedish Compulsory School for Pupils with Intellectual Disabilities may instead be counter-productive. In addition, the competence of theteachers that teach music in the SCSPID holds great variation, regarding music as well as knowledge about ID. One of the thematic results of a review of research on music education for students with ID showed that there are few studies of teaching-learning with this group of students and these are based on integrated classrooms (Berthén et al., 2022). A theme that was of specific interest for our further work was critical studies for empowerment, where the concept musical becoming (Carlson,2013) is in line with our interest.

Aim: The aim of this paper is to identify tensions and contradictions that have an impact on musicteachers’ conceptions of the object of music for this group of students.

Methods: Data for our paper are firstly, a comparison between changes in the Swedish music curricula for SCSPID since the early 20th century with previous analysis by Sandberg (1996) of the music curriculum for compulsory school. Secondly, interviews with five qualified music teachers teaching in SCSPID. For the interviews, a phenomenographic analysis (Marton, 1981, Marton & Booth, 1997) was conducted, after which curricula and the phenomenographic results were related to each other andanalysed by activity theory (Engeström, 2016).

Results: The result of the analysis of the object and function of the music education syllabuses from the early 20th century until the latest, from 2022, discerns a pendulous movement in what can be understood as changed object for music education. From an idea, in the first part of the 20th century, that music education for pupils with IF should provide opportunities to develop musical knowledge and establish contact with "good music", especially hymns and traditional songs, to primary emphasising the therapeutic function of music education instead of musical knowing for more than thirty years. Since the early 1990s, the pendulum has swung back towards the development of musical knowing and an emphasis on cultural citizenship. How these shifts in direction have affected music education practice in SCSPID for students has neither been evaluated nor previously studied.  Results from the phenomenographic analysis of the interview firstly showed we established three interrelated phenomena based on the data: Music making in the SCSPID school, Music teaching in the SCSPID school, and Prerequisites for music making concerning students with ID. For each of the phenomena, categories of descriptions were constructed. Furthermore, we found that tensions as well as contradictions were established on several levels: national, local, and classroom.

Conclusions: Based on analysis of the historical changes in the curricula for music for these students and of activity theoretical analysis, we found that the SCSPID school is multimotive-driven, which is not a surprise. However, while the latest curriculum for music for these students supports teaching-learning for cultural citizenship as an intended object, aspects of local organisation and rules contribute with tensions as well as contradictions and consequently function counter productively. Furthermore, the interviewed teachers represent a minority of 6.3 percent that are qualified music teachers. This indicates that the result is not representative for most teachers teaching music in the SCSPID and thereby a need for formative interventions (Sannino, Engeström & Lemos, 2016) how interaction with the participants is planned.

In the next step we will use the findings to collaborate with these teachers as well as other music teachers in the SCSPID school in a change laboratory (Virkkunen & Newnham 2013) project in order to develop formative interventions for developing shared instructional products (Morris & Hiebert,2011).

References: Berthén, D., Backman Bister, A., & Lindberg, V. (2022). Musikundervisning förgrundsärskolan? – en forskningsöversikt. Nordic Research in Music Education, 3, 21–50.https://doi.org/10.23865/nrme.v3.3729 Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I M. Wappett & K. Arndt (Eds.), Foundations of disability studies (p. 83–103). https:/doi.org/10.1057/9781137363787_5 Engeström, Y. (2016). Studies in Expansive Learning: Learning What Is Not Yet There . Cambridge University Press. Ferm Almqvist, C.(2016). Cultural citizenship through aesthetic communication in Swedish schools, democracy, inclusion and equality in the face of assessment policies. European Journal of Philosophy in ArtsEducation, 1(1), 68–94. https://doi. org/10.5281/zenodo.3384904 Marton, F. (1981). Phenomenography – describing conceptions of the world around us. Instructional Science 10, pp177–200. Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Erlbaum. Morris, A. K. & Hiebert, J. (2011). Creating shared instructional products: An alternative approach to improving teaching. Educational Researcher, 40(1), 5–14. https:// doi.org/10.3102/0013189X10393501. Sandberg, R.(1996). Musikundervisningens yttre villkor och inre liv [Doctoral dissertation, Stockholms University].

The aim of the study was to investigate teachers’ conceptions of music teaching in the Swedish grundsärskolan, Special-needs Compulsory School (SnCS) for children with intellectual disabilities in order to discern indications of common characteristics of their music teaching practices.

According to the result of a previous review (Berthén et al., 2022) of international research focusing music teaching for students with intellectual disabilities (ID), such studies either are based on 1) integrated classrooms – mixed groups of students; 2) music therapy, studies based on individual children; or 3) norm critical studies related to admission requirements or to musical production.

Since the 1990s, reforms have contributed to changing the conditions for SnCS: 1) the change of the political object for SnCS from caring to teaching; 2) the national curriculum from 2011 introduced assessment criteria; and 3) new qualification requirements for all teachers in SnCS were introduced. However, for several years, few music teachers within SnCS are qualified music teachers: during the school year 2020–2021 this share was 6.3 percent. UN’s Conventions on 1) the Rights of the Child, and 2) the Rights of Persons with Disabilities are legal foundations for this curriculum. In relation to music teaching this means that also students with ID must have access to the aesthetic meaning that musical experiences can contribute with as well as its transformative power that Carlson (2015) labels as musical becoming. Against this backdrop, the overarching research question we pose for this paper is the following: What characterises music teachers’ conceptions of music teaching in SnCS?

This study is based on qualitative interviews with six music teachers in SnC schools from various regions in Sweden. Data were analysed phenomenographically (Marton, 1994) and the result will be presented as an outcome space consisting of interrelated categories of description.

References

Berthén, D., Backman Bister, A., & Lindberg, V. (2022). Musikundervisning för grundsärskolan? – en forskningsöversikt. Nordic Research in Music Education, 3, 21–50. https://doi.org/10.23865/nrme.v3.3729

Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. In M. Wappett & K. Arndt (Eds.), Foundations of disability studies (pp. 83–103). Palgrave Macmillan.

Marton, F. (1994). Phenomenography. In T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education (2nd ed., vol. 8., pp. 4424–4429). Pergamon.

Det övergripande syftet med denna artikel är att bidra med en översikt som kartlägger internationell forskning om musikundervisning för barn och ungdomar (F–9) med intellektuell funktionsnedsättning (IF). I Sverige får elever som bedöms inte kunna nå grundskolans lärandemål vanligen sin utbildning i den skilda skolformen grundsärskolan. En konfigurativ översikt har genomförts och 26 utvalda artiklar har analyserats med fokus på musikundervisningens mål. Resultatet redovisas i tre teman: Attityder och förhållningssätt, Undervisning och lärande samt Kritiska studier för empowerment och diskuteras mot kulturhistorisk teori och begrepp såsom musical becoming. Artikeln bekräftar tidigare översikters resultat: behovet av klassrumsstudier i grundsärskolan.

Music Education in Special School – a Research ReviewThe aim for this article was to contribute with a research review of international research on music education for children and youth (6–15 years old) with intellectual disabilities (ID). In Sweden, these students are usually educated within grundsärskolan, a special school. A configurative review was conducted, based on 26 articles. Thematic analysis was used and related to the objectives for music education. The main findings are presented in three themes: Attitudes and approaches, Teaching and learning, Critical studies for empowerment. These are discussed in relation to cultural historical theory, and the concept musical becoming.