Chapter 23, “Translating Organizing and Organizational Metaphors: From the Universal to the Particular,” authored by Hugo Gaggiotti, Heather Marie Austin, PeterCase, Jonathan Gosling, and Mikael Holmgren Caicedo, offers a discussion on the universality of metaphors. The authors present and discuss various positions on the question of whether metaphors could be translated with fidelity to other settings (i.e.,other languages and/or other cultures) than where they originated, consider the inputs from structural, linguistic, and anthropological disciplinary perspectives, and conclude that while the meaning of any particular metaphor by itself is likely not universal (thereare few, if any, metaphors whose meaning and use can be found in every human language), the act of metaphorizing, in fact, is. The prospects for translating metaphors are nevertheless good—since the process of metaphorizing should be familiar to anyone—but relevant and good metaphor translation demands high translation competence among the translators and, not least, that they have an open attitude towards others’ and their own metaphorizing. 

Tidigare forskning visar på den utmanande och utsatta roll som internrevisorer har i organisationer. Internrevision utövas i komplexa situationer där det fortfarande är oklart vad oberoende betyder och hur det utövas. I den här rapporten riktar vi därför intresset mot internrevisorernas roll genom att fokusera specifikt på oberoendebegreppet och vad det   blir   av   oberoendet   i   de   olika   situationer   de   möter.   Rapporten   tar   upp forskningsfrågan hur oberoende konstrueras i en situation där det är problematiskt. Vi genomför tre delstudier som empiriskt tar sig an internrevision på olika sätt: 1) genom att betrakta  internrevision  som  en  situerad  praktik  som  varierar  i  relation  till  dess inbäddning i revisionsutskottet    eller    organisationens    ledning,    samt    hur    väl internrevisorernas  arbete  är  kopplat  (löst  eller  tätt)  till  organisationens  styrelse  eller ledning; 2) genom att undersöka hur internrevisorer i konstruerar oberoendet genom strategier som bemöter det motstånd mot internrevision de upplever i sin vardag; och 3) genom   att   analysera   hur   internrevisorer framställer   sig   själva   inför   andra   i organisationen och hur det förstärker bilden av oberoendet. Genom projektet bidrar vi till  kunskap  och  förståelse  kring  internrevisorsrollen.  Delstudie  1  är  baserad  på  en textanalys  av  bolagsstyrningsrapporter  i  börsnoterade  bolag  och  bidrar  genom  att beskriva den inneboende komplexiteten som internrevisorerna möter i sin vardag och de risker för oberoendet som vissa situationer medför. Delstudierna 2 och 3 är baserade på intervjuer med internrevisionschefer i myndigheter och ger i sin tur insikter om hur internrevisorer arbetar (delstudie 2) och framställer sig själva (delstudie 3) på sätt somförsvarar oberoendet och värdet av internrevision."

Tidigare forskning visar på den utmanande och utsatta roll som internrevisorer har i

organisationer. Internrevision utövas i komplexa situationer där det fortfarande är oklart

vad oberoende betyder och hur det utövas. I den här rapporten riktar vi därför intresset

mot internrevisorernas roll genom att fokusera specifikt på oberoendebegreppet och vad

det blir av oberoendet i de olika situationer de möter. Rapporten tar upp

forskningsfrågan hur oberoende konstrueras i en situation där det är problematiskt. Vi

genomför tre delstudier som empiriskt tar sig an internrevision på olika sätt: 1) genom

att betrakta internrevision som en situerad praktik som varierar i relation till dess

inbäddning i revisionsutskottet eller organisationens ledning, samt hur väl

internrevisorernas arbete är kopplat (löst eller tätt) till organisationens styrelse eller

ledning; 2) genom att undersöka hur internrevisorer konstruerar oberoendet genom

strategier som bemöter det motstånd mot internrevision de upplever i sin vardag; och 3)

genom att analysera hur internrevisorer i framställer sig själva inför andra i

organisationen och hur det förstärker bilden av oberoendet. Genom projektet bidrar vi

till kunskap och förståelse kring internrevisorsrollen. Delstudie 1 är baserad på en

textanalys av bolagsstyrningsrapporter i börsnoterade bolag och bidrar genom att

beskriva den inneboende komplexiteten som internrevisorerna möter i sin vardag och

de risker för oberoendet som vissa situationer medför. Delstudierna 2 och 3 är baserade

på intervjuer med internrevisionschefer i myndigheter och ger i sin tur insikter om hur

internrevisorer arbetar (delstudie 2) och framställer sig själva (delstudie 3) på sätt som

försvarar oberoendet och värdet av internrevision.

Att läsa och skriva är självklara aktiviteter i allas vår vardag. Det gäller inte minst inom akademin, där forskare och studenter förväntas ständigt läsa och skriva akademiska texter. I den här boken beskrivs den akademiska texten både som en produkt och som de aktiviteter genom vilka den blir till. Läsaren får möta den akademiska textens skapelse i termer av nio aktiviteter: språka, forma, berätta, utforska, kritisera, reflektera, anta, problematisera och teoretisera.

Boken riktar sig främst till universitetsstudenter, i synnerhet de som är i färd med att skriva sin uppsats, och syftar till att behandla akademiskt skrivande på ett lite annorlunda sätt och därmed erbjuda ett kompletterande alternativ till andra böcker i ämnet.

Although the literature on internal auditing is only burgeoning, it provides knowledge on the conflicts inherent to the role of internal auditors. Given such circumstances we ask how internal auditors frame their own role and function, in order to understand the basis on which they find support to handle the situations they face. Based on 29 semi-structured interviews with internal audit executives in Swedish public sector agencies this study describes the role of the internal auditor as a bundle of aspects and facets in tension with each other and how internal auditors frame and manage the complexity and precariousness that they find themselves in. In doing this we contribute to the literature on the role of the internal auditor from the perspective of Swedish internal auditors and how they manage conflicting demands.

Purpose – The objective of this paper is to generate further knowledge about strategic management accounting (SMA) in the public sector context. The authors attempt to do this through a study of SMA work in a public sector agency (PSA), the Swedish Transport Administration (STA). The paper elaborates on the formation of the agency’s strategies and the challenges the agency’s SMA work had to deal with, and focuses its analysis on the interplay between SMA and the characteristics of the public sector as well as how it is constitutive of strategy.

Design/methodology/approach – The empirical material was gathered between 2013 and 2015 and consists of documents that include the STA’s appropriation, mandate, strategic and operational plans, and balanced scorecard, as well as interviews with 35 civil servants at various levels of the STA.

Findings – The study finds that, depending on the performances of PSAs in their specific environment and the influences from the environment’s constituents, SMA may function as an instrument that makes or breaks strategies. The characteristics of the public sector context may therefore affect SMA, and by extension, strategy, in several ways. First, the present case shows that the inherent reduction that the focus of SMA techniques entails, and their inability to deal with the complexity of a PSA’s context, places them at constant risk of becoming strategically irrelevant in the eyes of knowledgeable local managers in a PSA. Second, interventions from the government may override a PSA’s SMA and in effect make a PSA’s strategic focus ambiguous. Third, outside monitoring performed by such actors as the National Audit Office and the mass media may influence a PSA’s SMA work both directly and indirectly when the agency and the government are responsive to the agenda set by such scrutiny.

Originality/value – The paper broadens the scope of earlier SMA research in the public sector by including the specific characteristics of the public sector in the analysis and how accounting techniques may come to compete for strategic placement as they are propelled from within and from without the organization.

For this study, we followed the director general (DG) of a large Swedish public authority on Twitter. We analyzed the data from Twitter and from interviews in terms of four affordances that distinguish social media from more traditional technologies: visibility, persistence, association and editability. We suggest that to understand social media affordances, it is necessary to consider the medium and the situation it creates and how this increases the range of possible interpretations. Therefore, we propose counterparts to the affordances of visibility, persistence, association and editability, in the form of invisibility, fluidity, dissociation and indeterminacy, to be included in an analysis of social media affordances and, as we argue, the creation of a persona through Twitter communication.

This study reports on an attempt to remove management accounting’s calculative practices at the operational level of a Swedish Public Agency. Using a Habermasian perspective, the study shows how the agency has attempted to replace the previous accounting practice, which involved target setting, performance management and measurement with a new leadership philosophy, and accounting practices that aim at generalizing the individual’s private interest toward organizational interests. The result is interpreted as an attempt to make the individual responsible for the welfare of the collective in which, in its absence, the kind of validity that accounting’s calculative practices enable is very much present as a longing to soothe the anxiety and uncertainty brought about by the responsibility to lead oneself.

The purpose of this paper is to study the first phase—from 2014 to 2016—of the Swedish Public Employment Service's renewal journey by examining how the agency worked to achieve its new strategy through processes of strategic management and entrepreneurship. We did this through the theoretical lens of strategic entrepreneurship (SE). The results showed that the agency's renewal processes are simultaneously entrepreneurial and strategic. The agency is historically well known for its detailed management and control, which creates several tensions with entrepreneurship. We contributed to previous literature by focusing on the organizational aspects of these tensions and the SE practices of balancing entrepreneurship with strategic management.