This chapter discusses the state of the intergenerational income mobility literature from the beginning of the 1990s, when new influential papers spurred the interest in studying this kind of mobility in a large number of countries. The academic interaction between this new literature and the more established class mobility approach in sociology is also discussed. In a concluding section of the chapter, two important tasks for future research are stressed. First, it is important to consider the specific concept of income used in the studies. Such concepts also change over time and from one generation to the next. Second, the relationship to the fundamental goal of equality of opportunity can be strengthened by considering the broader role of family and community background.

Frågor om inkomst- och förmögenhetsskillnader får stort utrymme i den poli-tiska debatten och kan bli viktiga under valrörelsen 2022. I denna artikelgranskar vi ett antal återkommande påståenden om Sveriges inkomstfördel-ning och finner att de ofta är överdrivna och ibland direkt felaktiga. Det gällerbl a Sveriges position i världens jämlikhetsliga, nivån på inkomstskillnaderna,kapitalinkomsternas betydelse och den ekonomiska politikens inverkan övertid. Vi pekar även ut ett antal brister i den officiella inkomststatistiken och dis-kuterar hur den kan förbättras.

Social rörlighet – eller rörlighet mellan generationer – är av stort intresse iden allmänna debatten och inom forskningen. Sociologer har länge studeratklassrörlighet mellan föräldrar ochbarn. Under de senaste decennierna harnationalekonomer bidragit till sådanforskning och särskilt med analyser avinkomströrlighet mellan generationer. Både sociologer och nationalekonomer har också studerat rörlighet i olikadimensioner av utbildning. Det finns därför en omfattande forskning om social eller intergenerationell rörlighet, som bör spridas till en bred publik. Två färska svenska exempel på rapporter somgår igenom forskning på området och vänder sig till en bredare publik är en bilaga till 2019 års Långtidsutredning, med titeln ”Utvecklingen av intergenerationell rörlighet i Sverige” (Brandénoch Nybom 2019) och en SNS-rapportmed titeln ”Social rörlighet” (Adermonm fl 2021a). Denna kommentar är motiverad av dessa rapporter.

I nummer 5 av årets Ekonomisk Debatt (Björklund m fl 2022) utgick vi fråntvå färska rapporter som för en bredare svensk publik presenterade ny forskning om social eller intergenerationell rörlighet. Vi tog tillfället i akt att diskutera hur vi ser på denna forskning och hur vi tycker forskningen bör utvecklas.Vårt inlägg vände sig både till aktiva forskare på området (inom olika discipliner) och till en bredare publik som intresserar sig för jämlikhetsfrågor.

This paper presents a critical assessment of the public debate on income and wealth inequality in Sweden. We scrutinize ten often-heard claims in the debate by contrasting them against facts in available databases and results in the research literature. The paper also addressesspecific measurement problems in the Swedish income statistics and suggests possible ways to handle them.