Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att överbrygga klyftan mellan lag och handling: antidiskrimineringsorganisationernas verksamhet och allmänhetens ansvar
Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
2007 (svensk)Inngår i: Makt, kultur och kontroll över invandrares livsvillkor: ett multidimensionellt perspektiv på strukturell diskriminering i Sverige / [ed] Tom R. Burns, Nora Machado, Zenia Hellgren, Göran Brodin, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2007, s. 411-435Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

EU:s antidiskrimineringsdirektiv har försett svenska organisationer som arbetar mot rasism och diskriminering med ett kraftfullt redskap för att nå politiskt inflytande på ett nationellt plan. Samtidigt är aktörer som företräder antidiskrimineringsorganisationerna överens om att klyftan är djup mellan EU:s lagstiftning å ena sidan, och en bestående och utbredd etnisk diskriminering å andra sidan. Denna diskrepans mellan lag och handling utgör grunden för en ökad mobilisering bland antidiskrimineringsorganisationerna, där en central del av arbetet består i att informera allmänheten och försöka få till stånd en nationell samling mot rasism och etnisk diskriminering. Antidiskrimineringsorganisationerna har tveklöst en viktig roll för information och medvetandegörande, men kan inte ensamma åstadkomma ett samhälle fritt från diskriminering. Dessutom är antidiskrimineringsorganisationernas handlingsutrymme till viss del begränsat av de villkor som ställs för att få del av statliga bidrag och offentligt erkännas som organisation. Detta gör att många organisationer tystar ner kritiska röster av rädsla för att förlora ekonomiska medel och marginaliseras som rörelser. Inte minst försvåras arbetet för ett generellt erkännande av strukturell diskriminering, vilket är en central fråga för de flesta av de här organisationerna, av sådana omständigheter. Risken är därmed att föreställningar om etnisk diskriminering som en marginell företeelse reproduceras och normaliseras, och att vardagsrasism och dold diskriminering samt den svenska majoritetsbefolkningens roll i integrationsprocessen förblir perifera frågor i den offentliga och politiska debatten. En stor del av de uppgifter som redovisas i det här kapitlet bygger på intervjuer med företrädare för ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Integrationsverket samt en rad olika antidiskrimineringsorganisationer, NGOs och etniska organisationer som jag har genomfört under 2005 i samband med ett EU-projekt (Hellgren 2005), samt på uppgifter från en annan delrapport inom samma projekt (Carson 2005).

sted, utgiver, år, opplag, sider
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2007. s. 411-435
Serie
Studia sociologica Upsaliensia, ISSN 0585-5551 ; 55
HSV kategori
Forskningsprogram
sociologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:su:diva-31439ISBN: 978-91-554-6913-9 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:su-31439DiVA, id: diva2:277006
Tilgjengelig fra: 2009-11-13 Laget: 2009-11-13 Sist oppdatert: 2013-10-08bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Hellgren, Zenia
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric

isbn
urn-nbn
Totalt: 189 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf