Lektionsupplägget Hur hänger koldioxidutsläpp och BNP ihop? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. 

Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.

Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.

Lektionsupplägget Hur hänger koldioxidutsläpp och BNP ihop? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).

Ämne: Samhällskunskap, Geografi, Hållbart samhälle

Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet

Syfte: Att kunna läsa av och använda ett Gapminder-diagram för att resonera om hur sambandet mellan koldioxidutsläpp och BNP kan förändras av människan

Lektionsupplägget Hur hänger kvinnors utbildningsnivå ihop med barnafödande? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. 

Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.

Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.

Lektionsupplägget Hur hänger kvinnors utbildningsnivå ihop med barnafödande? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).

Ämne: Samhällskunskap, Geografi, Hållbart samhälle

Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet

Syfte: Kunna läsa av och använda ett Gapminder-diagram för att se mönster och resonera om hur sambandet mellan barnafödande och antal skolår per kvinna  kan förändras

Lektionsupplägget Hur kan politiker hantera höga bensin- och dieselpriser? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. 

Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.

Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.

Lektionsupplägget Hur kan politiker hantera höga bensin- och dieselpriser? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).

Ämne: Samhällskunskap

Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet

Syfte: Att kunna läsa av och använda ett flödesschema för att resonera om hur politiker kan hantera höga bensin- och dieselpriser

Lektionsupplägget Vilka kan göra något åt gängkriminaliteten? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen.

Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.

Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.

Lektionsupplägget Vilka kan göra något åt gängkriminaliteten? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).

Ämne: Samhällskunskap

Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet

Syfte: Kunna läsa av och använda ett flödesschema för att resonera om hur relationerna mellan aktörer i Sveriges parlamentariska system ser ut och kan förändras av människan

Learning in civics education involves developing an understanding of the complexity and the changeability in many different societal issues and phenomena. One common way of helping students to develop this understanding is to use visual models in teaching, such as flowcharts and different kinds of diagrams. However, teacher experience as well as earlier research indicate that students often find it difficult to understand and interpret such models (Cohn et al. 2001; Ruiz Estrada 2012; Wheat 2007). As much as they have the potential to help students grasp complexity and changeability in societal issues, visual models also risk hindering such development, as models for instance tend to simplify complex relations and phenomena (Davies & Mangan 2013; Wheat 2007). 

In this article we elaborate on the development of visual literacy in civics education - what seems to be critical for students to discern in order to be able to read different kinds of visual models and how teaching based on such models can be designed in order for students to deepen their understanding of the issues, relations and phenomena illustrated in the models. We do this based on a research project involving 300 students from primary and lower secondary school as well as upper secondary school. 

The project focused on two kinds of models (two flowcharts and two plot diagrams) often used in social studies teaching: a flowchart illustrating the democracy system in Sweden, a flowchart of the socio-economic cycle, a plot diagram illustrating the relationship between different countries’ GDP and level of CO2 emissions and a plot diagram illustrating the relationship between birth rate per woman in different countries and the amount of years girls in these countries attend to school. The results allow for a comparison between the aspects critical to discern in order to understand different kinds of models in relation to different contents. Conclusions include the importance of focusing internal structure, external context and civic agency in each model.

At the NOKSA conference we would like to participate in a paper-response session where a draft to a paper is being discussed.

Civic education includes the ability to understand and deal with complex social issues and systems that are often difficult for students to grasp (Hess, 2009), and commonly represented in visual models which often seem hard for students to understand (Roberts & Brugar, 2017). This presentation describes findings from the final phase of a three-year practise-based project where implications of and teaching principles for developing students’ visual literacies in social studies were explored. Previous results have shown that in order to understand and read models, students in primary, lower secondary and upper secondary school need to discern aspects of impact, systems thinking and agency. 

The results discussed in the presentation consist of teaching principles, based on phenomenography and variation theory, that seem to facilitate students’ discernment of those aspects. The principles were identified through analysis of pre- and post-tests, transcribed group discussions and filmed lessons from 17 teaching interventions with 300 students of different ages. Tentative results indicate that it is possible and relevant to introduce social science models such as plot diagrams and flowcharts as early as in primary school, but that there is a need for teaching that facilitates a more complex understanding of these models well up into upper secondary school. 

The design principles identified seem to support students’ discernment of critical aspects of the models and thus more complex reasoning of the societal issues and systems illustrated. Nevertheless, results indicate that it is pivotal that also students who have discerned all of the aspects identified as critical for understanding a model, also encounter teaching that creates a need for, or motive of, multidimensional causal analysis of the social issue and critical judgement of social systems. Also, contextual/content specific knowledge emerges as a key dimension for high quality reasoning about social issues and systems using visual models. 

The aim of this presentation is to discuss how models used in social studies teaching can help students grasp the complexity and changeability in economic issues and systems in the context of social science education (SSE). Models are often used in SSE teaching to help students grasp complexity and changeability. However, students often find models difficult to understand and there is a risk that seemingly fixed models do not offer an understanding of the changeability in societal issues. The project investigates students’ conceptions of two different models that are commonly used in SSE (one flowchart and one plot diagram) and what aspects need to be discerned in order for students to reason in a qualified way about the content illustrated. Results from a phenomenographic analysis of 21 group discussions (with students from both compulsory and upper secondary school) show that the critical aspects identified in part can be understood as model and content specific, but in part as model generic. By comparing the critical aspects for the two different models, it is evident that in order to read both models, aspects pertaining to structure, casual expansion, and human agency are important.

Extended summary

In teaching social studies, helping students to understand social issues and systems related to economics is central. Many of those socio-economics issues and systems are characterised by complex relations and changeability and are thus not always easy for students to grasp. Examples of such systems and issues are the “socio-economic cycle” of economic relations between households, companies, state and finance institutions, as well as the issue of how and why a country’s GDP is related to its emissions of carbon dioxide. One common way of helping students to grasp the complex relations and the changeability involved in such socioeconomic systems and issues, is to use visual models. However, even though there seems to be a great potential in using visual models when helping students to grasp economic relations in social science, teacher experience as well as earlier research also indicate that there are several challenges involved when such models are used. One such challenge seems to be that dynamic and complex systems and processes are simplified and therefore easily misunderstood when presented as a statically drawn visual representation (Cohn et al., 2001; Davies & Mangan, 2013; Wheat 2007a). A key challenge here seems to be that a two-dimensional graphical representation cannot simultaneously visualise interaction of several variables within the same graphical space and this limits the complexity that can be visualised (Ruiz Estrada, 2012; Reingewertz, 2013). Another challenge is the risk of the model discouraging a deeper thinking about the inner workings of the model and the phenomena behind it (Colander, 1995). Identifying challenges with visual representations used in economics teaching is important. However, this research needs to be complemented with research identifying what teaching needs to focus upon in order for those visual models to function as a support in qualifying students’ reasoning and understanding of the issue or system illustrated. This study aims at doing just that. 

The presentation is based on a project aiming at identifying students’ understanding of two kinds of models (flowcharts and plot diagrams) frequently used in social studies teaching. The project also aims at identifying  what students need to discern in order to develop the ability to reason in a qualified way about the content represented by a model, and thus what needs to be focused upon in teaching when those models are used. The material analysed for this presentation consists of 21 recorded and transcribed small group discussions from students in year 6 and 8 in compulsory school and year 1 in upper secondary school. In the material, the students discuss a question that concerns either a flowchart of the socio-economic cycle or a plot diagram illustrating the relationship between different countries’ GDP and level of CO2 emissions. The transcribed material was analysed using phenomenographic methods, and critical aspects were identified for the two different models investigated (Marton, 2015). Critical aspects could be described as aspects of a powerful conception of a phenomenon, that are necessary for learners to discern in order to experience the phenomenon in this powerful way. In this project, the aim was thus to describe how powerful conceptions of the two models investigated distinguished themselves from less powerful conceptions of the same models.

Results show that in order for students to qualify their reasoning about the socio-economic system with the help of the socio-economic cycle model, it is crucial that they discern the changeability and complexity in the relations illustrated in the flowchart. More specifically, what is needed to be discerned by the students in relation to the socio-economic cycle, and thus what needs to be focused upon in teaching when using this model, is i) the wholeness of the model, ii) the reciprocity of in the relationships visualised and iii) the openness of the model and thus also of the system itself. Aspects of changeability and complexity were central also in relation to students’ understanding of the plot diagram illustrating the relation between different countries’ GDP and level of CO2 emissions. Aspects that were identified as important for students to discern in order to qualify their reasoning about the economic/societal issue at hand were i) the general pattern between the two factors in the diagram, ii) the existence of outliers (thus understanding that the pattern is general, not consistent, iii) the fact that the pattern can be explained by other societal and economic factors, and iv) the fact that the pattern could be changed by changed human behaviour.

By comparing the critical aspects for the two different models, it is evident that in order to read both models, aspects pertaining to structure, casual expansion, and human agency are important. 

In sum, the results suggest that in order for visual models to be helpful in teaching about economic issues and systems, it is vital that students understand visual representations such as plot charts and flow charts, as representations of dynamic socio-economic issues or systems, that are possible to change. 

I samhällskunskapsundervisningen illustreras ofta samhällsfrågor och samhällssystem genom visuella modeller, vilka kan vara svåra för eleverna att förstå (Roberts & Brugar, 2017). Presentationen beskriver resultat från ett treårigt undervisningsutvecklande projekt som undersöker relationen mellan elevers samhällsanalytiska resonemang och användandet av visuella modeller i samhällskunskapsundervisningen. Elever i såväl mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet ingår istudien.

I studiens första fas undersöktes, med hjälp av fenomenografi och variationsteori, vad elever behöver få möjlighet att urskilja för att kunna föra kvalificerade samhällsanalytiska resonemang med hjälp av några olika visuella modeller. (Jägerskog m.fl., kommande). De kritiska aspekter som identifierades i denna första fas låg till grund för utformandet av de undervisningsinterventioner som genomfördes i studiens andra fas, vilken står i fokus för denna presentation. De resultat som diskuteras i presentationen består av undervisningsprinciper som verkar underlätta elevernas urskiljande av de aspekter som i fas 1 identifierades som kritiska. Designprinciperna identifierades genom analys av transkriberade gruppdiskussioner och filmade lektioner från 17 undervisningsinterventioner med 300 elever i olika åldrar. Den analytiska fråga som ställdes till materialet var: Vilka undervisningshandlingar tycks göra det möjligt för eleverna att urskilja aspekter som är kritiska för att läsa plotdiagram som dynamiska sociala frågor som kan förändras, respektiveatt läsa flödesdiagram som föränderliga och öppna samhällssystem?

Resultaten visar att visuella modeller kan öppna upp för ett kvalificerat samhällsanalytiskt resonemang hos elever i såväl de lägre skolåren, som i de högre. För att detta ska ske krävs dock en undervisning som på ett genomtänkt sätt drar nytta av de möjligheter som visuella modeller av samhällsfrågor och samhällssystem för med sig, men som också hanterar de utmaningar som de medför. I presentationen diskuteras och exemplifieras tre designprinciper som verkar stödja elevernas komplexa resonemang om de samhällsfrågor och system som illustreras i modellerna. Dessa designprinciper utgörs av simultanitet, utzoomning och kontrastering. I presentationen diskuteras vad dessa designprinciper får för konsekvenser för undervisningen, men också vad de kan få för konsekvenser för teoridiskussioner om samhällsanalytiskt tänkande och visuell litteracitet.

Abstract

Många viktiga samhällsfrågor om försörjning, kulturmöten, klimatutmaningar och ekonomiska, sociala och politiska processer utmärks av komplexa samband. Dessa samband är dessutom ofta föränderliga och det vi tror oss veta idag kan mycket väl vara omkullkastat imorgon. Det faktum att de samband och relationer som lyfts inom ramen för samhällskunskapen ofta är både komplexa och föränderliga innebär ämnesdidaktiska utmaningar. I skolans samhällskunskapsundervisning används ofta modeller för att illustrera och förtydliga sådana samband, exempelvis modeller som illustrerar samhällsekonomiska system eller hållbar utveckling, liksom modeller av politiska processer och diagram som återspeglar relationer mellan olika faktorer i samhället. Såväl lärares erfarenheter som tidigare forskning (tex Roberts & Brugar, 2017; Jägerskog, 2020; Sundler, Dudas & Anderhag, 2017) visar dock att elever ofta har svårt att tolka och förstå modeller. Dessutom finns en risk att dessa till synes fasta modeller inte erbjuder en förståelse av samhällsfrågornas föränderliga karaktär. 

Vi presenterar delresultat från ett projekt som syftar till att utveckla kunskap om elevers förståelse av två typer av modeller (flödesscheman och plotdiagram) som ofta används i samhällskunskapsundervisning, och om vad elever behöver urskilja för att utveckla förmågan att med hjälp av modellerna föra kvalificerade resonemang om det ämnesinnehåll som modellerna illustrerar.

Det undersökta materialet består av 46 transkriberade smågruppssamtal där elever från årskurs 6, 8 respektive år 1 på gymnasiet diskuterar en uppgift som berör antingen ett flödesscheman över det parlamentariska systemet, ett flödesschema över det samhällsekonomiska systemet, ett plot-diagram som beskriver relationen mellan olika länders BNP-nivå och nivå av CO2-utsläpp, eller ett plotdiagram som beskriver relationen mellan antalet barn kvinnor föder under sitt liv i olika länder och utbildningsnivå hos flickor i dessa länder. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av fenomenografi (Marton 2015), vilket resulterade i identifieringen av ett antal kritiska aspekter, dvs aspekter som behöver synliggöras i undervisningen för att eleverna ska kunna föra kvalificerade resonemang kopplade till dessa modeller och ämnesinnehåll. 

Resultatet visade att i relation till undersökta flödesscheman är de visualiserade relationernas komplexitet och förändring centralt för elever att urskilja för att kunna föra kvalificerade resonemang. De kritiska aspekterna som identifierades rör urskiljandet av flödesschemat som en helhet snarare än många delar, att se relationerna mellan modellens enheter som ömsesidiga, att förstå att det representerade systemet är konstruerat snarare än naturgivet, samt att urskilja att det representerade systemet står i relation till externa faktorer. Även i relation till de undersökta plot-diagrammen visade sig aspekter av komplexitet och föränderlighet vara centrala. Utöver att urskilja att det finns ett övergripande mönster mellan de två faktorerna i diagrammet och att det kan finnas avvikelser från detta mönster, behöver elever även urskilja att mönstret kan förklaras av andra samhällsfaktorer och att båda faktorerna i diagrammet påverkar och påverkas av andra faktorer i ett större samhällssystem som kan förändras.

Resultaten är relevanta för samhällskunskapslärare på flera olika skolstadier och den kunskap som utvecklas genom projektet kan i förlängningen användas av lärare för att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning.