Olika fonetiska drags relativa betydelse för upplevd inföddlikhet i svenska
2017 (svensk)Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 1, nr 2, s. 134-156Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]
I den här undersökningen analyseras olika fonetiska drags betydelse för upplevd inföddlikhet i sverigesvenska som andraspråk. Lyssnarna (n = 39) bedömde uttalets målspråklighet i imiterade talprov. Resultaten visar att de segmentella målspråksavvikelserna hade störst betydelse för upplevd inföddlikhet. Målspråksavvikelserna i yttrandeintonation, rytm och tonaccenterna påverkade inte lyssnarna i samma utsträckning som de segmentella bristerna. Prov med L2-intonation och målspråkliga segment fick lika bra bedömning – på gränsen mellan uppfattbar och icke-uppfattbar brytning – som prov med målspråklig intonation och målspråkliga segment. Om segmenten var målspråkliga, fick prov med L2-aktig rytm och målspråklig rymt en likvärdig bedömning. Sammantaget visar resultaten att (i) målspråkliga segmentkvaliteter är av central betydelse för ett mycket bra och/eller inföddlikt uttal och (ii) åtminstone i vårt empiriska upplägg med uppläst tal som material hade segmenten en starkare korrelation med upplevd inföddlikhet än prosodin. Eftersom segment tycks vara av stor betydelse för hur lyssnarna bedömer uttalet, ska de inte underskattas som inlärningsmål vid uttalsundervisningen.
sted, utgiver, år, opplag, sider
2017. Vol. 1, nr 2, s. 134-156
Emneord [sv]
inföddlikhet, andraspråksuttal, perception, segment, prosodi
HSV kategori
Forskningsprogram
fonetik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:su:diva-155548DOI: 10.18261/issn.2535-3381-2017-02-03OAI: oai:DiVA.org:su-155548DiVA, id: diva2:1200742
2018-04-242018-04-242022-11-09bibliografisk kontrollert