There now exists a considerable body of research into intralingual translation. Numerous studies have investigated various forms of rewriting (popularization, modernization, etc.), the translation of dialects and sociolects, and transmodal translation, e.g. speech to text in intralingual subtitling for the hard-of-hearing. The transfer of written text to speech which occurs in audiobook readings has, however, received very little attention in Translation Studies. This paper suggests some possible aspects of audiobook readings which could profitably be examined from a Translation Studies perspective. These include the oral interpretation of typographic elements such as parentheses, dashes, italics etc., as well as the reader’s use of paralinguistic features (intonation, emphasis, pitch changes) to, for example, render the voices of different protagonists. The paper further discusses the relationship between printed originals and audiobooks based on translations, focussing on language- and culture-specific items.

Humorous elements may evoke humorous effects of very different degrees. Elements that do not give any strong effects, may also characterize such literary works, when they appear very frequently. Such elements include style contrasts, repetitions, the use of very exact words and expressions, hyperboles, style parodies, ironic expressions, and other. From the point of view of translation, they pose several different problems, since they have to be discovered, estimated, and often coped with in creative ways. In this study, the German translations of the three books by Astrid Lindgren (1907-2002) about the child detective Bill Bergson are studied. These works have an abundance of small humorous elements. The analysis, focussing on style contrasts, hyperboles and style parodies, shows, that the German translators have dealt with them very competently, and also with creativity; however, in a number of such cases very expressive words and expressions have been muted, and the humour weakened. 

Skrivtolkning innebär tolkning från tal till skrift. I kapitlet ifrågasätts uppfattningen om skrivtolken som en snabbskrivande «maskin» som försöker skriva ned allt som sägs. Istället förfäktas tesen att skrivtolkning bör ses som en tolkningsform i sin egen rätt, och att tillämpande av rön från forskning kring andra former av tolkning kan fördjupa synen på skrivtolkning. Utifrån analyser av videoinspelad skrivtolkning i tre olika situationer (på en monologisk föreläsning, på ett seminarium med både monologiska och dialogiska passager och vid ett läkarbesök med snabb turtagning) diskuteras olika tolkningsstrategier och vilka roller skrivtolkar anammar. Det påvisas att varje situation kräver olika strategier och att ordagrant nedskrivande kan motverka klienternas deltagande istället för att främja det. Studien visar även att belysande av skrivtolkning ur ett tolkningsteoretiskt perspektiv kan bidra till att utforma mer tillförlitliga kvalitetskriterier. 

Research in the translation of humorous elements in children’s books is a complex subject, which cannot be reduced to studies of wordplay and of other highly humorous items. The translation of slightly humorous items can also influence the whole literary work if such elements are used frequently. This article analyses the ways in which such funny instances were dealt with in the English and German translations of the Bill Bergson books (original name: Kalle Blomkvist) by the Swedish author of children’s books Astrid Lindgren (1907-2002). More specifically, it discusses the translation of several funny words and expressions, repetitions and exaggerations.It is shown that the humorous effects in the English translation are sometimes less obvious than in the German translation, even if both translated texts rendered the majority of humorous instances in a very funny way.  

Speech-to-text interpreting, or speech-to-text transcription, is a mode of communication in which spoken language is transcribed by a person using a standard or specially adapted keyboard with the text being instantly displayed on the screen. It is typically used in public service interpreting settings by late-deafened or hearing-impaired adults who have insufficient knowledge of sign language to benefit from sign language interpreting. Since typing is typically slower than speaking, efficient condensation seems crucial to ensure that the message of the spoken text is captured. This article examines the use of condensation by two speech-to-text interpreters transcribing the interaction during a university seminar for a hearing-impaired student. The results indicate that the speech-to-text interpreters effectively omit non-essential information and repetition but are less successful when it comes to condensation that requires more cognitive processing.  They also tend to use the pauses after the lecturer's questions for almost verbatim transcriptions with considerable timelag, a decision or a strategy which significantly limits the client's opportunity for active participation.

Alf Prøysens välkända sagor om Teskedsgumman översattes på 50- och 60-talen till svenska av hans vän, visdiktaren Ulf Peder Olrog, och dennes fru Inga. I den här studien undersöks översättningar av tio av sagorna. Dessa kan betecknas som i huvudsak trogna mot originalet, även om de innehåller ett antal betydande förändringar. Här inkluderas bytet av kulturella referenser till svenska motsvarigheter, användandet av former med en norsk touche, användandet av talspråksformer, samt tillägg. Effekter av dessa förändringar diskuteras; som mest problematiska ses vissa av tilläggen då de kan minska det okonventionella i sagorna.

I den här studien jämförs översättningar av två av Sven Nordqvists bilderböcker om gubben Pettson och katten Findus till tre germanska språk (norska, tyska, nederländska) och två latinska språk (franska och spanska). Syftet med studien är att undersöka vilka tendenser i översättningspraktiken som varit gällande i fem olika språkområden med olika kulturellt och språkligt avstånd från det svenska originalet. I studien diskuteras utgivningsstatistik, måltexternas yttre utformning och dessutom görs en analys av översättning av namn samt uttryck för ljud och rörelse. Studien visar att de germanskspråkiga översättningarna är mer källtextnära än de romanskspråkiga och att de franska är de som avlägsnar sig längst från källtexten.