Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vad händer med offentlighetsprincipen i den nya dataekonomin? Rättsliga reflektioner kring utvecklingen av den offentliga förvaltningens roll att tillgängliggöra offentliga data i det digitala informationssamhället
Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Swedish Law and Informatics Research Institute.ORCID iD: 0000-0001-7194-9617
2023 (Swedish)In: Norstedts Juridik 200 år: Jubileumsskrift / [ed] Max Lyles; Filippo Valguarnera, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2023, p. 324-435Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

Syftet med denna studie är att analysera den rättsliga utvecklingen kring den offentliga förvaltningens roll att tillgängliggöra offentliga data i svensk rätt, utifrån offentlighetsprincipen och den så kallade PSI-lagstiftningen samt förhållandet dem emellan. Vidare ska trender analyseras, vissa framåtblickar göras och förslag lämnas de lege ferenda.

Den offentliga förvaltningen med sina stora datamängder har i någon mening alltid varit datadriven. Likväl har utvecklingen inom big data under de senaste decennierna, d.v.s. möjligheterna att kunna lagra och behandla betydande och varierande mängder data i allt högre hastigheter, inneburit att offentliga datamängder blivit en alltmer värdefull resurs för olika aktörer. Ur detta har en informationsmarknad växt fram som bygger på offentlig information. Offentliga datamängder tillgängliggörs och vidareutnyttjas antingen villkorat eller fritt för alla och envar, mot avgift eller kostnadsfritt i form av t.ex. Public Sector Information (PSI) eller s.k. öppna data. Data från flera myndigheter kan kombineras med varandra och med andra datakällor som kontinuerligt skapar nya tillämpningsområden. Inom EU har den s.k. dataekonomin etablerats. 

Den offentliga förvaltningen har härigenom fått en alltmer aktiv roll som tillgängliggörare och katalysator för dataekonomin, vilket drivs på av rättslig reglering såsom lagen (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, vilken utgör en implementering av det s.k. öppna data-direktivet.Icke desto mindre innebär denna utveckling också stora risker för såväl individen som staten. Det föreligger risker för massövervakning, diskriminering och desinformation. Demokratiprincipen, rättsstatliga värden och grundläggande rättigheter på vilka vår rättsordning vilar kan stå på spel, beroende på hur vi väljer att använda oss av den gemensamma resurs som offentliga data kan sägas utgöra. Likaså finns betydande risker för såväl informationssäkerheten som den nationella säkerheten, i synnerhet som det kan vara svårt att kontrollera hur stora offentliga datamängder används eller återanvänds av okända aktörer.

Samtidigt som det finns risk för missbruk och överutnyttjande av offentliga data, kan det också vara viktigt att beakta att ett underutnyttjande av en sådan tillgång kan leda till att förutsättningarna för ökad innovation, tillväxt, välfärd m.m. försämras. 

Den aktuella utvecklingen rörande vidareutnyttjande av offentlig information i vad som numera kallas dataekonomin är komplex och mångfacetterad.Det ökar behovet av ett integrerat regelverk. För närvarande föreligger parallella regelverk; 1) det nationella som tar sin utgångspunkt i offentlighetsprincipen som har sitt ursprung i lång tradition av främjandet av demokrati och yttrandefrihet samt motverkande av korruption och 2) den unionsrättsliga PSI-lagstiftningen med dess marknadsorienterade inriktning. Detta kräver en övergripande strategi från lagstiftarens sida om hur regelverken skulle kunna integreras på så sätt att de berikar varandra utan att grundläggande värden sätts ur spel. 

En annan problematik ligger i de komplicerade intresseavvägningar som aktualiseras vid beslut om vilka datamängder som ska vara tillgängliga för allmänheten. Det kan involvera såväl avvägningar mellan mänskliga rättigheter, t.ex. skyddet för den personliga integriteten och informationsfriheten, som avvägningar mellan principen om öppenhet å ena sidan och rikets säkerhet och informationssäkerhet å den andra. För sådana beslut föreslås i studien att en central beslutsinstans införs med erforderlig kompetens för att göra sådana avvägningar. Det komplexa beslutsfattandet som den aktuella lagstiftningen kräver, möter även utmaningar på begreppsnivån. Olika begrepp används inom de olika regelverken, nämligen ”handling” och ”offentliga data”, vilket inte framstår som en väl avvägd ordning. Vidare identifieras en diskrepans mellan begreppet data inom data- och systemvetenskapen och de juridiska begrepp som används, till vilket det saknas en uttrycklig förklaring och som kan inverka menligt på såväl rättssäkerhet som effektivitet. 

En annan fråga rör den trend som föreligger att tillgängliggöra offentliga data till låg kostnad eller gratis. Detta antas bidra till ökad ekonomisk välfärd i form av ökad sysselsättning, skatteintäkter samt innovation, vilket starkt påminner om den ekonomiska föreställningen om dynamiska effekter. Dessa antaganden bör bli föremål för ytterligare utvärdering, inte minst för att säkerställa att andra intressen som föreligger, såväl enskilda som nationella, kan upprätthållas. I viss mening framstår också kostnadsfria offentliga data som en ekonomisk subvention för vidareutnyttjarna som även kan ifrågasättas från ett likabehandlingsperspektiv.  

Studien visar på angelägenheten i att söka upprätthålla och konkretisera grundläggande värden och rättigheter som vår rättsordning vilar på i den nya big data-samhället. Det gäller särskilt hur den svenska offentlighetsprincipen ska upprätthållas i EU:s nya dataekonomi.

Abstract [en]

The purpose of this study is to analyze the legal developments concerning the public administration’s role in making public data available to the public in accordance with the Swedish constitutional principle of publicity and the EU’s Public Sector Information legislation (PSI), including the open data directive, and the relationship between them. Furthermore, the study identifies trends and presents certain proposals for future legislation. 

The public administration, with its large amounts of data, has in some sense always been data-driven. Nevertheless, through the development of big data over the past decades, the ability to store and analyze vast and varying amounts of data at an increasingly growing speed has made public data an even more valuable resource for different actors. This has led to the establishment of an information market based on public data. Public data can be made available for everyone either for a fee or for free in the form of for example Public Sector Information (PSI) or open data. Data from different agencies can be combined with one another and other private data sources, which continuously creates new areas of application. Within the EU this is framed as the data economy. 

Public administrative bodies have therefore achieved a more active role as a catalyst for the data economy, which has been further institutionalized through legal regulations such as the act (2022:818) on the availability of public data, through which the EU open data directive has been implemented. 

Nevertheless, this development entails important risks for both the individual and the nation state. There are underlying risks concerning mass surveillance, discrimination and disinformation. Democracy, the rule of law and fundamental rights, which form the basis of our legal order are at play and depend heavily on the choices we make regarding the use of this common resource. Moreover, there are important risks related to information security and not least national security, especially since it can turn into an impossible endeavor to sort out how and for what purposes these vast amounts of data are used or reused by unknown actors.   

While there is a risk of abuse and overuse of public data, it can also be important to understand it can be a problem if we cannot use this resource in a manner which can lead to increased innovation, growth and welfare.

The current development regarding the further utilization of public information in what is now called the data economy is complex and multifaceted. This increases the need for an integrated regulatory framework. Currently, there are parallel regulations; 1) the national one which takes its starting point in the principle of openness which has its origin in a long tradition of the promotion of democracy and freedom of expression and counteracting corruption and 2) the EU’s PSI legislation with its market-oriented orientation. This in turn requires an overall strategy on the part of the legislator on how the regulations could be integrated in such a way that they enrich each other without putting fundamental values at risk.

Another important issue is which data should be accessible for reuse. This is a matter which requires a complex balancing of interests. This can, for example, involve the weighing of certain fundamental rights, such as the protection of personal data and the freedom of information, as well as balancing the need for open government versus national security and information security. There seems to be an apparent need for a central public organ with the necessary competencies to carry out these complex balancing acts. 

The complex decision-making that the current legislation requires also faces challenges at the conceptual level. Different terms are used within the various regulations in a manner that can cause confusion. Furthermore, certain unexplained discrepancies have also been found in relation to the concept of data within data science and the legislation, which in turn can adversely affect both legal certainty and efficiency.

Another issue concerns the trend towards making public data available at low cost or for free. This is assumed to contribute to increased economic welfare in the form of increased employment, tax revenues and innovation, which is strongly reminiscent of the economic notion of dynamic effects. This should give rise to further evaluation, not least in order to make sure that other important interests are safeguarded both at the individual and the national level. It can also be argued that the fact that the companies involved are the beneficiaries of a state subsidy, as compared to most other business situations where the the “raw material” will not be provided by the state for free. Thus, there is a potential problem in relation to the principle of equality. 

The study shows the need for finding ways to uphold and provide concrete meaning to the fundamental rights and values on which our legal order rests in the EU’s developing data economy.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2023. p. 324-435
Keywords [en]
big data, big data analytics, public document, data-driven, data economy, data protection, digital government, freedom of infomation, freedom of speech, information market, open data, open data directive, personal data, principle of publicity, public sector information, PSI, re-use
Keywords [sv]
allmän handling, allmän uppgift, arkiv, avgift, big data, data, dataanalys, datadriven förvaltning, dataförvaltningsakten, dataskydd, digitalisering, god offentlighetsstruktur, god vidareutnyttjandestruktur, grunddata, informationsfrihet, informationsmarknad, kopia, massuttag, offentliga data, personuppgift, potentiell handling, sekretess, tryckfrihet, vidareutnyttjande, yttrandefrihet, öppna data, öppna datadirektivet
National Category
Law and Society
Research subject
Legal Science, specialisation Public Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-223917ISBN: 9789139028017 (print)OAI: oai:DiVA.org:su-223917DiVA, id: diva2:1813850
Available from: 2023-11-22 Created: 2023-11-22 Last updated: 2023-11-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records

Fast Lappalainen, Katarina

Search in DiVA

By author/editor
Fast Lappalainen, Katarina
By organisation
The Swedish Law and Informatics Research Institute
Law and Society

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 144 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf