The study focusses on two central neighborhoods in the Scandinavian capitals of Oslo and Stockholm with a similar spatial location in the city centres and similar historical conditions of being under strong pressure of transformation as epicentres of infrastructural and urban economic change. “Grønland” in Oslo and “Klara” in Stockholm have strategic locations as transit zones close to the central train stations - they are both in fact the first district that you step into when arriving to the cities. Up until the mid-twentieth century Grønland and Klara were the obvious arrival neighborhoods for migrants to the capitals. Despite these similarities Grønland and Klara today display radical different urban environments: Grønland still partly being a neigborhood for migrant cultures, small retailers and shops, Klara is the central business district of Stockholm with offices, corporate headquarters and major warehouses. The study examines and compares four factors that could explain the different developments of the city quarters: 1) City centre displacement, 2) Reputation and function, 3) Piecemeal planning vs general planning and 4) Postwar economic policies.

The paper shows how historical trajectories of administration and planning culture have a deep impact on the changes of the urban landscape, as they interact with economic conjunctures and everyday patterns of activities and communication to mold the spatial and cultural character of city districts.

I det första häftet av RJ:s årsbox 2020 presenterar Håkan Forsell en ny epokindelning av den moderna stadens utveckling. Det är stadens föränderlighet som ligger till grund för analysen. Staden är både planerad och tillfällig.

Enligt FN kommer närmare 70 procent av jordens befolkning att leva i städer år 2050. Antalet megastäder kommer att växa – men också mindre metropoler förväntas öka sin befolkning. Men staden innebär i sig en rad utmaningar som inte bara är ekologiska. Är det lämpligt att bo så tätt ihop? Vad innebär det? Stadens drar dessutom till sig våld. Så hur ska framtidens städer planeras och se ut? Och varför dras vi till städerna? Vilka behov fyller de?

I RJ:s årsbox 2020 försöker ett antal forskare att svara på de frågorna och några till. Först ut är alltså stadshistorikern Håkan Forsell som gör en resa i den moderna stadens historia. För även om staden tycks stå pall, är den en plats i ständig rörelse och förändring.

The anachronistic appearance of the post-communist world fascinated westerners visiting eastern Europe after ’89. The East offered the image of a ‘future that would never happen’. Four decades of totalitarianism were rapidly forgotten by the seekers of ‘true Europe’.