Cities, as home to the majority of the world’s people, are significant sites for addressing challenges of achieving sustainability and securing human wellbeing. Urban environments are complex social-ecological systems, and meeting these challenges requires better understandings of the interactions of social and ecological elements. While there are many possible lenses through which to study social-ecological systems, this thesis examines the potential of a traits approach as one way to link ecological elements to social values. 

In ecology, functional traits have been defined as the characteristics of organisms that determine how organisms respond to the environment, and how they affect ecosystem processes, functions, and services. While functional traits have an established history of being linked to ecosystem processes and functions, they have only recently been extended to social aspects through the operationalization of the ecosystem services concept. As such, there is a distinct gap in identifying traits that are relevant and important to people. This interdisciplinary thesis attempts to bridge some of this lacuna, through empirical studies conducted in two cities: Cape Town, South Africa, and Stockholm, Sweden. 

Paper 1 addresses connections between traits and social values generally across cities through a literature review that examines connections between traits and cultural ecosystem services. Paper 2 explores preferences for traits and reasons for plant selection in the context of Cape Town. Paper 3 examines vegetation patterns and the expression of socially-valued traits across different land cover and land use classes in Stockholm. Paper 4 serves as a synthesis and comparison piece between Cape Town and Stockholm, and brings together social data on plant preferences and ecological data on plant patterns gathered in both locations under two different projects. 

Overall, responses from social surveys of preferences suggest that people actively select for a variety of different plant traits in the urban environment, and have a multitude of reasons for selecting the plants that they do, related both to qualities of the plants themselves, as well as broader external factors at multiple scales. Vegetation surveys of plant patterns suggest that trait preferences may be inscribed by people in the landscape, though to differing degrees. 

Using traits as an approach to link ecological elements to social values exhibits advantages in that traits are a spatial unit that is easily understood by citizens and environmental managers. However, it presents limitations in terms of scale, as traits are most useful in connecting to pin-point characteristics in the landscape, and social values associated with broader scales may be overlooked. Collectively, however, the papers in this thesis suggest that traits may serve as one useful approach for discerning human values in the urban landscape, and can be used as indicators of social function. In management applications, particular traits can be incorporated into landscaping interventions to provide for urban areas of greater social meaning. In this way, traits may serve as one tool within the evolving toolbox of social-ecological system study, and thus can contribute to future urban landscapes that exhibit robust social and ecological function.

Städer, hem till majoriteten av jordens befolkning, är betydelsefulla platser för att uppmärksamma utmaningar med att nå hållbarhet samt säkerställa mänskligt välbefinnande. Urbana miljöer är komplexa socialekologiska system och för att möta dessa utmaningar krävs bättre förståelse för samspelet mellan de sociala och ekologiska elementen. Medan det finns många möjliga synsätt genom vilka socialekologiska system kan studeras, så undersöker denna avhandling potentialen av växters egenskaper, som ett sätt att länka ekologiska element med sociala värderingar. 

Inom ekologin så definieras funktionella egenskaper som en organisms kännetecken, vilka avgör hur organismer svarar på miljön samt hur de påverkar processer i, funktioner av och tjänster från ekosystemet. Medan funktionella egenskaper har en vedertagen historia av att vara länkade till ekosystemprocesser och -funktioner, så har sociala aspekter bara nyligen blivit inkluderat, detta genom operationaliseringen av begreppet ekosystemtjänster. Därigenom finns ett påtagligt gap i identifierandet av egenskaper, som är relevanta och viktiga för människor. Denna tvärvetenskapliga avhandling försöker därmed brygga delar av detta gap genom empiriska studier utförda i två städer – Kapstaden, Sydafrika och Stockholm, Sverige. 

Artikel 1 adresserar sambandet mellan växtegenskaper och sociala värderingar generellt i städer genom en litteraturgenomgång, som undersöker sambandet mellan växtegenskaper och kulturella ekosystemtjänster, och föreslår att begreppet ’växtegenskap’ kräver en utvidgning för att kunna rymma hela skalan av samband med olika sociala värderingar. Artikel 2 undersöker preferenser för olika växtegenskaper och skäl för val av växter i Kapstaden, Sydafrika. Artikeln belyser att människor väljer växter och motsvarande växtegenskaper i relation till temana estetik, nytta, miljömässig lämplighet och personligt symboliska värden. Artikel 3 granskar vegetationsmönster och uttrycket för värderingar av växtegenskaper i olika marker och markanvändningsklasser i Stockholm, och finner att ett socialt kännemärke i urbana miljöer, som har en multifunktionell prakt av värderade växtegenskaper, uppvisade särskilt i de markklasser som förvaltas av individer och för individer. Artikel 4 är en syntes och jämförelse mellan Kapstaden och Stockholm, och för samman sociala och ekologiska data samlad på båda platserna under två olika projekt. Sociala enkäter av preferenser avslöjar att det finns en delad växtegenskapspreferens och skäl för växtval på båda platserna – relaterade till temana estetik, nytta och miljömässig lämplighet, dock förekommer också några unika preferenser till respektive plats. Enkäter för vegetationstyp avslöjar ett skifte från ursprunglig bevarad vegetation till gräsmattor från en stadsnära till urban gradient i både Kapstaden och Stockholm. Men, människors uttalade preferenser för växtegenskaper ger ingen förståelse för denna observerade dominans av gräsmattor, vilket föreslår att andra faktorer än preferenser, potentiellt på andra nivåer, troligen är lika inflytelserika. 

På det hela taget föreslår svaren från våra enkätintervjuer att människor aktivt väljer en variation av olika växtegenskaper i den urbana miljön och att de har en uppsjö av skäl för valet av växter de gör, vilka grundar sig i både kvaliteterna hos själva växterna så väl som bredare externa faktorer på flera olika nivåer. Vegetationsenkäter föreslår att preferenser kopplade till växtegenskaper kan vara formade av människor i landskapet, dock till varierande grad. 

Att använda växtegenskaper som ett synsätt hjälper oss att visa fördelar med en rumslig enhet, vilken är lättförståelig för invånare on förvaltare. Men, synsättet visar också begränsningar i termer av den tid och resurser som krävs för att analysera mer ekologi-orienterade växtegenskaper samt i skalnivå, genom att växtegenskaper är mer användbara för att sammanlänka utpekandet av kännetecknande drag i landskapet. Kollektivt visar studierna i denna avhandling trots detta att växtegenskaper kan användas som ett meningsfullt verktyg för att urskilja mänskliga värderingar i det urbana landskapet samt skulle kunna användas som en indikator för sociala funktioner. Som verktyg i förvaltningen kan särskilda växtegenskaper slås samman med landskapsåtgärder för att ge urbana områden större socialt värde. På detta sätt kan växtegenskaper fungera som ett verktyg i en ständigt utvecklande verktygslåda i studiet av socialekologiska system och på så sätt bidra till att framtida urbana landskap innehar robusta sociala och ekologiska funktioner.