Forskning har visat att upplevelser av anställningsotrygghet bland arbetstagare är förenade med negativa konsekvenser i form av exempelvis sämre hälsa och lägre välbefinnande. Merparten av den tidigare forskningen utgår från en så kallat variabel-orienterad ansats. Det betyder att fokus ligger på att undersöka samband, prediktorer och konsekvenser av anställningsotrygghet. Den här ansatsen medför vissa begränsningar i och med att den inte tar tillräcklig hänsyn till det faktum att samband kan se olika ut i olika grupper av individer. Det hänger samman med att olika grupper av individer kan uppfatta anställningsotrygghet på olika sätt. Sådana variationer kan i sin tur ha olika konsekvenser för hälsa och välbefinnande. Istället för en variabel-orienterad ansats kan en person-orienterad ansats användas för att beskriva variationer mellan olika grupper av individer. För att klargöra om en person orienterad ansats kan tillföra något behöver upplevelser i anställningsotrygghet undersökas utifrån en sådan ansats. Den här empiriska studien syftade till att 1) undersöka om det är möjligt att urskilja olika kombinationer av upplevd anställningsotrygghet bland yrkesarbetande kvinnor och män och 2) om olika sådana kombinationer är kopplade till olika upplevelser av hälsa och välbefinnande. Självrapporterad anställningsotrygghet, inkluderande såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter, samt hälsa och välbefinnande samlades in genom enkäter som besvarades av ungefär 1300 yrkesarbetande kvinnor och män. Person-orienterade analyser genomfördes med utgångspunkt i kvantitativ respektive kvalitativ anställningsotrygghet. Ytterligare analyser inkluderade gruppjämförelser avseende hälsa och välbefinnande för att undersöka variationer kopplade till olika kombinationer av anställningsotrygghet.De person-orienterade analyserna visade att det är möjligt att särskilja grupper med olika kombinationer av anställningsotrygghet. Det går alltså att identifiera olika profiler. Dessa profiler förekommer i olika utsträckning. Vidare jämförelser visade också på variationer i hälsa och välbefinnande. Sammantaget visar resultaten alltså att en person-orienterad ansats kan tillföra värdefull kunskap om olika grupper av individer. Det kan vara viktigt för att förstå och kunna möta olika grupper i arbetslivet med profilerade insatser.