Denna studie undersöker spårvagnstrafikens sociala effekt på stadsmiljön. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur spårvagnstrafiken påverkar sociala faktorer i stadsmiljön, samt hur invånarna uppfattar spårvagnstrafiken. Detta undersöks genom en fallstudie av Hammarby sjöstad som omfattas av intervjuer, observationer och en litteraturstudie. Resultatet visade att spårvagnstrafiken påverkar stadsmiljön och individerna på flera plan. Spårvagnen och människorna existerar i ett samspel där de förhåller sig kring varandra. Spårvagnstrafikens miljöer är utformade så att de bidrar till en öppen och tillgänglig stadsmiljö. Vidare bidrar spårvagnstrafiken med miljöer där människor möts och interagerar, vilket har gett en kulturell integrering av spårvägen som uppfattas som en del av områdets identitet. Genom att öka tillgängligheten fungerar spårvagnen som en förmedlare som bidrar till integration. Spårvagnen är ett kapacitetsstarkt färdmedel, vilket ökar rörligheten och områdets tillgänglighet. Denna studie bidrar till forskningsfältet om kollektivtrafik med ett kvalitativt grepp om kollektivtrafikens sociala faktorer.