Att växa upp i dagens samhälle som tjej kan vara mycket förvirrande och alla normer kring hur tjejer bör vara gör det inte lätt. Idag har ungefär från 2 % till 5 % av Sveriges flickor och kvinnor diagnosen ADHD. Tidigare forskning kring ADHD har varit i relation till killars ADHD och diagnosen har setts som en ”kill-diagnos”. Denna studie studerar hur tjejer upplever sin ADHD och hur de rådande diskurserna formar deras syn på diagnosen. I uppsatsen används en diskursanalys för att belysa vilken roll diskurser kan ha för just tjejer med ADHD. Unga tjejer med ADHD missas ofta på grund av att man stoppar dem i kategorier såsom ”hormonella tonårstjejer” och detta kan leda till stora svårigheter med ångest i framtiden. Uppsatsen visar att tjejerna i studien begränsas av normer gällande ”vanliga” tjejer där de har svårt att leva upp till dessa förväntningar. Detta kan leda till att tjejer antingen känner sig missanpassade och avvikande, vilket i sin tur leda till en snedvriden självbild.

Tjejerna i studien ser samhället som en motkraft för deras välbefinnande och sin personliga utveckling. Motståndet och frustrationen som tjejerna uttrycker mot samhällets snäva normer kring tjejer visar på att det krävs nya olikheter inom diskurser eller eventuellt nya diskurser. Studien visar på att det krävs mer variation för att inkludera fler olika slags förväntningar på tjejer och hur tjejer är.

Studien belyser hur tjejer med ADHD skriver och upplever sin ADHD, och hur de upplevde diagnosen i yngre år. Studien bidrar till forskning om tjejer och till forskning om diskurser kring genus och diagnoser och bidrar även till ett nytt perspektiv på psykisk ohälsa i samband med diskurser gällande ADHD och andra liknande diagnoser.