Artikeln, som är en fri utbyggnad av en del av min avhandling Kretslopp av data (2021), argumenterar för att bakgrunden till våra dagars GDPR och integritetsfrågor har sin grund i den tidiga digitaliseringen på 1970-talet. Men istället för att tänka sig att integritet är någonting fastställt och givet, kan den förstås som framvuxen i kombinationen av juridik (datalagen), ny teknik (databaser) och nya färdigheter (metoder för att hantera "våra data"). Och hellre än att se staten som en övervakare, kan dess verksamhet för 50 år sedan förstås som ett ivrigt återbruk av data; helst "råa" data, som kunde återanvändas i tid och rum för ständigt nya ändamål. Arkivet blev nu en fråga om potential och framtid hellre än proveniens och förflutenhet. Vid samma tid skulle miljön övervakas och styras genom att uppgifter om den samlades in i enorma volymer. Efterhand utvecklades dessa samlingar till ett slags "miljöer" av data: kretslopp eller ekologier av uppgifter som även de skulle cirkulera.