Economic History 75 Years – An unholy alliance between liberals and marxists

För 75 år sedan, den 1 juli 1949, inrättades den första professuren i ekonomisk historia vid Stockholms högskola, vilket uppmärksammas i denna essä. Den som drev frågan om etableringen av ekonomisk historia som en egen disciplin var Eli F. Heckscher, nestorn inom ekonomisk historia. Institutionaliseringen av ämnet skedde parallellt med en expansion av det svenska universitetsväsendet, och inte minst av Stockholms högskola. Ernst Söderlund, Eli F. Heckschers lärljunge och doktorand fick professuren i ekonomisk historia vid Stockholms högskola från och med 1 juli 1949.

Det här konferensbidraget beskriver tillkomsten av den formellt första självständiga professuren i ekonomisk historia 1 juli 1949, placerad vid Stockholms högskola. Den som tillträdde tjänsten var filosofie doktorn och docenten i ekonomisk historia Ernst Söderlund. Professuren tillkom 20 år efter Ekonomisk-historiska institutets, EHI:s inrättande 1929, vid Handelshögskolan i Stockholm. Den som tidigt drev frågan om etableringen av ekonomisk historia som en egen disciplin vid Stockholms högskola var Eli F. Heckscher, nestorn inom ekonomisk historia. 

During the 1940s, the issue of introducing economic history as an independent discipline at universities was examined by the state. As a result, four preceptors and a professorship were established. The professorship went to Stockholm University and Ernst Söderlund in 1949. In 1969, he resigned and was succeeded by Rolf Adamson. In this conference paper, I will focus on the development of the department of economic history at University of Stockholm between the years 1970-1982, during the radical student era. I am using an extensive archive material, gathered by PhD Rolf Henriksson, together with other source material produced by Professor Rolf Adamson, head of the department. The main research question is: How did the department meet the students' demands and to what extent did the students influence the departments' teaching methods and the content of the courses? The Conference paper is part of a larger planned project on the creation and development of the department of economic history at Stockholm University between the years 1949 and 1982. The planned publication of the project is set for 2024, 75 years after the professorship was established at Stockholm University. 

Det här konferenspappret presenterar ett pågående projekt som syftar till att inventera och tillgängliggöra för forskningen en enskild forskares omfattande arkiv- och boksamlingen inom ämnena ekonomisk-historia och nationalekonomi från slutet av 1960-talet till i princip dags dato. Samlingen består totalt av cirka 300 hyllmeter, varav boksamlingen utgör mer än hälften. Arbetet görs i samråd med forskarens familj och finansieras av Tore Browalds och Hedelius stiftelse vid Handelsbanken.

På grund av samlingens omfattning är det här konferenspappret avgränsat till i första hand det arkivmaterial som rör ämnet ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Tids- och rumsligt är det i första hand perioden mellan åren 1963 och 1982 som presenteras. Valet av år 1963 hänger samman med att hen det året hade påbörjade sin forskarutbildning nationalekonomi och ekonomisk historia i USA och som avslutades 1969 med en Ph D vid Northwestern University, Evanston Illinois. Källorna antyder att RH rekryterades till ekonom-historiska institutionen vid Stockholms universitet, oklart hur, 1969 eller början av 1970 av dåvarande professorn Rolf Adamson.

Syftet med det här konferenspappret är att peka på de olika vilka möjligheter arkiv- och boksamlingen har vad gäller ämnet ekonomisk-historiskas utveckling vid Stockholms universitet under de nämnda åren samt något om dess relation till nationalekonomi. Samlingen är spännande då delar av den kom till under period då ämnet ekonomisk-historia stod inför en stor omvandling och dess utveckling mot ett visst mål var oklart. Den kan sålunda bidra till frågan om vad ekonomisk-historia antas skulle vara för ämne under 1970-talet samt dess gränser gentemot inte minst nationalekonomi.

Den 1 september 2013 infördes aktivitetsrapporten. Den är en standardiserad webbenkät i vilken en arbetssökande inskriven vid Arbetsförmedlingen varje månad ska dokumentera vad hen har gjort för att bryta sin arbetslöshet under föregående månad. Syftet med denna artikel är undersöka utifrån dess konstruktion hur den kan bidra till förståelsen för arbetslösas arbetssökande. Särskild vikt har lagts vid aktiviteterna antalet sökta jobb och antalet intervjuer.

Detta konferenspapper syftar till att presentera bakgrunden till ett av de viktigare inslagen i den nyaarbetsmarknadspolitik som infördes i Sverige under 1990-talet. I centrum står den så kallade sökteorin(job search theory), alltså hur arbetslösa gör för att bryta en uppkommen arbetslöshet. Sökteorinintroducerades visserligen i svenska ekonomisk-politiska debatten redan på 1970-talet men det varförst på 1990-talet den fick ett stort inflytande på arbetsmarknadspolitiken. Doktrinhistoriskt verkaremellertid sökteorin tämligen outforskad inom svensk ekonom-historisk forskning. Motivet bakomdetta konferenspapper är sålunda göra ett första försök att ge några drag i sökteorins historia.Sökteorin som presenterades i den svenska debatten i början av 1970-talet hämtades ur en omprövningav den amerikanska arbetsmarknadspolitiken. Konferenspappret behandlar mycket kort ochöversiktligt hur sökteorin utvecklades bland ekonomer och praktiker i USA på 1960-talet. Blandekonomerna diskuterades i vilken utsträckning ekonomiska incitament spelade för de arbetslösassökbeteende. Vad som åsyftades var vad vi idag kallar reservationslönen och dess roll försökaktiviteten. Den andra ansatsen utgick ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv där snarare graden avmotivation avgjorde den arbetslöses sökaktivitet. I första hand är det debatten bland amerikanskaekonomer och praktiker och sökteorin som tas upp men också något om hur dessa nya idéer togs emoti Sverige.