Visuella modeller används i samhällskunskap för att beskriva centrala samhällssystem och strukturer som hör till ämnets kanon. Samtidigt saknas kunskap om elevers förmåga att läsa och använda dessa representationer. I studien undersöktes hur elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet förstod två olika flödesscheman över det samhällsekonomiska kretsloppet och det demokratiska systemet. 22 transkriberade gruppsamtal analyserades med hjälp av fenomenografi och variationsteori. Kritiska aspekter som identifierades rör urskiljandet av flödesschemat som en helhet snarare än många delar, att se relationerna mellan modellens enheter som ömsesidiga, att förstå att det representerade systemet är konstruerat och inte naturgivet samt att urskilja att det representerade systemet står i relation till externa faktorer. Resultaten utgör didaktiska utgångspunkter för undervisning som utvecklar elevers förmåga att läsa och använda modeller i diskussioner om komplexa samhällssystem.

Visual models are used in social science education to describe key societal systems and structures that belong to the canon of the subject. However, little is known about students' ability to read and use these visual representations. The study investigated how students in middle school, high school and upper secondary school understood two different flowcharts of the socio-economic cycle and the democratic system. 22 transcribed group discussions were analysed using phenomenography and variation theory. Critical aspects that were identified concern the discernment of the flowchart as a whole rather than as many parts, to see the relations between the units of the model as reciprocal, to understand that the represented system is constructed and not natural, and to discern that the represented system is related to external factors. The results constitute didactic starting points for teaching that develops students' ability to read and use models in discussions about complex societal systems