Samhällsfrågor utmärks av samband som ofta är svåra för elever att få grepp om. I samhällskunskapsundervisningen används ofta visuella modeller, såsom grafer, för att hjälpa elever med detta. Läsning av grafer är dock inte intuitiv, utan ett kunnande som elever behöver utveckla. En utmaning är att grafen kan öppna upp för kvalificerade resonemang om olika samhällsfrågor, samtidigt som den riskerar att skymma samhällsfrågornas dynamiska karaktär. Syftet med artikeln är att utveckla förståelse för vad som behöver synliggöras i samhällskunskapsundervisningen för att skapa förutsättningar för elever att utifrån grafer (mer specifikt punktdiagram) föra kvalificerade resonemang om relationen mellan olika faktorer kopplade till en samhällsfråga. I ett större perspektiv diskuteras också relationen mellan visuell litteracitet och undervisning och lärande i samhällskunskap. Empirin består av 72 inspelade och transkriberade gruppdiskussioner där elever i åldrarna 12-17, utifrån två punktdiagram, diskuterar relationen mellan BNP per capita och utsläppsnivå av koldioxid per capita i olika länder, respektive födelsetal per kvinna och flickors utbildningsnivå i olika länder. Empirin analyserades fenomenografiskt för att identifiera kvalitativt skilda sätt att erfara samhällsvetenskapliga punktdiagram samt vilka aspekter som tycks vara kritiska för elever att urskilja för att utveckla mer kvalificerade erfaranden. Fem erfaranden identifierades och fyra kritiska aspekter: att identifiera punktdiagrammets övergripande mönster, dess avvikelser, bakomliggande faktorer till mönstret, samt grafens och därmed den illustrerade samhällsfrågans dynamiska karaktär. En diskussion förs om vikten av att i undervisningen ge elever förutsättningar att diskutera “bortom” grafen och därmed utveckla förmågan att föra kvalificerade resonemang om relationen mellan olika faktorer kopplade till en samhällsfråga.