I detta RAO avsnitt tas upp att barns och elevers upplevelser av kränkande behandling i skolan måste självklart tas på allvar. I 6 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns en ordning för hur sådana upplevelser ska hanteras genom en anmälningsplikt av kränkande behandling till huvudmannen. I avsnittet undersöks och diskuteras hur långtgående anmälningsskyldigheten är utifrån lagregeln i skollagen och tre tillsynsbeslut av Skolinspektionen som gällde anmälningar av kränkande behandling.

6 kap 10 §, 26 kap. 10 och 11 §§ samt 28 kap. 2 § jämförd med 18 §§ skollagen (2010:800)

Skolinspektionens beslut 2024-11-11, dnr 2024:5315, 2024-10-31, dnr 2024:4710 och 2024-10-30, dnr 2024:5168

I detta ROA avsnitt tas upp att nyåret är ett tillfälle då det i allmänhet är tillåtet att skjuta av vissa typer av fyrverkerier utan tillstånd. Men det är mycket att tänka på kring användningen av fyrverkerier och olika frågor som rör avskjutning av fyrverkerier, något som tas upp i denna ROA. Vad gäller vid andra tillfällen än vid nyår om jag vill skjuta av fyrverkerier? Går det som närboende att med framgång klaga på ett tillståndsbeslut? Ytterligare en fråga som tas upp är vad som händer om en person skjuter av fyrverkerier utan tillstånd. Frågorna har koppling till Polismyndigheten och om en polisman, som ser otillåten användning av fyrverkerier, egentligen kan sägas vara ledig någon gång.

3 kap. 7 §, 9 §, 22 § och 23 § ordningslagen (1993:1617), 42 § förvaltningslagen (2017:900), 16 § polisförordningen (2014:1104)

Förvaltningsrätten i Göteborg, dom meddelad 2024-07-19, mål nr 8228–24 Förvaltningsrätten i Stockholm, dom meddelad 2020-08-07, mål nr 17737–20Förvaltningsrätten i Malmö, dom meddelad 2017-12-15, mål nr 13494–17Helsingborgs tingsrätt, dom meddelad 2024-09-25, mål nr B 6019–24Solna tingsrätt, dom meddelad 2024-07-23, mål nr B 5459–24 Hovrätten för Västra Sverige, dom meddelad 2023-11-02, mål nr B 2373–23

I avsnittet ROA 2024 nr 38 behandlas att inom ramen för god advokatsed finns bestämmelser om när en advokat är skyldig att frånträda ett uppdrag, om tystnadsplikt och om sanningsplikt. I avsnittet behandlas två avgöranden från HD om entledigande av rättshjälpsbiträde respektive offentlig försvarare där de vägledande reglerna för god advokatsed får betydelse när en allmän domstol ska pröva byte av rättshjälpsbiträde eller offentlig försvarare. Dessutom tas upp att motsvarande ordning som HD fastställt i avgöranden för allmän domstol förefaller gälla även i allmän förvaltningsdomstol. Slutligen pekas på det intressanta att både HD och HFD (HFD 2023 ref. 30) lyft frågor kring god advokatsed på senare tid.

Avgöranden: Högsta domstolens beslut den 26 januari 2024 i mål Ö 1327-23 och Ö 3245-23.

Se också ROA 2023 nr 89 om HFD 2023 ref. 30

The organisation of the Swedish administration departs from what is traditional in the Western hemisphere, as Swedish public authorities are organisationally separated from the Government and legally semi-independent. Administrative authorities at the national level may thus only be commanded and controlled by the Government as a whole, not by any individual minister (Chap. 7, Sect. 3 Instrument of Government (IG)). Further, all authorities, both state and municipal, are granted a constitutionally protected sphere of independent decision-making (Chap. 12, Sect. 3 IG). An important part of the Swedish administrative model is the principle of transparency and access to official documents. The administration is thus to act transparently and in accordance with the law. The unique traits of the Swedish administrative model have had an impact on the Swedish Administrative Procedures Act (APA). Content-wise, the APA reflects the traditional Swedish understanding of the role that public authorities have in the Swedish administrative model. The partially independent authorities are to use the public powers bestowed on them to guide and assist the public and the individuals whose matters are being processed. In older legal doctrine, it was often emphasised that the administrative authorities should take the individual by the hand and guide them. Beyond these service-oriented features of the Swedish APA, the interest in legal certainty for individuals has increased.

I ROA-avsanittet tas upp att i april infördes befogenheter för polisen i polislagen att besluta om säkerhetszoner på allmän plats. Hageby vid Norrköping har blivit historiskt att som första område i Sverige bli säkerhetszon. I avsnittet tas upp innebörden av att ett beslut om säkerhetszoner är ett förvaltningsbeslut, de formella kraven för beslutet och förhållandet mellan förvaltningslagen (2017:800) och polislagen (1984:387), överklagandet och något om prövningen i förvaltningsdomstol.

Aktuella lagrum: 22 a–f §§ polislagen (1984:387).

I detta ROA avsnitt tas upp att rubriken ger vid en första anblick intryck av att målet handlade om frågan om en advokatbyrå har en självständig rätt att överklaga ett beslut om kostnadsersättningar. Fallet handlade dock om fullmakt. I avsnittet diskuteras domen bland annat utifrån vad för typ av fullmakt som HFD menade hade krävts och rimligheten i detta. Dessutom kvarstår den intressanta frågan om en advokatbyrå har en självständig rätt att överklaga beslut om kostnadsersättningar. Frågan diskuteras sett till advokatbyråers kostnader för anställda biträdande jurister och intäkter för dessa genom kostnadsersättningar.

Avgörande: HFD 2024 not. 31.

I ROA avsnittet tas upp att det inte finns så mycket rättspraxis kring subsidiaritetsbestämmelsen i 4 § förvaltningslagen (2017:900) om förhållandet mellan lagen och förordning. Det är därför välkommet att HFD tagit upp detta. I avsnittet behandlas HFD:s avgörande om ett beslut i en jävsfråga i ett ärende om att avskilja en person från utbildning får överklagas, trots att beslut i ärenden om avskiljande omfattas av ett uttryckligt överklagandeförbud. Dessutom behandlas bakgrunden till 4 § förvaltningslagen och dilemmat lyfts fram om regeringens möjlighet att i förordning kunna begränsa rättssäkerhetsgarantierna i lagen som riksdagen beslutat om.

Avgörande: HFD mål nr 2212–23.

I avsnittet ROA 2024 nr 37 behandlas att det inte är ovanligt att enskilda vill nyttja sin rätt att begära ut allmänna handlingar och inom ramen för denna rätt vill få del av myndigheters e-postmeddelanden. Med utgångspunkt i huvudreglerna för vad som utgör en allmän handling redogörs i avsnittet för tillvägagångssättet för att avgöra om ett e-postmeddelande är en allmän handling. Dessutom tas upp innebörden av undantaget från handlingsoffentligheten att en så kallad säkerhetskopia inte anses som en allmän handling. I avsnittet fokuseras främst på HFD:s tre avgöranden om raderade e-postmeddelanden som varit möjliga att återskapa genom epostsystemets funktion ”Återskapa borttagna objekt” utgjorde allmänna handlingar eller säkerhetskopior.

Avgöranden: Högsta förvatlningsdomstolens domar den 15 januari 2024 i mål 4144-23, 4148-23 och 4332-23.

I avsnittet ROA 2024 nr 39 behandlas att i ett tidigare ROA-avsnitt – ROA 2023 nr 85 – omnämndes en av JO under våren 2023 genomförd Opcat-inspektion av ett Statens institutionsstyrelse, SiS, särskilda ungdomshem. Under hösten 2023 genomförde JO en oanmäld inspektion av ett annat ungdomshem. I avsnittet redogörs för vad som framkom vid inspektionen och den allvarliga situationen på ungdomshemmet. Dessutom tas upp den samlade allvarlig bild som inspektionerna ger av SiS särskilda ungdomshem.

JO:s protokoll O 25-2023.

Se även ROA 2023 nr 85; JO är fortsatt bekymrad över Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (del 1 och 2).