I artikeln argumenterar forskningsnätverket FUTURES (vid Stockholms universitet) för betydelsen av ämnesdidaktisk forskning runt elevers framtidsföreställningar. Utifrån en narrativ ansats, och med hjälp av empiriska exempel från en pilotstudie, analyseras och beskrivs gymnasieelevers framtidsberättelser och en diskussion förs om implikationerna för samhällskunskapsundervisningen. Analysen visar att elevernas berättelser om framtiden ofta har en eurocentrisk utgångspunkt och en genomgående pessimistisk ton. Berättelserna tar avstamp i samtida skeenden som klimatkrisen och pågående internationella konflikter. De flesta eleverna utesluter eller distanserar sig i berättelsen från det egna potentiella aktörskapet i framtiden. Två huvudsakliga implikationer för undervisningen diskuteras. För det första vikten av att samhällsundervisningen skapar möjligheter för eleverna att fördjupa förståelse av de egna möjligheterna till politisk påverkan i frågor som rör samhällets utveckling. Vi lyfter fram potentialen i att ta avstamp i ytterligare ämnesperspektiv från bland annat historia, geografi och religionskunskap när framtidsfrågor diskuteras. För det andra vikten av att eleverna ges möjlighet att i berättelser om framtiden skriva in sig själva som aktiva, engagerade och kunniga medborgare.

Styrdokumenten trycker på att elever ska lära sig arbeta med historiska källor i historie- ämnet och att det ska vara ett centralt inslag i undervisningen. I praktiken sker det dock i relativt liten utsträckning och ofta i avgränsade källkritiska övningar med givna svar. Frågan om vad det innebär att lära sig källtolkning och att göra källkritiska granskningar är därför viktig. I skolämnet historia finns liknande spänningar som i det vetenskapliga ämnet, men historia är delvis olika saker för historiker och elever. Skolan kan lära sig av historikers källarbete, men frågan är vad källundervisningen kan vara och hur den ska gå till. Texten argumenterar för att historiska källor kan fylla några viktiga funktioner i un- dervisningen: att väcka frågor, möjliggöra historiskt undersökningsarbete, bygga historisk kunskap, och skapa förståelse för ”vad historia är”.

Purpose: The article explores how the tension between embracing and scrutinising democracy can be productively overcome through social science teaching about democracy that focuses on trust as a subject content.

Design/methodology/approach: Empirical materials were collected through focus group interviews before and after an inquiry-based teaching segment on trust, and the materials were analysed qualitatively through three grounded themes.

Findings: It is argued that working with the displacement of subject content in inquiry-based teaching about democracy enhances the possibilities for students to deepen their knowledge about democracy, while enabling them to scrutinise the democratic system critically.

Research limitations/implications: The article reports from a small-scale study of four classes in two upper secondary schools in Sweden, and the study provides tentative observations and conclusions that should be investigated further in future research.

Practical implications: The article shows how trust as a subject content can contribute to problematising students’ understandings of democracy, and how the displacement of content can be important in formulating compelling questions and in designing inquiries on democracy.

Att undervisa i historia är både roligt och utmanande. Historieämnets berättande tradition innebär att undervisningen lätt kan göras medryckande med hjälp av färgstarka händelser och personer. Eleverna kan ges möjlighet att leva sig in i levnadsvillkor under andra tider och betrakta sina egna liv som en del av historiens gång. Föreställningarna om dåtid, nutid och framtid samspelar med varandra, och det är lärarens uppdrag att hjälpa eleverna att utveckla sin förmåga att relatera de olika tidsskikten till varandra. Detta är viktigt men inte alltid enkelt, och historieundervisningen ställer höga krav på både lärare och elever.  

Historiedidaktik i praktiken – för lärare 4-9 är en introduktion till undervisning i historia i grundskolan och tydligt grundad i historiedidaktisk teoribildning. Resonemangen i boken är praktiknära och knyter an till kursplanen i historia för grundskolan.  

Kärnan i boken utgörs av fyra kapitel som behandlar centrala kunskaper i historia:  historiska referensramskunskaper, hantering av historiska källor, historieanvändning och historiska begrepp. Dessa diskuteras utifrån ett undervisningsperspektiv, där lärarens didaktiska val står i centrum. I bokens övriga kapitel diskuteras specifika aspekter av historieämnet i relation till undervisningen: begreppet historiemedvetande, bedömning i historia, samt vad forskningen säger om yngre barns lärande av historia.  

Bokens andra upplaga är utvidgad till att omfatta både årskurserna 4-6 och 7-9, och kan även vara användbar för lärare på gymnasienivå.

This article explores system geographical webbing, i.e., to use a specific connection web to analyze sustainability issues, as an object of knowing in upper secondary Geography teaching. A model task was developed based on systems principles and geographical concepts. Empirical data consists of teaching interventions aimed at encouraging students to perform webbing actions and to construct geographical relationships of sustainability issues. The article describes aspects of the geographical knowing needed for using a connection web and its embedded tools to explore sus- tainability issues. Finally, the article suggests avenues for teachers to support system geographical knowing development. 

Este artículo explora el sistema de redes geográficas, es decir, utilizar una red de conexión específica para analizar cuestiones de sostenibilidad, como un objeto de conocimiento en la enseñanza de la Geografía en el bachillerato. Se desarrolló una tarea modelo basada en principios de sistemas y conceptos geográficos. Los datos empíricos consisten en intervenciones didácticas destinadas a incentivar a los estudiantes a realizar acciones de tejido y a construir relaciones geográficas de temas de sostenibilidad. El artículo describe aspectos del conocimiento geográfico necesario para usar una red de conexión y sus herramientas integradas para explorar temas de sostenibilidad. Finalmente, el artículo sugiere vías para que los maestros apoyen el desarrollo del conocimiento geográfico del sistema. 

Schools in general and social science education in particular, are assigned to prepare youths for life in democratic societies. Teaching that includes specific content knowledge as well as students' own experiences is expected to advance students' knowledge and prepare them for citizenship, i.e. to enable them to form civic meaning in contemporary societies (Reinhardt, 2016). However, research in the field of social science education has lacked a theoretical concept that can function as a framework for understanding the formation of civic meaning in social science teaching (Sandahl, 2015). In history education historical consciousness has established itself as a pivotal theoretical concept for researching the teaching and learning of history (Clark & Grever, 2018). The purpose of this paper is to outline a theoretical framework for civic consciousness starting from the concept of historical consciousness. We regard civic and historical consciousness to be aspects of the same mental phenomenon and understand the difference between these forms of mentality, not as primarily dealing with the past and the present, but as dealing with temporal and relational aspects of human existence. History teaching focuses on temporal aspects of human experience whereas social science focuses on the relational aspects of human society.We depart from Rüsen’s (2005) narrative paradigm where the learning process can be described as developing narrative competence while experiencing, interpreting and orienting in relation to societal phenomena. Elaborating on Pandel’s (1987) conceptual framework for historical consciousness, we suggest five dynamical aspects that describe key areas for how people relate to each other in society, both at an individual level and on a collective level, that are at the core of civic consciousness. Each aspect describes a continuum of tensions within which individuals in society need to orient themselves in order to understand their place in society and experience civic meaning.

The aim of the research project (financed by Swedish Institute for Educational Research) is to develop the enquiry method as an educational approach for teachers to develop students’ critical abilities. Enquiry is a student-active method with the potential to enhance students’ learning under the guidance and instruction from proficient teachers. Therefore, it requires high demands on teachers' academic and subject didactical knowledge. The project is a researcher-teacher collaborative study where around thirty teachers from three school subjects (history, religious education and social studies) have designed and tested enquiries. During the three-year project (2020-2023) three research questions will be addressed: 1) how the method works as a knowledge-generating approach for students in a Swedish school context, 2) what characterizes teachers’ competence to construct and teach enquiries, and 3) how this competence can be advanced within the framework of a professional learning community.

We present the theoretical context for a professional development seminar series called Doing Enquiry, and empirical samples and experiences from its implementation including enquiries designed and performed by the history teachers. Starting from the IDM-framework (Swan, Lee, & Grant, 2018), this seminar series focuses on the collaborative construction of enquiries. A hypothesis for the seminar series was that it would be crucial to provide an opportunity to take the role of the teacher as well as being positioned as a pupil in the construction phase of an enquiry. So far, preliminary results will reflect on the second and third question. The results indicate that some elements in history teachers’ competences, that professional development can enhance, are particularly important, e.g., a systematic approach to the planning, implementation and teaching of an enquiry; using a shared subject didactic knowledge within a professional community; and, deep academic knowledge. 

Ett av målen i kursplanen för historia är att förstå hur historia används, och har använts, för olika syften och behov och av olika individer och grupper. Vanligen kallas detta historiebruk. Här följer en introduktion till historiebruk och förslag på hur man kan arbeta med det i undervisningen.

Tänk om det vore möjligt att resa i tiden. Det är en fantasi som många barn har haft. Dessvärre är det omöjligt. Det näst bästa kanske är att förnimma det förflutna genom historiska källor. Historiska föremål, texter och bilder kan ofta förmedla en omedelbar närhet till det förflutna. I arbetet med källor kan eleven bli tillfällig tidsresenär, förflyttad till en annan tid för ett ögonblick. Kontakten med källorna kan också skapa nyfikenhet och en vilja att veta mer. Källornas kraft att skapa kontakt med det förflutna kan användas i historieundervisningen. I undervisningen kan arbete med historiska källor utveckla elevers historiska kunnande, där förmågan att tolka och granska källor är en viktig del.

Historieundervisning syftar till att elever utvecklar sitt historiemedvetande och sin historiska bildning, och detta sker bland annat genom att de förstår hur historia skapas genom tolkningar av källor. Att lära sig historia handlar om att lära sig tolka källor, det vill säga att förstå källors innebörd i relation till de sammanhang de skapades i, och i relation till de frågor som ställs. Det handlar också om att använda källorna för att besvara historiska frågor, och då måste även källornas värde och trovärdighet bedömas. Att lära sig källtolkning och källkritik är viktigt i historia, men det kan också vara svårt och lärare behöver hantera ett flertal utmaningar som eleverna kan förväntas stöta på i källarbetet.

Det demokratiska samhället förutsätter att medborgare har möjlighet att fatta välinformerade beslut genom att ha tillgång till tillförlitlig information som synliggör olika perspektiv. För att kunna tillgodogöra sig information för välgrundade beslut behövs förmågan att söka, kritiskt granska och värdera den. Medborgarna behöver källkritiska förhållningssätt för att demokratin ska fungera. Digitaliseringen av informationssamhället skapar stora möjligheter genom att tillgängliggöra stora mängder samhällsinformation, men samtidigt ökar behoven av kritiska förhållningssätt anpassade för digitala medier. Dessa omständigheter får konsekvenser för samhällskunskapsundervisningen, där elever behöver övas i att förhålla sig reflekterande och kritiskt till digitala informationsflöden. Genom att elever får möjlighet att öva sina förmågor att söka, analysera och kritiskt värdera olika former av digital information främjas möjligheterna till ett aktivt medborgarskap och förutsättningarna för att etablera gemensamma demokratiska värderingar.