Tv-spel har sedan dess begynnelse kontinuerligt växt storartat och är numera en stor ekonomisk nöjesindustri med flera miljoner användare varje dag. Tv- och film har under flera år granskats och undersökts gällande exempelvis vilka meddelanden dessa sänder ut och reproducerar till dess konsumenter genom bland annat könsroller, våld, etnicitet och klass. Även om tv-spel som medieplattform även blivit granskad gällande liknande fenomen som tv- och film så är forskningsområdet fortfarande relativt smalt. De flesta undersökningar om genusrepresentationer i tv-spel brukar handla om exempelvis Lara Croft i Tomb Raider-serien som anses vara arketypen för just detta eller andra typiska fall. Jag ville istället utföra en undersökning på ett tv-spel som är populärt i skrivande stund och valet föll sig slutligen på actionspelet Overwatch av spelutvecklaren Blizzard Entertainment. Syftet med denna studie är att undersöka de kvinnliga och manliga karaktärerna i spelet och se om det råder någon skillnad kring hur dessa har representerats och gestaltats genom bland annat kroppstyper och sedan försöka svara på frågan varför resultatet kan tänkas se ut som det gör. För att utföra analysen har metoden bestått av en semiotisk bildanalys av karaktärernas officiella översiktsbilder, detta för att kunna få ett så detaljerat resultat som möjligt.  Studien utgår från en teoretisk ram som behandlar bland annat femininitet och maskulinitet i populärkultur, teorier om hur tv-spelbranschen är mansdominerad, vilket i sådant fall avspeglar hur kvinnor gestaltas, samt verktyg från feministisk filmteori som Laura Mulveys ”the male gaze”, vilket baseras på idén att kamerans perspektiv i film ofta är utifrån en mans ögon.

Resultatet i denna studie visade att de analyserade kvinnorna i spelet följde en tydlig mall gällande kroppstyper och flera av karaktärerna är gestaltade med översexualiserande klädsel. De manliga karaktärerna har ett betydligt bredare spektrum vad gäller gestaltningen av kroppstyper. Spelet Overwatch och dess karaktärer följer samma mönster som tidigare uppmärksammats i genusforskning inom tv-spel och ett flertal uppmärksammade företeelser som exempelvis Anita Sarkeesians teori ”kvinnan som pris” i tv-spel finns även att utläsa i detta exempel. Det kan argumenteras för att kvinnorna i spelet är gestaltade på detta vis för att tillfredsställa en antagen heterosexuell manlig publik eller för att manliga tv-spelutvecklare projicerar sina egna sexuella preferenser vid gestaltningen av spelets kvinnliga karaktärer.