Within nursing education ethics is both a content knowledge and a didactical approach. Furthermore, the students recruited to programs to become assistant nurses in Sweden, in particular within adult education (KOMVUX) are newcomers and have lived a considerable amount of years in another country. In addition to differences regarding lived ethics originating from class and gender for example, cultural differences could presumably result in an educational context in which education regarding healthcare ethics could be dilemmatic. 

In order to identify what kind of conflicts that could occur within education on healthcare ethics within programs to become assistant nurses in Sweden we are analysing a specific task given to forthcoming teachers which demands for the students to “Describe how strategies aimed at countering discrimination, promoting gender equality, and fostering a democratic approach have been used in education.” The dilemmas that the students are expressing in these assignments will be presented at the conference. 

För kulturskolan att nå ut till målgrupper i alla områden i samhället är en viktig utmaning utifrån ett demokrati- och jämlikhetsperspektiv. För närvarande har kulturskolan svårare att nå elever från såväl föräldrar med lägre utbildningsbakgrund samt föräldrar i områden med en hög andel utlandsfödda. Det här kapitlet kommer att diskutera på vilka olika sätt som utmaningen att nå ut till målgruppen i ett förortsområde med hög andel utlandsfödda beskrivs av lärare och ledare inom kulturskola och skola. 

Intervjuerna som ligger till grund för artikeln har genomförts som en del av ett praktiknära forskningssamarbete och frågeställningen har väckts av ett behov artikulerat av lärare och skolledare inom det undersökta området. Teoretiskt bygger analysen på ett diskurspsykologiskt och policyteoretiskt perspektiv genom vilket olika tolkningsrepertoarer eller förklaringsmodeller om hur själva problemet med att bredda rekrytering till kulturskolan definieras. 

En förklaringsmodell kan exempelvis vara “Bristande förståelse för det svenska samhället”. Denna tolkningsrepertoar eller förklaringsmodell bygger på idén om att andra samhällen som elevernas föräldrar i synnerhet kanske inte har samma tilltro till och kunskap om hur samhälleliga institutioner, såsom kulturskolan, kan utgöra en resurs för enskilda individer som vill lära sig mer om instrumentspel exempelvis. En väg framåt utifrån denna förklaringsmodell betonar behovet av att skapa nätverk med lokala organisationer samt att skapa personliga varaktiga relationer till personer i området. 

Eftersom olika förklaringsmodeller presenterar olika lösningar på problemet som i sin tur blir olika genomförbara och kan vara konfliktfyllda i viss utsträckning. Att identifiera dessa olika dilemman och spänningar tror vi kan fördjupa samtalet om och förutsättningarna att mer gemensamt pröva olika sätt att jobba för att uppnå en kulturskola för alla. 

Critical perspectives of music pedagogy is frequently motivated from a top-down perspective addressing the need for music education to engage with different inequalities in society connected to aspects of gender, racism, social status, sexual identity and ability to name a few. Critical pedagogical thinkers such as Paolo Freire, Kevin Kumashiro and for example Juliet Hess within the music educational setting all agree upon the need to engage many of these challenges and also highlights the need to adapt the critical education to the local context. The top-down perspectives though might blur the didactical need for the teacher to identify what changes are fruitful to start with in the everyday educational setting. In this presentation I will discuss the possibility to switch to a bottom-up perspective starting with paying attention to interactions within the very educational setting. 

Drawing on discursive psychology, positioning theory and conversation analysis attention to details within the interactional patterns within the educational setting could unfold how discourses distributes power unequally to the students. This knowledge of power distribution at the interactions offers, I will argue, a fruitful backdrop do redesign and reinvent your education in order to create a somewhat more inclusive music. Further, attempts to reinvent the music education, the understanding of music could be questioned, resulting in what Elisabeth Langman describes as a crisis of knowledge which goes beyond a critique of power. 

The presentation is built upon philosophical reasoning, by putting critical pedagogy in dialogue with discursive psychology in particular revisiting results from my own former studies. 

References:

Billig, M. (2005). Laughter and ridicule: towards a social critique of humour. London: SAGE.

Kumashiro, K. K. (2009). Against common sense: teaching and learning toward social justice (2d ed.).

Hess, J. (2019). Music education for social change : constructing an activist music education. New York, NY: Routledge.

Langmann, E. (2019). Mellan maktkritik och kunskapskriser. In L. Björkman & J. Bromseth (Eds.), Normkritisk pedagogik : perspektiv, utmaningar och möjligheter (pp. 161-182). Lund: Studentlitteratur.

Freire, P. (2000). Pedagogy of the oppressed [Elektronisk resurs]. New York: Continuum.

Persson, M. (2019). Inte bara musik. Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum. Kungl. Musikhögskolan/Lunds Universitet

Persson, M., & Sand, E. (2021). En normkritisk blick på musikundervisning. In A. Backman Bister & M. Persson (Eds.), A Prima Vista. Möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik (pp. 121-142). Stockholm: Kungl. Musikhögskolan.

Antologin A prima vista är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Eskilstuna kommun och Kungl. Musikhögskolan för att bedriva praktiknära forskning i musikundervisning. Projektet är utöver resurser från de båda parterna, delfinansierat av den nationella satsningen på praktiknära forskning, ULF-avtal, via Uppsala universitet.

Texterna i antologin behandlar praktiknära forskning på två olika nivåer. För det första presenteras de fyra olika delprojekt som genomförts som mindre forskningsprojekt där en lärare från Eskilstuna kommun genomfört ett praktiknära forskningsprojekt tillsammans med en forskare från Kungl. Musikhögskolan. Dessa projekt handlar om teman som bland annat berör ledarskap, musikdidaktik, digitalisering och normkritik. På en övergripande nivå analyseras och diskuteras samarbetsprojektet från olika infallsvinklar. Bland annat dis- kuteras praktiknära forskningsprojekt i relation till definitioner och terminologi, syfte och funktion, etiska aspekter, att organisera för praktiknära forskning samt praktiska utmaningar och vinster med deltagande i praktiknära forskningsprojekt. I anslutning till denna övergripande nivå har lärarna själva skrivit ett kapitel i boken utifrån sina perspektiv. Vidare har rektorer, administrativ personal och ansvariga chefer fått komma till tals för att redogöra för sina perspektiv.

Sammanfattningsvis spänner denna antologi över ett stort antal olika aspekter av praktiknära forskning som vi hoppas kan bidra till att inspirera till att initiera och utveckla liknande praktiknära forskningsprojekt.

The Anthology A prima vista is a result of a collaborative project between Eskilstuna Municipality and the Royal College of Music in Stockholm to explore practice based research in music education. In addition to resources from the both parties, the project is funded by the Swedish national pilot project for practice based research, ULF-avtal, via Uppsala university.

The texts in the anthology refers to practice based research on different levels. First, the four subprojects are presented. They have been carried out as smaller research projects where a teacher from Eskilstuna municipality have been a working collaboratively with a researcher from the Royal College of Music. These projects touch upon themes such as leadership, music didactics, digitalization and norm criticism. On an overarching level collaborative projects are analyzed and discussed from different angles. Amongst other things, practice based research is discussed in relation to definitions, terminology, aim and function, ethical aspects, to organize for practice based research, and practical possibilities and challenges with partaking in practice based research. In connection with this overarching level, the partaking teachers have written a chapter from their viewpoint. Furthermore; principals, administrative personnel and responsible bosses have had the opportunity to contribute with aspects that are important from their point of view.

In summary this anthology spans over a large number of different aspects of practice based research that we hope can contribute to inspiration for the initiation and development of similar practice based research projects. 

Många av de yrken som finns representerade inom yrkeslärarutbildningar ställer krav på såväl teknisk som estetisk kompetens. Balansen dessa emellan kan däremot se lite olika ut beroende på yrket. För floristen eller skräddaren är det väsentligt att skapa en produkt som är vacker att titta på för kunden, för kocken är det viktigt att kunna servera måltiden på ett sätt som förstärker smakupplevelsen. Förutom att reparera bilar bygger bilmekanikern om och lackerar bilar. Allt detta är aktiviteter som kräver ett mått av estetisk kompetens. I det här kapitlet argumenterar jag för att elevernas interaktioner i yrkeslärarklassrummet påverkar utrymmet för estetik. Mer specifikt har jag tittat på hur uttryck för humor, självsäkerhet och osäkerhet påverkar utrymmet för eleverna att utveckla teknisk respektive estetisk kompetens i undervisningen. Analysen bygger på detaljerade analyser av videotranskriptioner av elevers interaktioner i undervisningssituationer. Materialet har analyserats med hjälp av begrepp hämtade från samtalsanalys och diskursiv psykologi. Resultaten kan sammanfattas som att uttryck för självsäkerhet och humor på andras bekostnad begränsar utrymmet för estetiskt erfarande medan osäkerhet och humor om samhälleliga fenomen öppnar utrymme för estetiskt erfarande.

Many vocations represented within vocational education demands both technical and aesthetical competences. The balance between these two are different depending on the particular vocation. For the florist or the tailor aesthetics it’s is an important aspect of the output, for the chef it is important to present the dinner in a way that increases the overall experience for the customer. Apart from repairing cars the mechanic rebuilds and paints cars. All these are activities that demands a certain amount of aesthetical competence, apart from technical competencies. In this chapter I argue that the students’ interactions within the vocational educational setting affects the opportunities to make aesthetical experiences. In particular I have studied how expressions of humour, self-confidence and insecurity affects the opportunities for the students to develop technical and aesthetical competencies respectively. The study is video ethnographical and the analysis build upon detailed transcriptions of the students’ interactions using concepts from conversation analysis and discursive psychology. In summary, the results show that expressions of self-confidence and humour on behalf of others diminishes opportunities to make aesthetical experiences whereas humour about social conduct in general and expressions of insecurity rather increases the opportunities for the students to engage in aesthetical practices. 

Research has pointed at music as an important feature of teenagers’ everyday life, especially when it comes to identity construction. Persson argues that this assumption in fact blurs the picture, hiding students’ complex interactions in which other things could be as much at stake as music, even in a classroom in a so-called music profiled school. In this chapter, the author presents the how different positions regarding general themes such as conformity/rebelliousness, seriousness/humour, uncertainty/confidence, and emotionality/rationality becomes at stake for the students. A detailed reading, using methodology from conversation analysis and discursive psychology, shows how different rhetorical resources are available to accomplish attractive positions and how this affects their possibilities to engage in musical activities in the classroom. The rhetorical resources and the positions are finally discussed in the light of research showing how these resources in different contexts are being used to express femininity and masculinity. The author argues that close attention to this positioning work done by the students could be fruitful to open possibilities for the teacher to achieve greater social inclusion in particular in music education among highly motivated students where competition is an important feature.