In this article, I explore how economic information was turned into newsworthy content in Sweden during the 1960s and 1970s. Professional norms and identities of “business journalists” were during the 1960s yet to be developed, and there were concerns raised whether issues about the corporate world and the economy were suitable to turn into journalistic news content at all. Conceptualizing newsworthiness as a logic of appropriateness, the analysis focuses on the roles that professional norms and identities played in forming nascent economic news practice. The empirical findings show that there was not one way—or one place—that this newsworthiness was constructed. Instead, nascent economic news was produced in two highly separated organizational settings: one rooted in the journalistic world and one in the business world. Depending on the context, significantly different methods and ideas guided the nascent work of creating newsworthiness for economic information.

This essay takes a starting point in the well-known tension between the media logic and the scientific logic and the challenges when communicating science in a mediatized society. Building on the experience of engaging in research comics, both as a method for communicating science and a creative example of a meeting between science and art, we introduce a framework — a pedagogical tool — for how science communication can be understood through the two competing logics. We contribute to literature about the balancing act of being a ‘legitimate expert’ and a ‘visible scientist’, and suggest that the meeting between science and art can be understood as a lens for how to communicate science that goes beyond the deficit model.

En berättelse om organisering blandar organisationsteorins grunder med berättelsen om modeföretaget Mess. Genom skildringen av människorna och händelserna i och runt företaget ser vi framgångar, konflikter och utmaningar i organisationsteorins ljus. Mötet mellan den fiktiva berättelsen och organisationsteorins grundläggande teman ger en förståelse för vad en organisation är och vad organisering betyder – och vilken betydelse det har för att förstå vårt samhälle. I den här andra upplagan har boken kortats och omdisponerats så att några av de tidigare temana har vävts samman med de övriga. För att komplettera och stärka berättelsen om Mess har exempel – både från praktiken och från aktuell forskning – genomgående uppdaterats.

I den här rapporten undersöker vi hur kommunanställda kommunikatörer ser på och uppger att de arbetar med journalistiskt inspirerade metoder och format. Vår ambition är att utveckla kunskap om nyhetsproduktion i offentlig sektor men också att väcka frågor och stimulera till bredare diskussioner om vad som händer när gränser mellan traditionell journalistik och offentlig kommunikation förändras. Vår analys baseras på intervjuer med kommunikatörer i 13 kommuner runtom i Sverige. Samtliga kommuner som ingår i undersökningen använder i någon mån journalistiskt inspirerade arbetssätt i sin kommunikation. Merparten av de intervjuade kommunikatörerna har också journalistisk skolning och har tidigare arbetat som journalister.

Kommunikatörers arbete har under de senaste årtiondena professionaliserats och idag finns särskilda utbildningar, branschorgan, konferenser och nätverk för yrkesgruppen. Det har därmed vuxit fram gemensamma föreställningar om vad kommunikationsarbete i en kommun ska innefatta och hur det ska genomföras. Dessa gemensamma föreställningar kan förstås som en lämplighetslogik som ger struktur och vägledning till det vardagliga arbetet. Ofta sker förändringar i lämplighetslogiken genom små justeringar och anpassningar, och individer som bär med sig erfarenheter från annan verksamhet kan spela särskilt betydelsefulla roller i sådana förändringsprocesser. 

Vår intervjustudie pekar på vissa mönster i vad kommunikatörerna beskriver som viktigt, vad de anser rätt och lämpligt att göra samt vad och hur något kan informeras om med hjälp av journalistiskt inspirerade metoder och format. Tre idéer framträder som särskilt betydelsefulla eftersom våra intervjupersoner explicit kopplar dem till användningen av journalistiska metoder och arbetssätt: idén om att nyhetsvärdera (innehåll sorteras utifrån nyhetskriterier), idén om att vara relevant för mottagarna (innehåll är tänkt att tillgodose mottagarnas behov) samt idén om att väcka intresse och engagemang (innehåll ska locka till läsning och vara lättillgängligt). Sammantaget kan de tre idéerna stötta kommuners arbete med kommunikationsuppdraget att informera medborgare. Samtidigt vittnar vår analys om att dessa idéer kan styra mot att viss typ av information – sådan som anses ha nyhetsvärde och intressera invånarna – premieras på bekostnad av annan information, som kanske är svårare att berätta på ett enkelt och intresseväckande sätt om.  Framtida studier behöver mer närgående undersöka i vilken utsträckning, när och hur journalistiska metoder och format blir styrande för kommunikationsarbete.

The recent discussion on mediatisation prompts questions about how it arises and how social spheres are marked by it. In this article, we use business as an example of a social sphere to show that the production of normativity by and through the media is a central aspect of mediatisation. The empirical case of the article is the Deepwater Horizon disaster. Six specific techniques were used by the media to construct the case as an instance of corporate misbehaviour that met public recognition. The techniques are instrumental in forming the predicament of a modern mediatised business sphere, it is argued.

This article examines what qualifies as news when public agencies in Sweden claim to engage in media work. We unwrap and explore what happens when ideas about “newsworthiness” enter the practice of public sector communication. What becomes news, and how? What kinds of content are favored, how are stories told, and what voices are heard? The ideas of newsworthiness in a public sector context are here conceptualized as a logic of appropriateness that governs civil servants’ media work. We base our analysis on a three-year case study of a Swedish county council’s digital news channel, VGRfokus. The analysis focuses on how ideas of newsworthiness are constructed and mirrored in and through the content of VGRfokus, as well as how they are reflected and acted upon by communications professionals working at the news channel. We suggest that ideas of newsworthiness may function as a governing principle and tone down or even hide conflicts and tensions between key values of bureaucracy and market, otherwise often manifested in public sector communication.

This paper investigates the role of strategic artifacts in realizing change in two Swedish cities. Drawing from qualitative studies of city development projects we illustrate how ambiguous formulations in vision statements constitute a powerful basis for legitimizing actions. As part of establishing linkages between future-oriented vision statements and concrete actions here and now, we highlight the role of materialization. We provide three examples of how the vision statements studied materialized—into organizational structures, management control systems, and communication efforts—and discuss how such materialization implies that only some parts of broad vision statements are translated into practice.

Policymakers increasingly emphasize knowledge collaboration between academia and society as important means to generate innovations and solve complex issues. However, while recent literature on such collaboration suggests that knowledge needs to be integrated and generated across disciplines and sectors, there are surprisingly few studies that define what is meant by ‘knowledge’ or focus on the process of generating knowledge. Subsequently, the aim of this paper is to unbox ‘knowledge’ in knowledge collaboration by focusing specifically on how knowledge is understood by heterogenous actors during the process of generating knowledge. We build on insights from an in-depth case study and contribute to the literature on knowledge collaboration by bringing in theory on boundary work that specifically addresses the knowledge generation process. We argue that to better meet the expectations of collaboration, there is a need for more discussions and focus on the participating stakeholders’ heterogenous epistemological as well as ontological understanding.