Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Om teatersvenska som målspråk vid början av 1800-talet
Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
2014 (Svenska)Ingår i: Studier i svensk språkhistoria 12: Variation och förändring / [ed] Maria Bylin, Cecila Falk, Tomas Riad, Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2014, s. 252-261Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [sv]

När Gustaf III 1787 anslog medel till grundandet av en nationell svensk teaterscen där nyskrivna svenska pjäser skulle framföras på svenska språket, så angav han också i direktivet att teatern skulle vara ”ett språkligt föredöme för den stora allmänheten”. Till teatern knöts även en skådespelarutbildning, den s.k. elevskolan. De första skådespelarna som anställdes vid den nya teatern hade en varierad bakgrund, både socialt och språkligt. Flera hade svenska som andraspråk, och om den högst betalda aktrisen Marie Louise Marcadet hette det att hennes franska accent gav extra krydda åt föreställningen. Eftersom svenska tidigare bara hade använts sporadiskt som scenspråk, så var det få som hade en bakgrund som professionell. En del hade haft anställning vid den franska truppen eller vid operan.

 

Kapitlet handlar om hur teatersvenskan i början av 1800-talet tydligare kom att avgränsas mot andra språkvarieteter. Detta skedde inom ramen för en teaterutbildning som omfattade internat, elevskola och lärlingssystem. Perioden utgjorde en brytningstid eftersom teatern utvecklades från att ha varit ett inslag i den gustavianska hovkulturen till att bli en allt självklarare uttrycksform för den borgerliga offentligheten.

 

Syftet är att diskutera teatersvenskan ur språkinlärningssynpunkt, närmare bestämt hur skådespelarelever under de första decennierna av 1800-talet både lärde sig att tala korrekt svenska och själva bidrog till utvecklingen av den teatersvenska normen. Teatersvenskan utgjorde vid den här tiden långt ifrån en enhetlig norm och för att få tillgång till ett lämpligt elevmaterial för teaterns behov, tog man i början av 1800-talet hand om unga flickor och pojkar i internat (”Upfostrings Anstalt”). Verksamheten vid internatet bidrog förmodligen till att vissa drag i 1700-talsspråket blev naturliga inslag i barnens språkutveckling; man minimerade helt enkelt inverkan av den s.k. kritiska perioden för språkinlärning (något som senare tiders skådespelare har haft stora problem med). Vid skolan övades framför allt konsten att deklamera, men även studier i grammatik och främmande språk tog stor plats. Den fraseringsteknik som lärdes ut kan spåras till ideal som sedan länge hade rått vid Comédie francaise i Paris.

Kontakten med det teatersvenska idealet i så unga år fick stor betydelse för normens etablering. Några av de mest namnkunniga kvinnliga aktriserna under 1800-talet var placerade i internat, bl.a. Emilie Högqvist och Jenny Lind, liksom Carolina Bock som genom sitt arbete vid elevskolan kom att lägga grunden till en svensk röst- och talpedagogik i Monvels anda. Bland hennes elever märks bl.a. Elise Hwasser, 1800-talets största kvinnliga skådespelerska. Carolina Bocks dotter Bertha Tammelin förde den röstpedagogiska traditionen vidare och hade hösten 1899 den unga Harriet Bosse som elev. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2014. s. 252-261
Serie
Stockholm studies in Scandinavian philology, ISSN 0562-1097 ; 60
Nyckelord [sv]
teatersvenska, andraspråksinlärning, röstpedagogik, offentlighet
Nationell ämneskategori
Språk och litteratur
Forskningsämne
nordiska språk
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:su:diva-109353ISBN: 978-91-87235-86-3 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:su-109353DiVA, id: diva2:764409
Tillgänglig från: 2014-11-19 Skapad: 2014-11-19 Senast uppdaterad: 2014-12-09Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:719300/FULLTEXT01.pdf

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Åbrink, Håkan
Av organisationen
Svenska/Nordiska språk
Språk och litteratur

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 357 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf