I detta kapitel går vi igenom forskning på kulturjournalistikens område; undersökningar av kulturjournalistiken i stort såväl som studier av enskilda delområden som recensioner och omvärldsbevakning. Vi börjar med att ge några exempel på kulturens och kulturjournalistikens centrala roll i den svenska samhällsdebatten och gör sedan en genomgång av teoribildningar på forskningsområdet, med särskilt fokus på fältteori, teorier om (de)professionalisering, offentlighetsteori/demokratisk teori samt globaliseringsteori. Därpå följer en redogörelse för den internationella forskningen, med fokus på Europa och de övriga nordiska länderna där flest studier genomförts. Dessa sammanfattas i termer av estetik och geografi, samt populärkultur och kommersialisering. Vi landar sedan i en diskussion av forskningen om svensk kulturjournalistik och går där igenom studier av recensioner i pressen; journalistisk praktik, tolkningsgemenskaper och digitalisering; samt hur den svenska kulturjournalistikens präglas av samhällsfokus och omvärldsrelationer. Majoriteten av studierna är koncentrerade kring tidningsjournalistik. Med utgångspunkt i detta och med hänsyn till senare tids allmänna utveckling inom journalistiken belyser vi slutligen behovet av forskning som tar avstamp i multimediala sammanhang. Vi konstaterar också att studier av kulturjournalistik lämnat särskilda bidrag till teoriutveckling, samt att de är avgörande för förståelsen av journalistikens utveckling i stort och radar upp några områden där detta blivit särskilt tydligt, exemplevis genom den ökade betydelsen av subjektiva, tolkande och känslosamma inslag i journalistiken.