I artikeln argumenterar forskningsnätverket FUTURES (vid Stockholms universitet) för betydelsen av ämnesdidaktisk forskning runt elevers framtidsföreställningar. Utifrån en narrativ ansats, och med hjälp av empiriska exempel från en pilotstudie, analyseras och beskrivs gymnasieelevers framtidsberättelser och en diskussion förs om implikationerna för samhällskunskapsundervisningen. Analysen visar att elevernas berättelser om framtiden ofta har en eurocentrisk utgångspunkt och en genomgående pessimistisk ton. Berättelserna tar avstamp i samtida skeenden som klimatkrisen och pågående internationella konflikter. De flesta eleverna utesluter eller distanserar sig i berättelsen från det egna potentiella aktörskapet i framtiden. Två huvudsakliga implikationer för undervisningen diskuteras. För det första vikten av att samhällsundervisningen skapar möjligheter för eleverna att fördjupa förståelse av de egna möjligheterna till politisk påverkan i frågor som rör samhällets utveckling. Vi lyfter fram potentialen i att ta avstamp i ytterligare ämnesperspektiv från bland annat historia, geografi och religionskunskap när framtidsfrågor diskuteras. För det andra vikten av att eleverna ges möjlighet att i berättelser om framtiden skriva in sig själva som aktiva, engagerade och kunniga medborgare.

Visuella modeller används i samhällskunskap för att beskriva centrala samhällssystem och strukturer som hör till ämnets kanon. Samtidigt saknas kunskap om elevers förmåga att läsa och använda dessa representationer. I studien undersöktes hur elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet förstod två olika flödesscheman över det samhällsekonomiska kretsloppet och det demokratiska systemet. 22 transkriberade gruppsamtal analyserades med hjälp av fenomenografi och variationsteori. Kritiska aspekter som identifierades rör urskiljandet av flödesschemat som en helhet snarare än många delar, att se relationerna mellan modellens enheter som ömsesidiga, att förstå att det representerade systemet är konstruerat och inte naturgivet samt att urskilja att det representerade systemet står i relation till externa faktorer. Resultaten utgör didaktiska utgångspunkter för undervisning som utvecklar elevers förmåga att läsa och använda modeller i diskussioner om komplexa samhällssystem.

Visual models are used in social science education to describe key societal systems and structures that belong to the canon of the subject. However, little is known about students' ability to read and use these visual representations. The study investigated how students in middle school, high school and upper secondary school understood two different flowcharts of the socio-economic cycle and the democratic system. 22 transcribed group discussions were analysed using phenomenography and variation theory. Critical aspects that were identified concern the discernment of the flowchart as a whole rather than as many parts, to see the relations between the units of the model as reciprocal, to understand that the represented system is constructed and not natural, and to discern that the represented system is related to external factors. The results constitute didactic starting points for teaching that develops students' ability to read and use models in discussions about complex societal systems

It is well established that financial literacy education should incorporate systemic prerequisites, such as financial, economic, and societal structures, to help students develop suitable financial literacy. In relation to financial literacy teaching and learning, critical inquiry and critical thinking have also been identified as key components. However, it remains unclear how to design a teaching approach that invites students to learn about current financial prerequisites while simultaneously encouraging them to critically assess and discuss these systemic features. This study analyzes results from a financial literacy teaching intervention that combines systemic teaching with tools for critical inquiry. The results show that while students express an elaborate understanding of systemic issues, their critical perspectives and discussions remain within the bounds of the current systemic order, which raises further questions about how financial literacy should be formulated as a mandatory feature in school systems.

Lektionsupplägget Hur hänger koldioxidutsläpp och BNP ihop? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. 

Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.

Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.

Lektionsupplägget Hur hänger koldioxidutsläpp och BNP ihop? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).

Ämne: Samhällskunskap, Geografi, Hållbart samhälle

Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet

Syfte: Att kunna läsa av och använda ett Gapminder-diagram för att resonera om hur sambandet mellan koldioxidutsläpp och BNP kan förändras av människan

Lektionsupplägget Hur hänger kvinnors utbildningsnivå ihop med barnafödande? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. 

Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.

Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.

Lektionsupplägget Hur hänger kvinnors utbildningsnivå ihop med barnafödande? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).

Ämne: Samhällskunskap, Geografi, Hållbart samhälle

Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet

Syfte: Kunna läsa av och använda ett Gapminder-diagram för att se mönster och resonera om hur sambandet mellan barnafödande och antal skolår per kvinna  kan förändras

Lektionsupplägget Hur kan politiker hantera höga bensin- och dieselpriser? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen. 

Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.

Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.

Lektionsupplägget Hur kan politiker hantera höga bensin- och dieselpriser? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).

Ämne: Samhällskunskap

Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet

Syfte: Att kunna läsa av och använda ett flödesschema för att resonera om hur politiker kan hantera höga bensin- och dieselpriser

Samhällsfrågor utmärks av samband som ofta är svåra för elever att få grepp om. I samhällskunskapsundervisningen används ofta visuella modeller, såsom grafer, för att hjälpa elever med detta. Läsning av grafer är dock inte intuitiv, utan ett kunnande som elever behöver utveckla. En utmaning är att grafen kan öppna upp för kvalificerade resonemang om olika samhällsfrågor, samtidigt som den riskerar att skymma samhällsfrågornas dynamiska karaktär. Syftet med artikeln är att utveckla förståelse för vad som behöver synliggöras i samhällskunskapsundervisningen för att skapa förutsättningar för elever att utifrån grafer (mer specifikt punktdiagram) föra kvalificerade resonemang om relationen mellan olika faktorer kopplade till en samhällsfråga. I ett större perspektiv diskuteras också relationen mellan visuell litteracitet och undervisning och lärande i samhällskunskap. Empirin består av 72 inspelade och transkriberade gruppdiskussioner där elever i åldrarna 12-17, utifrån två punktdiagram, diskuterar relationen mellan BNP per capita och utsläppsnivå av koldioxid per capita i olika länder, respektive födelsetal per kvinna och flickors utbildningsnivå i olika länder. Empirin analyserades fenomenografiskt för att identifiera kvalitativt skilda sätt att erfara samhällsvetenskapliga punktdiagram samt vilka aspekter som tycks vara kritiska för elever att urskilja för att utveckla mer kvalificerade erfaranden. Fem erfaranden identifierades och fyra kritiska aspekter: att identifiera punktdiagrammets övergripande mönster, dess avvikelser, bakomliggande faktorer till mönstret, samt grafens och därmed den illustrerade samhällsfrågans dynamiska karaktär. En diskussion förs om vikten av att i undervisningen ge elever förutsättningar att diskutera “bortom” grafen och därmed utveckla förmågan att föra kvalificerade resonemang om relationen mellan olika faktorer kopplade till en samhällsfråga.

Lektionsupplägget Vilka kan göra något åt gängkriminaliteten? har utformats inom forskningsprojektet Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen.

Lärares erfarenheter och tidigare forskning visar att elever har svårt för att läsa av och förstå diagram i samhällsvetenskapliga ämnen. Syftet med forskningsprojektet är därför att utveckla kunskap om hur elever förstår flödesscheman och plotdiagram, två vanligt förekommande visuella representationer i samhällskunskap, samt hur undervisning kan utformas för att skapa möjligheter för elever att utveckla sin visuella litteracitet i samhällskunskap.

Forskare och lärare har arbetat tillsammans i projektet för att utforma, pröva och utvärdera undervisning.

Lektionsupplägget Vilka kan göra något åt gängkriminaliteten? har testats i grundskolan (åk 6 och 8) och på gymnasiet (åk 1).

Ämne: Samhällskunskap

Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet

Syfte: Kunna läsa av och använda ett flödesschema för att resonera om hur relationerna mellan aktörer i Sveriges parlamentariska system ser ut och kan förändras av människan

In most Western democracies, there is an ongoing discussion on the role of education, particularly in times of increasingly polarized political views, leading to democratic erosion and social unrest. Citizens have been described as living in echo chambers, relying on, and often receiving, information that confirms their own world views and political ideas. In this climate, education has been emphasized as an important antidote to provide students with knowledge, skills, attitudes and values to strengthen democracy and social cohesion. In most cases, this assignment is primarily tasked with subjects that can be considered political education, such as social studies, civics or social science education. However, there is no consensus on what kind of knowledge, skills, attitudes and values students need to fulfil a “good political education”. Historically, there has been a rift between advocates of progressive ideas such as political deliberation and those who favor an emphasis on disciplinary-based knowledge. The latter perspective has been, for some time now, highlighted in educational sciences through Michael Young’s concept of powerful knowledge, where knowledge from academic disciplines is emphasized in shaping youth into critical thinkers on social and political issues. This article critically examines the ideas of powerful knowledge and its potential for political education in secondary school. An important argument is that powerful knowledge, or disciplinary thinking, is necessary for a good political education but not sufficient in its own right. In order to deal with complex political issues, students need to be invited with their life-world perspectives.

Most salient financial literacy frameworks and curricula mainly focus on teaching and learning of simple money management. However, the financial demands placed on individuals today include much more complicated matters, such as buying a home and saving for retirement. Furthermore, financial literacy gives rise to normative questions such as what responsibility should be placed on individuals. In educational terms, this creates an alignment problem where the hopes and expectations placed in financial literacy as mass-education is not met by desirable results. This article uses previous results and the construct of powerful knowledge to discuss how financial literacy education in upper secondary school can benefit from an incorporation into social studies, which is an existing school subject in many educational systems. Findings include that teachers can utilize their existing teaching competence to also teach financial literacy. However, to accomplish results, both curricula and syllabi must guide teachers to abandon the focus on money management to instead focus on teaching students concerning the financial, economic and political issues that affect personal finances, yet at the same time can be affected by democratic decisions. Implications for financial literacy teaching and learning are discussed using the concept Powerful Financial Literacy.