Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Invandringens effekter på Sveriges ekonomiska utveckling
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.ORCID iD: 0000-0001-7345-0932
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.ORCID iD: 0000-0001-7272-1729
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.ORCID iD: 0000-0003-3442-9377
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
2016 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Hur kan de senaste femton årens stora invandring till Sverige påverka Sveriges ekonomiska utveckling? Det analyseras i den här rapporten. Vår utgångspunkt är att invandringen efter år 2000 blivit många gånger större än vad prognosmakarna på Statistiska Centralbyrån (SCB) räknat med. Att SCB:s bedömning visade alldeles för låga siffror för invandringen, innebär att Sveriges framtidsutsikter från 2016 och framåt har förändrats jämfört med de bedömningar som gjordes 2000. Det mest slående i prognosen var den kraftiga ökningen av antalet äldre som skulle inträffa när den stora fyrtiotalistgenerationen åldrades. Relativt låga födelsetal bidrog också till bilden av åldrande befolkning som den stora utmaningen. Vår rapport visar att invandringen har ändrat på denna bild. I stället för en prognosticerad nettoinvandring på 15 000 personer per år har den faktiska nettoinvandringen 2000–2015 legat på runt 50 000 årligen. I stället för en sammanlagd nettoinvandring på 240 000 under de femton åren har nettoinvandringen uppgått till 750 000 personer totalt. Huvuddelen har bestått av unga människor i åldrarna 15–39 år. Det betyder att invandringen har ändrat den svenska åldersstrukturen. Den stora fyrtiotalistgenerationen syns fortfarande i åldersgruppen 65–74 år. Men som ett resultat av invandring och höga födelsetal i slutet av 1980- och början av 1990-talet, finns nu en ny stor grupp i åldrarna mellan 20 och 40 år. Sverige är därför inte det åldrande samhälle man såg framför sig vid millennieskiftet. Förutom dagens fortfarande relativt unga fyrtiotalistpensionärer består Sveriges befolkning även av en stor grupp yngre människor som är i början av sin arbetsmarknadskarriär och som ofta är i färd med att bilda familj. I rapporten undersöks vilka effekter den ökade invandringen kan få på Sveriges demografiska utveckling, ekonomi och bostadsmarknad. Regionalt kan man se att invandring leder till en större arbetsför befolkning i samtliga kommuntyper. Storstäderna uppvisar den klart starkaste trenden, följda av vi storstädernas förortskommuner och de större städerna. Särskilt intressant är att befolkningsstrukturen i glesbygdskommuner och i kommuner i glesbefolkade regioner, som normalt kännetecknas av påtagligt åldrande befolkning, har fått ett tillskott av yngre åldersgrupper genom invandring. Detta kan i framtiden bidra till att även glesbygdernas arbetsföra befolkning ökar. Vi visar också hur den stora invandringen medfört att Sveriges befolkningsutveckling skiljer sig från trenden i andra länder. Här har vi använt Eurostats befolkningsprognos EUROPOP2013. Prognosen visar att flertalet länder i Europa kommer att gynnas demografiskt av invandring. Särskilt viktig är den för länder i Sydeuropa som med invandring väntas få en stabil eller växande befolkning. På grund av låga födelsetal skulle Sydeuropa annars se sin befolkning krympa. I Tyskland och en del andra länder väntar en befolkningsminskning även om man fortsätter att ta emot invandrare – men minskningen blir lägre än man tidigare trott. Vissa länder, främst i Östeuropa, har just nu en negativ nettoinvandring, men utvecklingen vänder förmodligen kring 2040. Samtidigt märks att Eurostats befolkningsprognos delvis har syftet att visa att invandring rymmer positiva möjligheter. Om Eurostats prognos inte försöker fånga in effekterna av att länder har olika typ av migrationspolitik, blir den inte så användbar för att studera konsekvenserna av sådana olikheter. För att beräkna hur invandringen påverkar Sveriges ekonomi har vi utgått från forskning om demografins effekter på ekonomin som visat att befolkningens ålderssammansättning är mer avgörande än man tidigare insett. Denna forskning, som tog fart på 1990-talet, visar att sjunkande födelsetal är en nyckel till ekonomisk utveckling i fattiga länder. Så länge födelsetalen är höga växer antalet barn snabbt, medan ökningen av den arbetsföra befolkningen släpar efter. När födelsetalen sedan faller minskar andelen barn, medan andelen i arbetsför ålder ökar. Det leder i sin tur till en period av snabb ekonomisk tillväxt – en trend som ofta håller i sig ända tills de stora generationerna födda innan födelsetalen sjönk når upp i pensionsåldern. Vi analyserar BNP och inte BNP per capita, men i vissa avseenden gäller också våra slutsatser för BNP per capita. vii Samma mönster går att hitta även i utvecklade länder. Tillväxten är hög när en stor del av befolkningen är i arbetsför ålder, men sjunker när andelen barn och andelen gamla växer. Inte minst i Sverige är dessa samband mycket tydliga, och de användes därför för långsiktiga tillväxtprognoser redan i slutet av 1990-talet. Vi utgår i den här rapporten från dessa modeller, och tidigare gjorda framskrivningar, men vi har försett modellerna med nya demografiska data som inkluderar den högre invandring som Sverige upplevt efter 2000. För att värdera effekten av kraftigt ökad invandring kan man jämföra dessa uppdaterade prognoser med tidigare prognoser byggda på befolkningssiffror med lägre invandring. Vår analys ger intressanta resultat. Den pekar på att ekonomins årliga tillväxttakt i dag ligger en halv procentenhet högre än den skulle ha gjort om SCB:s prognos från 2000 hade slagit in. Enligt beräkningar förstärks dessutom denna effekt ytterligare de kommande åren, och tillväxten blir så småningom kanske en hel procentenhet högre än om invandringen följt SCB:s femton år gamla prognos. Det finns skäl att ta våra analyser på allvar. Våra prognoser visar hur den ekonomiska tillväxten väntas bli om sambanden mellan åldersstruktur och tillväxt som gällde från 1945 och fram till slutet av 1990-talet blir giltiga även under 2000-talet. Ålder är en viktig faktor för hur människor beter sig – det talar för fortsatt stabilitet. Den viktigaste osäkerhetsfaktorn är att vi inte vet om människor som invandrat under 2000-talet kommer att följa samma karriärmönster som de som bodde i Sverige när modellerna konstruerades. Vi vet till exempel att många invandrare har lägre förvärvsfrekvens än svenskfödda. Den säkraste tolkningen är därför att våra prognoser visar en möjlig framtid utifrån de ålderssamband som hittills gällt i Sverige. Vi har också analyserat invandringens effekter på bostadspriserna. Även här finner vi relativt betydande effekter. I många av Sveriges kommuner ligger småhuspriserna på en högre nivå än de hade gjort om invandringen varit lägre. Effekten är tydlig men liten jämfört med effekten av lägre räntor och en del andra faktorer. En annan möjlig effekt av invandring är att inkomstklyftorna kanske ökar. Även här har vi gjort beräkningar utifrån samband som skattats, men slutsatsen blir att det inte finns några påtagliga effekter. viii Sammantaget ger rapporten stöd för en positiv syn på Sveriges framtida utveckling. Modellerna vi använder visar att den mer gynnsamma demografiska struktur som Sverige fått genom den stora invandringen, innebär att förutsättningar skapats för en betydligt snabbare ekonomisk tillväxt. Högre tillväxt betyder i sin tur att såväl konsumtion som skatteintäkter kan öka snabbare än de annars skulle göra. I Sverige motsvarar de årliga skatteintäkterna runt 50 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Vad innebär detta för våra handlingsmöjligheter i dag? En möjlig slutsats är att man inte nödvändigtvis behöver se de stora utgiftsbehov som följer i spå- ren av omfattande flyktinginvandring som ett långsiktigt hot mot statsfinanserna. Genom historien har stora inflöden av invandrare tenderat att följas av perioder med stark ekonomisk tillväxt. I denna rapport lyfter vi fram forskningsresultat som pekar på att det kan bli så även för Sverige.

Abstract [en]

This report analyses the impacts of the latest fifteen years of increasing immigration on Sweden’s economic development. Taking Statistics Sweden’s population forecast from the year 2000 as its point of departure, the report emphasises just how different Sweden’s current demographic situation is compared to the one predicted by Statistics Sweden. At the turn of the millennium, the main concern was the ageing Swedish population as the baby boomers approached retirement. Low birth rates further contributed to the prediction that the ageing population would be one of Sweden’s main challenges in future years. Our report shows that the actual sharp increase in immigration taking place during the 2000s has changed Sweden’s demography. Rather than a net immigration of 15,000 persons per year, as Statistics Sweden predicted, net immigration between 2000 and 2015 has been around 50,000 people per year. The total net immigration for this period is 750,000 people. The bulk of this immigration is made up of young people aged 15–39 years. Consequently, Sweden’s age structure has changed. No longer does Sweden face the same demographic challenges as predicted fifteen years ago. While the baby boomers continue to dominate the 65–74 age group, as a result of immigration, and high birth rates in the late 1980s and early 1990s, there has been a significant increase of people aged 20 to 40 years. They are at the beginning of their working career and familiy formation phase. Our report examines the impact of increasing immigration on Sweden’s demographic development, economy and housing market. In order to estimate the impacts of immigration on the Swedish economy, we draw upon studies on demographic impacts demonstrating the importance of the age structure for economic development. This research, which emerged in the 1990s, shows that a decline in fertility is the key to economic development in developing countries. As long as the birth rate remains high, the number of children increases x quickly while there is only a slow increase in the working age population. When birth rates fall and the proportion of the population of working age increases, a period of rapid economic growth takes place. It often lasts until the large generations born prior to the falling birth rates are reaching retirement. This pattern applies to developed countries as well. Economic growth is generally high when a large proportion of the population is of working age, it falls when the proportion of children and old people increases. These correlations are evident in Swedish data, and were consequently used in the late 1990s to make long-term forecasts of economic growth. By adding new demographic data – which reflect the sharp increase in immigration during the last fifteen years – to these models, this report estimates the impact of immigration on economic growth. Our results suggest that the Swedish economy currently is growing by half a percentage point more per annum than it had if Statistics Sweden’s forecast in 2000 had come true. Furthermore, according to calculations presented here, this effect will increase in coming years, making economic growth up to one percentage point higher than expected if the increase in immigration had remained at the much lower level forecasted in 2000. Can these forecasts be viewed as plausible? The answer is yes, provided that the correlations between age structure and growth that prevailed from 1945 until the end of the 1990s continue to apply during the 2000s. The fact that age remains an important factor that determines how people behave suggests that this correlation will continue to hold. However, at this point, it is not possible to tell whether those who immigrated to Sweden during the 2000s will follow the same career patterns as those living in Sweden when these models were developed. It is well known, for example, that many immigrants have lower employment rates than Swedish-born people. In addition to estimating the impact of immigration on economic growth, this report also analyses the effects of immigration on housing prices. Here, we find relatively xi significant effects. In many municipalities, the prices of single-family houses are higher than they would have been if immigration had been lower. The effect is clear, but small compared to the effect of lower interest rates and some other factors. Another possible effect of immigration is that income inequality may increase. The results presented here suggest that immigration has a very limited effect on income inequality. Overall, our results suggest a relatively bright future for Sweden. Fifteen years of high net immigration has led to an increasing working age population. According to the demographic models applied in the report, this provides the necessary condition for significantly faster economic growth than an alternative scenario with lower net immigration, as projected by Statistics Sweden in 2000. Higher economic growth may lead to increasing consumption and higher tax revenues. In Sweden, annual tax revenues constitute around 50 percent of GDP. If the growth effect presented in this report becomes reality, tax revenues may be substantially higher during the 2020s than they would have been without increased immigration. This would not be possible to achieve in all likelihood without the high net immigration experienced in recent years. One reasonable conclusion is that there is no reason to see increased spending on immigration in the next few years as a long-term threat to Sweden’s economy. Historically, large inflows of migrants have tended to be followed by periods of strong economic growth. We believe that this is a possible scenario for Sweden.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Statens offentliga utredningar, Delegationen för Migrationsstudier , 2016. , 117 p.
Series
Statens offentliga utredningar, Delegationen för Migrationsstudier, Rapport, 2016:8
Keyword [sv]
migration, ekonomiska effekter, invandring, Sverige
National Category
Social and Economic Geography
Research subject
Human Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-136482ISBN: 978-91-88021-17-5OAI: oai:DiVA.org:su-136482DiVA: diva2:1053106
Available from: 2016-12-08 Created: 2016-12-08 Last updated: 2016-12-08

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://www.delmi.se/upl/files/134905.pdf

Search in DiVA

By author/editor
Malmberg, BoWimark, ThomasTurunen, Jani
By organisation
Department of Human GeographyDepartment of Sociology
Social and Economic Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 16 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link