Avhandlingen beskriver och analyserar hur skolvalfriheten som policy, det vill säga uppfattad möjlighet och hot tar sig i uttryck i vardaglig praktik. Aspekter av diskurser, praktiker analyseras i avhandlingen utifrån olika aktörers handlingshorisonter. Avhandlingens kontext består av en urbant belägen lokal skolmarknad, inom vilken aktörers praktiker och strategier undersöks. Avhandlingen behandlas således hur ungdomar, familjer och skolprofessionella navigerar skolvalfriheten i en alltmer polariserad och storstadsregion. Teoretiskt ramas studien in av Pierre Bourdieu sociologi samt koncept från det kulturgeografiska fältet. Metodeoliskt bygger avhandlingen på empiri insamlat med etnografiska metoder under läsåret 2012-2013. I de fem empiriska kapitlen diskuteras hur föreställda geografier, skolhabitus, rykten och symboliska gränser förhandlas av studiens aktörer. I det avslutande kapitlet diskuteras och analyseras avhandlingens främsta bidrag. Kapitlet lyfter också några frågeställningar som måste adresseras för ett mer jämlikt utbildningssystem.

This thesis explores and analyses how school choices are made and perceived in an urban local school market. The thesis uses concepts from the French sociologist Pierre Bourdieu and theories working with the concept of place and space. Using ethnographical methods, it explores the geography of school choice, while the empirical material describes and analyses school choices in a local school market structured by socio-economic as well as symbolic boundaries. The five empirical chapters discuss and analyse imaginary geographies, school habitus, hot and cold knowledge, and symbolic boundaries. The concluding chapter discusses the main findings and addresses some questions regarding how to make the educational system more equitable.