In this paper we seek to restory what has been storied as “the problem of ADHD”. Informed by calls for a critical ADHD studies, we explore the possibilities of ADHD collective autoethnographic storytelling. Together we (en)counter narratives of ADHD. Within our collective writing space, from our ADHD/AuDHD bodyminds, we seek to re-story our ADHD/AuDHD. We map a field of critical ADHD research within social sciences and point out problems of outsider perspectives, stressing a need for insider perspectives. Our data consist of collective authoethnographic writings about ADHD. From the data we have explored our experiences of (En)Countering ADHD narratives, and a transition process which we refer to as from ”broken NT-scholars” to neurodivergent scholars, stressing the importance of ADHD:ers as independent as well as collective agents, and ADHD as epistemological standpoint within research.

In this paper we explore our own experiences of barriers to learning and academic knowledge production in academia and higher education. Our analyses are based on our collective autoethnographical accounts from our own experiences of ADHD and higher education, with a particular focus on post graduate education and our experiences of ADHD peer support in academic knowledge production. In our analysis, we have distinguished between three different dimensions of academia for ADHD graduate students and faculty: as a place of structural violence and vulnerability; as enabling or disabling, and as a place for neurodivergent community formation. There are few ADHD-centered traditions of learning within education. By ADHD-centered we refer to perspectives within education and support informed by an ADHD insider-perspective. We therefore stress the possibilities of ADHD learning informed by the emerging field of critical ADHD studies.  

Arbete under (o)lika villkor: äldreomsorgens vardag, villkor och ledning i mångetniska arbetsgruppe

Palle Storm

Inledning

Den offentliga äldreomsorgen utgör ett stort och viktigt inslag i den svenska och nordiska välfärdsmodellen. Med dagens äldreomsorg i fokus framstår det dock som allt mer relevant att anlägga perspektiv som tar hänsyn till de förändringar som kännetecknar sammansättningen i äldreomsorgens arbetsgrupper. Från att ha varit ett arbete där merparten av arbetet utfördes av svenskfödda kvinnor med en kortare utbildningsbakgrund, visar statistiken att allt fler utrikesfödda kvinnor och män, varav många med migrantbakgrund arbetar som undersköterskor och vårdbiträden.

Forskningen har också uppmärksammat hur synligt rasifierade omsorgsarbetare riskerar att möta olika former av rasism och diskriminering i sitt dagliga arbete, främst från de äldre omsorgsmottagarna, men även från omsorgsmottagarnas anhöriga. Vidare visar forskningen att det sällan finns några etablerade arbetssätt för hur rasism ska hanteras i äldreomsorgen, inte minst ur ett chefsperspektiv.

Övergripande syfte

Det övergripande syftet i denna presentation är att presentera resultat från en studie som avser att undersöka hur första linjens chefer inom hemtjänst och särskilt boende för äldre personer resonerar och agerar i situationer där de får kännedom om att någon av medarbetarna blivit utsatt för rasism eller kränkande behandling utifrån hudfärg/etnisk bakgrund. Vidare är syftet att synliggöra vilka förutsättningar som finns, och som krävs, för att skapa inkluderande och icke-diskriminerande arbetsvillkor synligt rasifierad personal som arbetar i äldreomsorgen

Personalbrist har lett till att utrikesfödda kvinnor och män framhålls som en viktig rekryteringsbas inom äldreomsorgen. Därmed har frågor om språkkunskaper blivit alltmer uppmärksammade.

Syftet med denna studie var att fokusera på hur hemtjänstchefer resonerar kring utmaningar när personal som redan arbetar i hemtjänsten, eller vid rekrytering, har brister i det svenska språket. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med 15 hemtjänstchefer verksamma i både offentliga och privata verksamheter i Stockholmsområdet.

Resultaten visar att cheferna hade ansvar att själva ­hantera ett spektrum av dilemman rörande språkbrister. De utvecklade strategier för att säkra kvaliteten på omsorgen. Det var vanligt att ge en person i uppdrag att kon­trollera och justera dokumentation. Cheferna konstruerade även språktester och fokuserade på informella ­värden, och därmed mindre på formella språkkunskaper. Genom handlingsutrymmet har cheferna förhandlat fram minimi­krav för språkkunskaper, för att kunna anställa och behålla personal, samtidigt som de riskerar en försämrad verksamhe

Literature on attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) has historically come from a cognitive deficit approach and lacked community authorship. In contrast, this article utilises a neurodiversity framework to explore ADHD as a cognitive difference through ADHDers’ experiences. Specifically, here we analyse collective autoethnographic writings from neurodivergent academic researchers writing to one other about their experiences of intensity and variable attention or interest-based attention. Through the process of collective writing, we started to rename and restory our experiences, which has enabled us to understand intensity and variable attention as a valuable facet of human diversity, with both strengths and challenges. This project offers an example of how community-based research can elucidate individual experiences as ADHD/AuDHD researchers, facilitate exploration of varied experiences with intensity and attention and increase self-awareness and ability to give and receive neuroaffirmative support.