Under 1960-talet började många människor i USA bli mycket kritiska mot de skönhets- och kroppsideal som fanns och man ansåg att samhället hade en negativ syn på överviktiga samt att dem ofta blev diskriminerade för sin kroppstyp. Sedan dess har många aktivistgrupper i Amerika uppstått som en motreaktion till detta, men det är inte förrän på senare tid som kroppsaktivister blivit ett omtalat ämne i Sverige. I den här uppsatsen har jag valt att undersöka fem olika konton som tillhör uttalade kroppsaktivister för att se hur de representerar sig själva visuellt på applikationen Instagram samt ifall det skiljer sig från den vanliga självrepresentationen av kvinnor på sociala medier. För att få reda på detta har jag använt mig av bildanalys och bildretorik. Till hjälp har jag även använt mig av teorier om självrepresentation, avsmak och kroppsideal samt tidigare forskning kring den vanliga självrepresentationen bland kvinnor i medier och en jämförelse mellan kroppsaktivister vs pro-anorektiker. Som resultat kan man se att självrepresentationen skiljer sig rätt mycket mellan kroppsaktivisterna och det är väldigt individuellt hur de valt att framställa sina kroppar på Instagram. Däremot kunde man se en stor likhet mellan kroppsaktivisternas självrepresentation samt den mer förekommande självrepresentationen av kvinnor på sociala medier.