Denna undersökning syftar till att identifiera och kartlägga historiska, materiella såväl som konceptuella relationer kring James Turrells tämligen outforskade Skyspace Outside Insight (2011) i Kulturcentrum Järna, Sverige. Skyspaces är en serie arkitektoniska ljusskulpturer som med sina gemensamma interna drag kan ses forma en typologi. Deras externa uttryck och platsspecifika kontexter tilldelar dem samtidigt unika identiteter som särskiljer verken från varandra. Studien ämnar att bringa fram och kontrastera denna tvåfaldiga karaktär, med fokus på Outside Insight, för att illustrera hur samspelet kan manifesteras. Forskningen struktureras kring tre kapitel, som från det generella till det partikulära inkrementellt kommer närmare en helhetlig förståelse av verkets komplexitet, behandlat genom följande frågeställningar: Hur ser förhistorian till Skyspaces ut och vad är de för typ av konstverk? I vilken iscensättande kontext uppfördes Skyspacet Outside Insight? Hur upplevs idag verket och dess direkta omgivning av den subjektiva åskådaren? Med en metodologisk beblandning av text-, formal-, kontextanalyser, personlig observation och intervjuförande, tillsammans med en teoretisk utgångspunkt i fenomenologi och till viss del även performativitet, visar resultatet inledningsvis på att Skyspaces generella bakgrund i Light and Space rörelsen kan spåras till 1960-talets Minimalism som karaktäriserades av den fenomenologiska, performativa och platsspecifika vändningen i skulptur. En diskussion förs om typologins ontologiska status och definition, vilket kopplas till utvidgningen av skulpturkategorin som inbegripande av arkitekturens rum och landskapets plats. Det partikulära Skyspacet Outside Insight avslöjas sedan ha byggts i och för den temporära färgutställningen SEE! COLOUR! (2011) i Ytterjärna, som präglades av platsens antroposofiska rötter och utmanade konventionella konstscenens gränser. Utställningens tillblivelse, utformning och reception redogörs för, och Turrells roll i detta kuratoriska sammanhang lyfts fram vid sidan av bidrag från Johann Wolfgang von Goethe, Rudolf Steiner och Hilma af Klint i en anknytande tematik om färgernas och ljusets väsen. Förbindelserna mellan Turrell och utställningens narrativ visas till viss grad ha varit en indirekt överlappning, men förmår samtidigt berika den kontextuella tolkningen av de utställda verkens individualitet. Slutligen angrips Skyspacet och dess direkta omgivning i termer av mötet med ljusets, rummets och platsens framträdanden som teatraliskt utspelas i ett här och nu med kroppens och perceptionens aktiva medverkanden. Vissa effekter visar sig bära på ritualistiska tyngder, och observationer belyser även symboliska associationer som banar väg för spirituella betydelsebildningar vilka alstras hos åskådaren i upplevelsen av ljuset och det topografiska såväl som existentiella rummet.