In most European societies today, religion and questions about religion are increasing in relevance and importance. This development can be explained in several ways, for example by continuous demographic changes and new societal standards and values.As a consequence, the debate on the interpretation and scope of the right to freedom of religion has intensified in politics, media and, of course, law. The right to freedom of religion is complex and varies within different legal contexts at the international, European and national levels. This has resulted in a right that is ambiguous and sometimes difficult for individuals to claim and for states to assert.This book presents a variety of perspectives on the concept of freedom of religion in different European countries against the background of the European Convention on Human Rights, the EU Charter of Fundamental Rights and other international treaties. It contains contributions from leading legal scholars working in these fields in Sweden, the Nordic countries and wider Europe.

Denna författningssamling innehåller grundläggande Europeisk lagtext som används på kursen i Europarätt vid Juridiska Institutionen, Stockholms universitet, d.v.s. EU:s Unionsfördrag, Funktionsfördrag och Rättighetsstadga samt Europakonventionen. Författningssamlingen innehåller också de grundläggande statsrättsliga författningar som används i kursen i Statsrätt, d.v.s., våra fyra grundlagar, riksdagsordningen samt författningar som kompletterar eller ansluter till dessa författningar. Samlingen är primärt avsedd för kurser i europarätt och statsrätt på universitetsnivå, särskilt med avseende på Europarätt och Statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, men kan givetvis också utgöra ett hjälpmedel för yrkesverksamma jurister och andra som kommer i kontakt med europarättsliga och statsrättsliga frågor

Religionsfriheten är en omdebatterad rättighet runt om i världen. I Sverige har frågor om religionsfrihetens betydelse och gränser aktualiserats under senare år ur såväl ett politiskt som ett rättsligt perspektiv. I den här boken diskuteras religionsfriheten med utgångspunkt i olika rättighetsdokument (regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga). Religionsfrihetens innebörd, tolkning och räckvidd i respektive rättighetsdokument analyseras ingående liksom rättighetsdokumentens inbördes relation till varandra.

Avgörande för religionsfriheten och hur skyddet i praktiken ser ut är var gränserna går för rättigheten, d.v.s. hur och under vilka former religionsfriheten kan begränsas samt hur olika argument balanseras mot varandra. Detta diskuteras ingående. Särskilda fokusområden är skola och hälso- och sjukvård och frågor som rör religion som kan tänkas uppkomma i dessa verksamheter. Exempel på frågor som behandlas i boken är vårdvägran av religiösa skäl, rätt att bära religiöst motiverad klädsel, föräldrars rätt att få sina religiösa övertygelser respekterade i skolan, rätt att starta konfessionella friskolor etc.

Denna bok är ett bidrag till rättsvetenskapen med förhoppningen att skapa en ökad förståelse för religionsfriheten som sådan men också hur rättigheten definieras och tillämpas i olika sammanhang. 

Rätt i skolan, om grundläggande rättigheter och värden i den svenska skolan behandlar olika fri- och rättigheter och värden som är centrala i skolan och som vår svenska skolutbildning bygger på. Med utgångspunkt i den konstitutionella rätten, närmare bestämt vår svenska grundlag, Europakonventionen, EU-rätten och Barnkonventionen, diskuterar boken olika situationer och problem som aktualiseras i skolans dagliga arbete och som elever, lärare, skolledning och skolans huvudman kan behöva ta ställning till i praktiken. Exempel på frågor som diskuteras är hur principen om barnets bästa ska förstås i skolsammanhang, hur långt elevens yttrandefrihetsträcker sig, elevers och lärares möjlighet till religiösa manifestationer i skolan, elevens möjlighet att få dispens från olika obligatoriska moment, rätten att starta och driva fristående skolor, etc. Boken behandlar också aktuella politiska frågor med anknytning till den svenska skolan såsom t.ex. etableringsstopp för fristående konfessionella skolor. Rätt i skolan, om grundläggande rättigheter och värden i den svenska skolan riktar sig till verksamma inom skolväsendet och utgör samtidigt ett bidrag till den rättsvetenskapliga forskningen kring konstitutionella utbildningsfrågor. Boken belyser både rättsliga frågor och situationer som aktualiseras i skolans vardag och gör djupa rättsvetenskapliga analyser av de krav som svensk och europeisk konstitutionell rätt ställer på det svenska skolväsendet.

Rätt i skolan, om grundläggande rättigheter och värden i den svenska skolan behandlar olika fri- och rättigheter och värden som är centrala i skolan och som vår svenska skolutbildning bygger på. Med utgångspunkt i den konstitutionella rätten, närmare bestämt vår svenska grundlag, Europakonventionen, EU-rätten och Barnkonventionen, diskuterar boken olika situationer och problem som aktualiseras i skolans dagliga arbete och som elever, lärare, skolledning och skolans huvudman kan behöva ta ställning till i praktiken. Exempel på frågor som diskuteras är hur principen om barnets bästa ska förstås i skolsammanhang, hur långt elevens yttrandefrihet sträcker sig, elevers och lärares möjlighet till religiösa manifestationer i skolan, elevens möjlighet att få dispens från olika obligatoriska moment, rätten att starta och driva fristående skolor, etc. Boken behandlar också aktuella politiska frågor med anknytning till den svenska skolan såsom t.ex. etableringsstopp för fristående konfessionella skolor. Rätt i skolan, om grundläggande rättigheter och värden i den svenska skolan riktar sig till var och en som är intresserad av skolfrågor ur ett rättsligt perspektiv, såväl verksamma inom skolväsendet som den som generellt intresserar sig för rättighets- och värdefrågor i skolan. Hedvig Lokrantz-Bernitz är universitetslektor i konstitutionell rätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

This article aims at discussing and analysing the question of how (and whether) the Swedish school system is equipped to take care of and meet the needs of pupils with other religious beliefs and other traditions thanthose that are regarded as traditionally ‘ Swedish ’. The basis for the discussionis the principle of the best interests of the child, and the right of society to influence pupils to encompass the values of the Swedish community.