Det samordnade recipientkontroll-programmet vid Oxelösundskusten omfattar vattenkemiska analyser (näringsämnen, klorofyll, siktdjup, salthalt), bottenfauna, samt provtagning av sediment, fisk och blåmussla för metaller och PAH:er. Den här rapporten redovisar bottenfauna insamlad 2024 samt två pilotförsök för att undersöka miljöeffekter av förorenat sediment som genomförts under 2023–2024. Övriga parametrar i det samordnade recipientkontroll-programmet presenteras i Walve och Raymond (2024).

Bottenfaunan visar god status för området när det utvärderas med det bentiska kvalitetsindexet BQI. Undersökningar har genomförts fem gånger seden 2006 och vid dessa tillfällen nådde området upp till god status vid alla undersökningar. Däremot visar en undersökning från 1982 att området då endast nådde upp till måttlig status och att faunan var generellt utarmad. Idag är mångfalden och individtätheten betydligt bättre.

Trots att bottenfaunan visar på god status hittas höga halter av metaller och PAH:er i sedimentet. Två pilotförsök har därför genomförts under 2023–2024 för att undersöka miljöeffekter av förorenat sediment. I båda försöken har sediment samlats in i en gradientstudie, där två stationer uppvisar förhöjda miljögifter i sediment och två stationer utgör referens-områden (Dragviksfjärden och Askö).

I det första försöket tillsattes 15 gravida vitmärlor Monoporeia affinis till sedimentproppar från de fyra stationerna. Efter 7 veckors exponering studerades överlevnaden, antal gravida honor, fekunditet per hona, missbildade embryon och döda/outvecklade embryon. Den mest förorenade stationen SS1 närmast SSAB:s verksamhet uppvisade lägre överlevnad, även om skillnaden inte var statistiskt säkerställd, men framför allt färre rekryteringar av nya individer.

I det andra försöket tillsattes 5 uppodlade märlkräftor Hyalella azteca till provburkar med sediment från samma fyra gradientstationer som vitmärlorna exponerades för. Efter 7 dagar analyserades biomarkörer som RNA/DNA-kvot för indirekt tillväxt, ORAC för oxidativ status samt AChE för neuro-toxicitet. På den mest förorenade stationen SS1 förekom hög andel avvikande RNA/DNA-kvoter och AChE-aktivitet samt måttlig ORAC-status. Den referensstation, Askö, där vitmärlorna till reproduktionsförsöket samlades in, visade också på biomarkör-effekter vilket antyder att vitmärlorna redan var påverkade av föroreningar när de samlades in till försöket. 

Undersökningen har beställts av SSAB Oxelösund och utförts av det Marinekologiska laboratoriet (MEL) vid institutionen för ekologi, miljö och botanik på Stockholms universitet (SU) med biomarköranalyser utförda vid institutionen för miljövetenskap vid SU .