Drawing on research in the context of Swedish school-age educare and adopting a post-humanist theoretical–methodological approach, we put forward the notion of mathemat-ing to conceptualise mathematical events that emerge in out-of-school configurations of practice. In them, ethical sensibilities as affects of engagement and rejection may be mobilised. Being responsive in the event together with other human and non-human is argued to be a valuable experience of importance for children’s overall mathematics education. Mathemat-ing contributes a more inclusive view of what it may mean to relate to mathematics. Keywords: Mathemat-ing , mathematical event, ethical sensibilities, inclusive materialism, post-humanism, school-age educare

Purpose: This study aims to distinguish the particular mathematics discourse and the teaching discourse in two countries, and explore how the differences in mathematics and teaching discourses influence what is noticed. Design/Approach/Methods: The study employs a cross-cultural case study methodology, using a mathematically rich video vignette from a Japanese classroom. Video-prompted focus-group interviews were conducted with preservice teachers (PSTs) from both countries. Findings: Indian PSTs, familiar with geometrical reasoning, notice more detailed mathematical discourses, whereas Swedish PSTs, less familiar with geometry discourse, notice broader teaching strategies. In addition, the PSTs notice unfamiliar teaching strategies and how they support mathematics learning. Both groups identify and reflect on the unfamiliar teaching practices and classroom culture observed in the Japanese video. Originality/Value: This study contributes to the research on noticing in teacher education (TE). The novelty is how the familiarity of mathematics discourse facilitates noticing details in students’ mathematical reasoning, and how an unfamiliar teaching discourse is an important learning opportunity.

In a mathematical educational context, mathematical word problems are an established practice with the aim to connect to students’ everyday life. Drawing on Neo-material perspectives and art-based research methods we explore collage as a way to critically engage with illustrated mathematical word problems. We challenge the view of mathematical knowledge production as an objective, value-neutral and disembodied process by performing agential cuts with(in) illustrated mathematical word problems from two Swedish mathematical textbooks. The perspectives and methods mobilize sensibilities that advance new points of views. Hence, contributing to broaden the range of qualitative research methods and paradigms studying mathematical word problems. 

Em um contexto educacional matemático, os problemas matemáticos com palavras são uma prática estabelecida com o objetivo de se conectar à vida cotidiana dos alunos. Com base nas perspectivas neomateriais e nos métodos de pesquisa baseados em arte, exploramos a colagem como uma forma de nos envolvermos criticamente com problemas matemáticos ilustrados. Desafiamos a visão da produção de conhecimento matemático como um processo objetivo, neutro em termos de valor e sem corpo, realizando cortes agenciais com problemas matemáticos ilustrados de dois livros didáticos de matemática suecos. As perspectivas e os métodos mobilizam sensibilidades que promovem novos pontos de vista. Assim, contribuindo para ampliar a gama de métodos e paradigmas de pesquisa qualitativa que estudam problemas matemáticos com palavras. 

En un contexto educativo matemático, los problemas de palabra son una práctica establecida y con el objetivo de conectar con la vida cotidiana de los estudiantes. Basándonos en perspectivas de nuevos materialismos y métodos de investigación basados en el arte, exploramos el collage como una forma de participar críticamente con problemas de palabras matemáticos ilustrados. Cuestionamos la visión de la producción de conocimiento matemático como un proceso objetivo, de valor neutral e incorpóreo, mediante el uso de cortes agenciales con(en) problemas de palabras matemáticos ilustrados de dos libros matemáticos de Suecia. Las perspectivas y métodos movilizan sensibilidades para ver nuevos puntos de vista. Por lo tanto, contribuye a ampliar la gama de métodos y paradigmas de investigación cualitativa que estudian los problemas de palabras matemáticos. 

Studiens övergripande syfte var att undersöka på vilket sätt elever i årskurs 9, med svenska som andraspråk, samtalar kring och löser matematiska problem under en bedömningssituation som efterliknar en verklig muntlig nationell provsituation. I samtal behöver andraspråkselever ta risker och använda sig av ord de ännu inte behärskar. Enligt anvisningarna, som hör till de nationella proven, bör elevsamtalen vara utforskande där framåtsyftande frågor ställs och eleverna aktivt lyssnar på varandra. I resultatet framträder tre teman, som vi även har funnit i tidigare forskning; språkliga strategier, språkliga förmågor samt samtalsformer. Ytterligare ett tema framträder; undvikandestrategier. Studien visar att det är svårt att avgöra vilka matematiska kunskaper en elev har, när det svenska språket inte är väl utvecklat. Resultatet indikerar att eleverna i matematikundervisningen explicit behöver få träna på att använda språkliga strategier. Samverkan mellan lärare i matematik och svenska som andraspråk kan vara gynnsamt.

The purpose of the study was to investigate how second language learning students in grade 9, solve mathematical problems during an assessment situation, that is like an oral national exam situation. In dialogues, second language learners need to take risks and use words they have not yet mastered. According to the instructions in the national tests, the student conversations should be exploratory, where forward-looking questions are asked, and the students should actively listen to each other. The results show three themes, also found in previous research; linguistic strategies, linguistic abilities and forms of conversation. A fourth theme emerges; avoidance strategies. The study shows that it is difficult to determine what mathematical skills a student has when the Swedish language is not well developed. Students need explicit practice in using linguistic strategies during mathematics instruction, and fostering collaboration between mathematics and Swedish as a second language teachers proves beneficial.

I denna studie intervjuades 14 lärare i årskurs 1 om sina erfarenheter av arbetet med elevers taluppfattning i relation till utbildningsreformen Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser (Åtgärdsgarantin). Studien undersöker lärares möjligheter att åstadkomma agens som kan leda till att elever tidigt ges stöd, och i vilka avseenden dessa stödinsatser ges. Lärares erfarenheter analyserades tematiskt. Lärare beskriver att deras mål främst är att elevens ska känna sig delaktig ”här och nu” och att undervisningen ska beröra allt centralt innehåll innan nationella proven i årskurs 3. I den ordinarie undervisningen ställs elevers behov av mer tid för träning mot lärarens behov av matematikbokens stöd i undervisningen. Stödinsatserna skapas då främst genom anpassningar av innehåll i matematikboken, samt i kommunikationen med eleven. Studiens resultat pekar på att lärares möjligheter att åstadkomma agens i den ordinarie undervisningen var begränsade. Agensen som åstadkoms syftade till att alla elever ska kunna följa den gemensamma undervis-ningens takt och innehåll, och då inte i första hand till en uppföljande undervisning som stärker elevens taluppfattning. 

In this article, we show empirically how preschool childrens’ creative, physical, and digital leaps, provide new perspectives concerning childrens’ engagement in ecology related questions in the domain of Sustainability Education. The metamorphosis of insects is explored by children digitally, embodied and 'hands-on', and the children move through the digital and analogue interfaces. Childrens’ embodied explorations through instant encounters with nature has an obvious place where the digital world and nature become intersected forming a whole. We introduce a transduction chain, a didactic design-theoretic analysis tool, which supports teachers and researchers to get to hold of childrens’ digital and analogue meaning-making sign use. We draw attention to the preschool children's contribution in the area, which is made visible through transduction processes. We do not yet have the answers to the complex questions of sustainability, implying the need of all citizens’ participation and contributions. In anthropocene, it is also important to strengthen agency processes by paying attention to children's own course of actions and proposals. In light of this study, preschool teachers need to provide rich opportunities where children can explore and process what is happening around them.

I MÅNGA LÄNDER världen runt har digitalisering och programmering införts i läroplaner för förskola och grundskola. Under senare tid har flera studier om undervisning i programmering i olika sammanhang genomförts. Dessa studier har oftast haft fokus på elever från 7 år och äldre och det finns få studier som rapporterar om införandet av programmering för barn i förskola och yngre elever i förskoleklass. Denna klyfta hanterar vi i denna studie som fokuserar på programmering och utveckling av elevers datalogiska tänkande i förskoleklass. Hösten 2017 startade Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) ett forsknings- och utvecklingsprogram med fokus på utveckling av didaktiska modeller för programmering i utbildningen från förskola till och med grundskolan. Programmet avslutades våren 2020. I detta program deltog skolor från fem skolhuvudmän, Tyresö kommun, Åstorps kommun, Simrishamns kommun, Stockholms stad och Freinetskolan Hugin i Norrtälje. Programmet som sådant innebar viss kompetensutveckling och främjade forskning om programmeringsundervisning från förskoleklass till och med årskurs 9 i grundskolan. I denna artikel presenterar vi hur en lärare arbetade med programmering för att främja datalogiskt tänkande hos elever i förskoleklass under treårsperioden och den erfarenhet som hon förvärvat. I artikeln drar vi slutsatsen att förskoleklasselever med systematisk och tankeväckande didaktisk modellering fullt ut kan utveckla ett antal grundläggande datalogiska färdigheter.

Elever möter matematik i många sammanhang, så som i vardagen, i fritidshemmet och i skolan. Ett viktigt sammanhang för matematiska möten är fritidshemmets undervisning. Fritidshemmet är en frivillig del av utbildningssystemet och styrs av policy-dokument, där läroplanen ingår. 2016 reviderades den nationella läroplanen i Sverige, Lgr 11, och matematik lyfts explicit som ett innehåll som ska behandlas i fritidshemmets undervisning. En utgångspunkt för detta kapitel är att undersöka vad som karaktäriserar fritidshemmets matematiska aktiviteter och kontexter. Det finns en risk att fritidshemmets matematik omintetgörs om den inte problematiseras och en farhåga är att den matematik eleven traditionellt möter i skolan ges utrymme och breder ut sig i fritidshemmet. I kapitlet lyfts fritidshemmets specifika matematiska arena fram. Med hjälp av teoretiska verktyg hämtade från policystudier samt två matematikdidaktiska perspektiv studeras fritidshemmets matematik genom en flerfallstudie. Resultatet synliggör fyra inriktningar av fritidshemmets matematik; helinformell, halvinformell, halvformell och helformell.

Matematikundervisning av idag har en påverkan även utanför klassrummets ramar, inte minst genom matematikens relevans inom kultur, ekonomi, politik och i relation till makt. Sociopolitiska perspektiv i matematikdidaktisk forskning ger insikter om hur utbildningen i matematik är social och politisk. Forskning utifrån dessa perspektiv föreslår både kritiska ifrågasättanden och ännu-inte-tänkta möjligheter för innehåll, undervisning, politik och vidare forskning. Denna bok introducerar, för en större svensk publik, de forskningsinriktningar och strategier som sociopolitiska perspektiv har att erbjuda. I boken illustreras detta på flera sätt. Kapitlen beskriver aktuell forskning om matematikutbildningens sociopolitiska utmaningar i flera olika sammanhang, t.ex. klassrum, fritidshem, läroplaner, matematiklärarutbildning och till och med matematikutbildningsforskning. På detta sätt vidgas perspektiven till grupper av människor, institutioner och krafter, vilka utgör ett nätverk för matematikutbildningspraxis. Kapitlen presenterar annorlunda filosofiska och empiriska studier, baserade på teoretiska verktyg från filosofi, samhällsvetenskap och kulturstudier, kritiska studier av utbildning samt sociokulturellt-politiska studier av matematikutbildning. Metodologiska och analytiska strategier som text- och diskursanalys och fallstudier av praktik används. På detta sätt illustreras möjligheter att forska i matematikutbildning utifrån sociopolitiska perspektiv. Kapitlen använder diverse skrivstilar vilka bjuder in läsaren i forskningsvärlden. Därmed får läsaren möta olika sätt att tänka på matematikutbildningens roll i skapandet av det moderna svenska samhället.