Föreliggande avhandling behandlar två komplexa och mångfacetterade begrepp, närmare bestämt psykisk hälsa/ohälsa och socialt stöd, och undersöker deras inbördes relation. Studie 1 är en undersökning av ett ofta använt mätinstrument för lättare psykisk ohälsa, General Health Questionnaire (GHQ-12) och hur det kan användas för att mäta effekterna av arbetsrelaterat socialt stöd över tid. Dimensionaliteten i GHQ-12 har ofta undersökts men med olika resultat. I studie 1 prövades därför olika faktoriella modeller. En bifaktoriell modell som betraktar GHQ-12 som ett generellt mått och samtidigt tar hänsyn till oförklarad varians genom att specificera specifika faktorer formulerades. Denna bifaktoriella modell användes sedan för att diskriminera mellan olika grupper från ett representativt urval personer som vid undersökningstillfället år 1995 var mellan 19–26 år. Resultaten visade på skillnader mellan olika grupper både i generell psykisk ohälsa och i de specifika faktorerna, en positiv faktor och en självförtroendefaktor. Detta stöder antagandet att GHQ-12 ger ett generellt mått på psykisk ohälsa samtidigt som man med mer avancerade statistiska metoder gör det möjligt att få fram mer differentierad information. Studie 2 är en undersökning av olika kausala samband mellan lättare psykisk ohälsa och arbetsrelaterat socialt stöd där GHQ-12 används som ett generellt mått på lättare psykisk ohälsa. Det normala sambandet, dvs. att mer socialt stöd ger bättre psykisk hälsa, det reverserade sambandet, dvs. att mer psykisk ohälsa ger mindre socialt stöd och det reciproka sambandet, dvs. att socialt stöd och psykisk hälsa/ohälsa påverkar varandra ömsesidigt testades genom användandet av cross lagged analyser över tre tidpunkter. Resultaten bekräftade både det normala orsakssambandet och det reverserade orsakssambandet men mellan olika tidpunkter. Mer arbetsrelaterat socialt stöd vid tidpunkt 1 visade på bättre psykisk hälsa vid tidpunkt 2. Omvänt visade mer psykisk ohälsa vid tidpunkt 2 på mindre socialt stöd vid tidpunkt 3. Något ömsesidigt samband påvisades inte. Denna tidsförskjutning mellan olika effekter kan tolkas som att det pågår två parallella processer i organisationen som ger utslag vid olika tidpunkter. Den kan även tolkas som att det föreligger någon form av cirkulär process av ömsesidig påverkan som manifesterar sig på olika sätt vid olika tidpunkter. I diskussionsdelen behandlas tre forskningsmetodologiska aspekter, nämligen 1) användningen av frågeformulär, 2) antaganden om kausalitet och 3) tidsaspekten i samband med studier av förändring. Dessa tre aspekter relateras också till praktiken; exempelvis är praktiken beroende av att de mätinstrument som används i systematiskt arbetsmiljöarbete håller god kvalitet, vilket forskningen har till uppgift att bistå med. Betydelsen av hälsa och socialt stöd i arbetssammanhang får inte underskattas, varken som positiva och negativa faktorer. Forskningen kan här bistå praktiken med både metoder och reliabla och valida mätinstrument så att man ute i verksamheterna kan arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på ett konstruktivt och utvecklande sätt för alla parter.

This licentiate thesis investigates two complex and multifaceted concepts, namely mental health and social support, and examines how the two are interrelated. Study 1 investigates a commonly used instrument for measuring mental distress, the General Health Questionnaire, (GHQ-12), and how it can be used to measure effects of work-related social support over time. The dimensionality of GHQ-12 has often been tested but findings differ. Considering this, Study 1 tested different factorial models. A bifactorial model considering GHQ-12 as a general measure while accounting for unexplained variance by specifying specific factors was formulated. This bifactorial model was then used to discriminate between different groups belonging to a representative sample of individuals who, at the time in 1995, were between 19–26 years old. The findings showed group differences in both general mental distress and in the specific factors, that is a positive factor, and a self-confidence factor. This supports the assumption that GHQ-12 is a general indicator of mental distress, while advanced statistical modelling allows further differentiation. In Study 2, GHQ-12 is used as a measure of general mental distress to investigate various causal relationships between mental distress and work-related social support. The normal relationship (i.e., more social support results in less mental distress), the reversed relationship (i.e., more mental distress results in less social support), and the reciprocal relationship (i.e., social support and mental distress mutually influence each other) were tested using cross-lagged structural equation modeling over three time points. The findings confirmed both normal causation and reverse causation but between different time points. Specifically, more work-related social support at time 1 was associated with less mental distress at time 2. However, more mental distress at time 2 was associated with less social support at time 3. No reciprocal relationship was found. This time lag showing both normal and reversed relationships at different points in time may reflect two parallel processes taking place in the organization with these processes producing different results at different time points. Also, this may reflect some kind of circular process characterized by a mutual interplay that is manifested differently at different times.The discussion addresses three methodological aspects, namely 1) the use of questionnaires, 2) assumptions of causality, and 3) the aspect of time when studying change. These three aspects are also related to practice; for example, practice is dependent on using instruments of good quality for systematic work environment interventions while research needs to establish such quality. The importance of mental health and social support in occupational settings cannot be underestimated, neither as positive nor as negative factors. Here, research can provide practice with methodology as well as reliable and valid instruments. This allows organizations to handle organizational and social aspects of the work environment in a constructive and fruitful way that benefits all parties.