Artikeln handlar om relationen mellan abduktion som forskningsmetodiskt redskap i social forskning och edukologi som akademiskt ämne. Temat lyfter fram och fokuserar forskningsproblem som också kan finnas inom andra vetenskapliga discipliner, främst psykologi men också socialantropologi och sociologi. I diskussioner om teori med pedagogiska syften och innehåll bör vi ta i beräkningen att begrepp som ideologi och praktik i den empiriska verklighet som erbjuder data är mycket nära relaterade i detta begreppsfält. Centrala begrepp och hur de kan användas i olika kontexter, till exempel utvecklingsuppgifter (developmental tasks), mening och meningserbjudande, mellanrum och mellanperioder, generativa teman och problemet att göra människor medvetna om sina mänskliga rättigheter och möjligheter utgör exempel på begrepp och områden. Problemet att skapa data (databildning) blir viktigt att begrunda i abduktiv forskning: hur tar vi oss fram från data till teori, eller från teori till data i den variation och mångfald som det empiriska fältet erbjuder. Texten tar specifikt upp ett utvärderingsprojekt som kom att utvecklas till ett forskningsprojekt: Folkprojektet som visar en variation i data relaterat till en variation av perspektiv. Här finns också en variation avseende kvalitativt och kvantitativt i databildningen i den edukologiska forskningen.