Open this publication in new window or tab >>2025 (English)In: Invandringen och dess effekter på svensk ekonomi – en antologi / [ed] Thomas Eisensee; Karolina Stadin, Stockholm: Konjunkturinstitutet , 2025, p. 64-80Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Konjunkturinstitutet, 2025
Series
Specialstudie ; 115
National Category
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:su:diva-243851 (URN)
Note
Wadensjö analyserar hur flyktingar etablerar sig på svensk arbetsmarknad och vilka faktorer som påverkar denna process. Kapitlet fokuserar särskilt på tre fallstudier: ensamkommande barn, flyktingars arbetsmarknadsutfall under covid-19-pandemin samt flyktingar från Afghanistan. Historiskt visar först Wadensjö att flyktingar som anlände under efterkrigstiden ofta lyckades etablera sig relativt snabbt, delvis tack vare stark konjunktur och aktiv arbetsmarknadspolitik. Men senare årtionden har bjudit på större utmaningar, både på grund av förändrad sammansättning av flyktinggrupper och en arbetsmarknad som kräver högre kvalifikationer. Studien av ensamkommande visar att sannolikheten att vara sysselsatt påverkas av vistelsetid, kön, utbildning, region, ursprungsland och familjeförhållanden. Etableringen på arbetsmarknaden är mer sannolik för dem som bott längre i Sverige, har avslutat gymnasiet, är män och bor i Stockholms län. Ensamkommande från Afghanistan har högre sysselsättning än andra, medan de från Somalia har lägre, särskilt bland män. De ensamkommande vilkas föräldrar senare invandrat är mindre ofta sysselsatta, särskilt bland kvinnor. Studien av olika flyktinggrupper under covid-19-pandemin visar bland annat en mer positiv sysselsättningsutveckling bland utrikes födda jämfört med inrikes födda, särskilt bland flyktingar från Asien och Afrika. Den tredje fallstudien, slutligen, visar bland annat att sysselsättningen bland män från Afghanistan är högre bland andra grupper utrikes födda och har med över tid kommit att närma sig nivån för inrikes födda män. Författaren bedömer att flyktingars arbetsmarknadsetablering fungerar relativt väl i Sverige, men den tar ofta lång tid, särskilt för kvinnor och personer med kortare utbildning. Samtidigt pekar Wadensjö på kvarstående hinder, såsom diskriminering, krav på yrkeslicenser, traditionella kvinnoroller inom vissa grupper samt bristande stöd till ukrainarna i jämförelse med andra flyktinggrupper. Författaren ser tydliga förbättringsmöjligheter genom riktade insatser såsom språk- och yrkesutbildning samt arbetsförmedlande åtgärder.
2025-06-092025-06-092025-06-09Bibliographically approved