Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 23) Show all publications
Frihammar, M., Kaijser, L. & Lagerqvist, M. (2021). Förenade krafter och hotfull natur: Om gemenskap, naturvård och invasiva arter. Laboratorium för folk och kultur: En kulturvetenskaplig tidskrift (2)
Open this publication in new window or tab >>Förenade krafter och hotfull natur: Om gemenskap, naturvård och invasiva arter
2021 (Swedish)In: Laboratorium för folk och kultur: En kulturvetenskaplig tidskrift, ISSN 2489-7566, no 2Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

I vår samtid av oroande rapporter om klimatförändringar och hotad biologisk mångfald, är det många som är engagerade i frågor om naturen och miljön. Till dagens miljöproblem räknas de invasiva främmande arter, som av Nationalencyklopedin definieras som ”icke ursprunglig art vilken påverkar det ekosystem som arten koloniserar”. I den här artikeln visar vi hur engagemangen i vad som betecknas som invasiva främmande arter bidrar till uppfattningar om den svenska naturen och till vissa givna förhållningssätt i naturfrågor. Det handlar då inte bara om idéer om en svensk natur, utan mer konkret om hur arbetet med att bevara en svensk natur i praktiken rymmer utrotningen av enskilda arter som signalkräftor, blomsterlupiner och spanska skogssniglar (också kända som mördarsniglar). Här utgör politiska strävanden, lagstiftning och regleringsarbete villkorligheter som bidrar till affektiva gemenskaper där de invasiva arterna ses som ett självklart problem. Samtidigt finns här motrörelser och i arbetet med de främmande invasiva arterna uppstår också konfliktytor. Hantering av främmande invasiva arter, tidigare en fråga för specialister, engagerar idag allmänhet och föreningsliv. Nya vanor och kulturella mönster etablerats när myndighetsarbete, nyhetsrapportering, föreningsverksamhet och individuella initiativ samspelar. Det är ett sammanhang i rörelse, där arters förändrade status också etablerat sociala positioner och svårrubbliga sanningar.

Keywords
Invasiva arter
National Category
Ethnology
Research subject
Ethnology; Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:su:diva-209919 (URN)
Available from: 2022-09-28 Created: 2022-09-28 Last updated: 2022-09-29Bibliographically approved
Lagerqvist, M. (2019). Kulturarv och landsbygdens omvandling. In: Gunnel Forsberg (Ed.), Samhällsplaneringens teori och praktik: (pp. 225-234). Stockholm: Liber
Open this publication in new window or tab >>Kulturarv och landsbygdens omvandling
2019 (Swedish)In: Samhällsplaneringens teori och praktik / [ed] Gunnel Forsberg, Stockholm: Liber, 2019, p. 225-234Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Liber, 2019
Keywords
kulturarv, torp, planering, landsbygd, sverige
National Category
Human Geography
Research subject
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:su:diva-174740 (URN)9789147113613 (ISBN)
Available from: 2019-10-09 Created: 2019-10-09 Last updated: 2022-02-26Bibliographically approved
Lagerqvist, M. & Strandin Pers, A. (2019). Kulturgeografiska perspektiv på torpen efter torparna – 1900-talets dolda historier i herrgårdarnas marginaler. Geografiska Notiser, 77(1-2), 47-58
Open this publication in new window or tab >>Kulturgeografiska perspektiv på torpen efter torparna – 1900-talets dolda historier i herrgårdarnas marginaler
2019 (Swedish)In: Geografiska Notiser, ISSN 0016-724X, Vol. 77, no 1-2, p. 47-58Article in journal (Other academic) Published
National Category
Human Geography
Research subject
Geography with Emphasis on Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:su:diva-174739 (URN)
Available from: 2019-10-09 Created: 2019-10-09 Last updated: 2022-02-26Bibliographically approved
Lagerqvist, M. (2019). To crash on the bus (or sit on needles and pins)?: Buses and subways in teenage everyday geographies. Fennia, 197(2), 280-294
Open this publication in new window or tab >>To crash on the bus (or sit on needles and pins)?: Buses and subways in teenage everyday geographies
2019 (English)In: Fennia, E-ISSN 1798-5617, Vol. 197, no 2, p. 280-294Article, review/survey (Refereed) Published
Abstract [en]

When young people travel, they are often very dependent on public transport or parents. This study uses interviews with 16–19 years old teenagers in Stockholm to investigate their everyday experiences of public transit. The paper explores the experiences of buses and subways, here conceptualized as mobile places, to understand how they shape teenagers’ daily life. Understanding teenagers’ experiences of public transportation is part of understanding their everyday life, struggles, and possibilities to be mobile and participate in society. It is also a step towards ensuring that they find public transportation inclusive, safe, and worth traveling with today and in the future. Conceptually, the analysis focuses on how these mobile places are experienced as providing weights or reliefs to the everyday and if, how and when they may be places of interaction or retreat, addressing two needs in teenagers’ personal being and development. The study shows how various experiences of traveling with buses and subways shape how the teenagers feel, and how they make strategic choices in relation to this. A quite manifold, varying, and complex picture of public transportation arises, with stories of wellbeing, comfort, discomfort, and exclusion, and with sharp differences between girls and boys, and between buses and subways. These nuances are essential in planning and evaluation of transport systems in regard to how, when, where, or for whom public transport can be a part of social sustainability, as public policies often assume. 

Keywords
teenagers, public transportation, experiences, Stockholm, mobile places
National Category
Human Geography
Research subject
Geography with Emphasis on Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:su:diva-177894 (URN)10.11143/fennia.83665 (DOI)000505800000008 ()
Available from: 2020-01-09 Created: 2020-01-09 Last updated: 2022-02-26Bibliographically approved
Frihammar, M., Kaijser, L. & Lagerqvist, M. (2018). Hotet i vägrenen: Blomsterlupinens plats i ett svenskt kulturarvslandskap. Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, 27(3-4), 13-24
Open this publication in new window or tab >>Hotet i vägrenen: Blomsterlupinens plats i ett svenskt kulturarvslandskap
2018 (Swedish)In: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 27, no 3-4, p. 13-24Article in journal (Refereed) Published
Keywords
invasiva arter, kulturarv, naturarv
National Category
Ethnology Human Geography
Research subject
Ethnology; Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:su:diva-174818 (URN)
Available from: 2019-10-11 Created: 2019-10-11 Last updated: 2022-02-26Bibliographically approved
Agnidakis, P., Lagerqvist, M. & Strandin Pers, A. (2018). I riktning mot en normkreativ kulturmiljövård: Metodutveckling utifrån exemplet Statens fastighetsverk i Sverige. Kulturstudier, 9(1), 167-198
Open this publication in new window or tab >>I riktning mot en normkreativ kulturmiljövård: Metodutveckling utifrån exemplet Statens fastighetsverk i Sverige
2018 (Swedish)In: Kulturstudier, E-ISSN 1904-5352, Vol. 9, no 1, p. 167-198Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Utifrån tvärvetenskapliga perspektiv och metoder, hämtade från etnologin och kulturgeografin, och med en empirisk utgångspunkt i tre kulturmiljöer som förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV) i Sverige, analyserar artikeln historiebruk i form av kulturarvsproduktion och föreslår ett applicerbart normkritiskt samt i förlängningen normkreativt angreppssätt för att möjliggöra alternativa, varierade och mer inkluderande historieskildringar kring kulturmiljöer. Genom att utveckla och integrera dessa synsätt och verktyg vill artikeln argumentera för att man får tillgång till nya berättelser om platsen; berättelser som går utöver den traditionella, „normala“ historien om staten, enskilda byggnaders materiella utformning och den sociokulturella och ekonomiska eliten. En långsiktig effekt blir att det möjliggör ökad mångfald och inkludering både i fråga om förmedling och representation av platser som komplexa rumsliga och sociokulturella helheter.

Keywords
Critical Heritage Studies, Place, Methodology, Normcritical and Normcreative approaches, The National Property Board Sweden
National Category
Human Geography
Research subject
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:su:diva-158425 (URN)
Funder
Swedish National Heritage Board
Available from: 2018-08-01 Created: 2018-08-01 Last updated: 2024-04-12Bibliographically approved
Strins Pers, A., Lagerqvist, M. & Nordin, U. (2018). The family and the second home: On building sandcastles, sharing places and the passing of time. In: C. Michael Hall; Dieter Müller (Ed.), The Routledge handbook of second home tourism and mobilities: . Routledge
Open this publication in new window or tab >>The family and the second home: On building sandcastles, sharing places and the passing of time
2018 (English)In: The Routledge handbook of second home tourism and mobilities / [ed] C. Michael Hall; Dieter Müller, Routledge, 2018Chapter in book (Other academic)
Abstract [en]

It is well recognised that there can be strong emotional bonds between people and the properties where earlier generations have farmed and lived. These relations outrun economic reason and affect how individuals act, plan and relate to these places today and in the future. But what about the bonds and acts regarding a second home, a leisure place that mainly is a consequence of our modern, urban society? Many second homes are being shared within families and several generations may jointly use second homes. This chapter examines second home usage within families and over generations. It analyses second home users’ enactment, including their thinking, feeling and acting, of their second home in relation to existing or future shared usage/ownership and generational change. Four different materials are used: a questionnaire survey of second home users, interviews of second home users, media discourse, and a survey. The results show that the bonds to the second home property are strong but vary between owners, the bonds being stronger among owners who inherited the property as compared to owners who had bought it. Conflicts between family members often start when the authority over the second home is being transferred between generations. It is not only those who live today that have to be taken into consideration when making decisions, but also those who had lived before and those who will come after are significant.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2018
National Category
Human Geography
Research subject
Geography with Emphasis on Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:su:diva-158427 (URN)10.4324/9781315559056-23 (DOI)9781138678316 (ISBN)9781315559056 (ISBN)
Available from: 2018-08-01 Created: 2018-08-01 Last updated: 2023-03-03Bibliographically approved
Lagerqvist, M. & Forsberg, G. (2017). Resmönster, resvanor och reseupplevelser bland ungdomar i Stockholms län. In: Thomas Wimark (Ed.), Metoder och verktyg för sociala nyttoberäkningar i kollektivtrafiken: (pp. 87-113). Stockholm: Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet
Open this publication in new window or tab >>Resmönster, resvanor och reseupplevelser bland ungdomar i Stockholms län
2017 (Swedish)In: Metoder och verktyg för sociala nyttoberäkningar i kollektivtrafiken / [ed] Thomas Wimark, Stockholm: Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet , 2017, p. 87-113Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Unga är en grupp som till stora delar är beroende av en väl fungerande kollektivtrafik för sitt vardagliga resande och för sin möjlighet att delta i samhällets olika sfärer. I detta kapitel undersöker vi kollektivtrafiken med specifik fokus på ungdomars resande, och särskilt ungdomar i mer utsatta områden i Stockholms län. Studien syftar till att förstå hur dessa unga använder sig av, tänker kring och upplever kollektivtrafiken. Studien har också ett metodmässigt syfte, att testa hur kvalitativa angreppssätt kan användas för att undersöka kollektivtrafikens sociala nytta och betydelse för samhället. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med 27 ungdomar i åldrarna 16-19 på två gymnasieskolor i Haninge respektive Hallunda. I studien beskriver ungdomarna ett geografiskt samlat resande kring framförallt hemmet och skolan, samt platser för träning, shopping och umgänge med vänner. De tycks nöjda med kollektivtrafikens befintliga nät. Upplevelserna mellan olika trafikslag skiljer sig dock åt. Här synliggörs hur kollektivtrafiken kan vara såväl möjliggörande (avlastande) som begränsande (tyngande) i vardagen. Bussen upplevs som lugn, trygg, mysig, trång och tidskrävande. Tunnelbanan är snabb, smidig men även stressig, obehaglig och med mycket folk. Materialet visar vissa skillnader mellan killar och tjejer. Exempelvis uppskattar tjejerna bussen mer än tunnelbanan som delvis upplevs som obehaglig och otrygg. Kvalitativa studier kring reseupplevelserna är viktiga för att identifiera både de positiva och de negativa betydelser som kollektivtrafiken kan ha. Detta är ett steg i arbetet med utmaningen att få ungdomar att fortsätta att uppskatta och använda kollektivtrafik även efter att de blir äldre och når körkortsåldern.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, 2017
Series
Kulturgeografiskt seminarium: rapporter, meddelanden, uppsatser från Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, ISSN 0347-9552 ; 2017:1
Keywords
kollektivtrafik, intervjuer, ungdomar, reseupplevelser, rörelsemönster, Stockholm, social nytta
National Category
Human Geography
Research subject
Geography with Emphasis on Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:su:diva-138677 (URN)978-91-87355-30-1 (ISBN)
Funder
Stockholm County Council, 2016:6
Available from: 2017-01-24 Created: 2017-01-24 Last updated: 2022-02-28Bibliographically approved
Honkaniemi, H., Wimark, T., Juárez, S. P., Lagerqvist, M. & Rostila, M. (2017). Social hållbarhet i kollektivtrafiken. In: Thomas Wimark (Ed.), Metoder och verktyg för sociala nyttoberäkningar i kollektivtrafiken: (pp. 9-53). Stockholm: Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet
Open this publication in new window or tab >>Social hållbarhet i kollektivtrafiken
Show others...
2017 (Swedish)In: Metoder och verktyg för sociala nyttoberäkningar i kollektivtrafiken / [ed] Thomas Wimark, Stockholm: Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet , 2017, p. 9-53Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Med skärpt fokusering på hållbar utveckling blir såväl politiskt ansvariga som akademiker allt mer sysselsatta inte enbart med infrastrukturens inverkan på ekonomi och miljö utan även dess sociala inverkan. Denna breda litteraturstudie har undersökt den sociala hållbarhetens roll i kollektivtrafikens infrastruktur. Den har siktat på att urskilja de olika komponenter i social hållbarhet som ingår i denna kontext, kvalitativa respektive kvantitativa analytiska metoder och deras krav på data samt tillämpbarheten av dessa rön i den svenska kontexten. Översikten utfördes med hjälp av indexeringstjänsten Web of Science, en kombinerad snöbollsmetod samt interna rekommendationer och analyser med hjälp av ett teoretiskt ramverk för hållbarhet anpassat från United Nations Environment Programme. Rönen ådagalade många kvantitativa tillvägagångssätt, däribland kostnads-/nyttoanalys [cost-benefit analyses (CBA)], tillämpningar av geografiska informationssystem (GIS), och jämlikhetsanalyser m.fl. Variabler för kollektivtrafik såsom tillgänglighet och rörlighet behandlades oftast tillsammans med sociala bestämningsfaktorer, liksom sociala utfallsvariabler däribland socialt utanförskap och socialt kapital. Kvalitativa infallsvinklar används däremot mer sällan i den här kontexten trots deras betydelse för att hjälpa till att fånga in användares erfarenheter och att urskilja nya sociala variabler. Utifrån dessa resultat och den rådande preferensen för kvantitativa metoder i svenska analyser av kollektivtrafik rekommenderar författarna mera fokus på de sociala utfallen av kollektivtrafikens infrastruktur genom att använda en blandning av kvantitativa och kvalitativa infallsvinklar.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, 2017
Series
Kulturgeografiskt seminarium: rapporter, meddelanden, uppsatser från Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, ISSN 0347-9552 ; 2017:1
Keywords
social hållbarhet, socialt utanförskap, socialt kapital, social jämlikhet, kollektivtrafik, tillgänglighet, Sverige
National Category
Human Geography
Research subject
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:su:diva-138630 (URN)978-91-87355-30-1 (ISBN)
Funder
Stockholm County Council, 2016:6
Available from: 2017-01-23 Created: 2017-01-23 Last updated: 2022-02-28Bibliographically approved
Lagerqvist, M. (2016). Kulturarv i kristider: Hur 2000-talets globala ekonomiska kris påverkat det offentliga arbetet med kulturhistoriska miljöer på Irland. Geografiska Notiser, 74(1), 27-38
Open this publication in new window or tab >>Kulturarv i kristider: Hur 2000-talets globala ekonomiska kris påverkat det offentliga arbetet med kulturhistoriska miljöer på Irland
2016 (Swedish)In: Geografiska Notiser, ISSN 0016-724X, Vol. 74, no 1, p. 27-38Article in journal (Other academic) Published
Keywords
kulturarv, Irland, ekonomisk kris
National Category
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:su:diva-137904 (URN)
Available from: 2017-01-13 Created: 2017-01-13 Last updated: 2021-12-29Bibliographically approved
Projects
Heritage Transformations; Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Center for Integrated Research on Culture and Society (CIRCUS)
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0586-2297

Search in DiVA

Show all publications