Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
ResursCentra för kvinnor som samhällsentreprenörer och företagare inom regional utveckling och politik
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.
2017 (Swedish)In: Genus och företagande, Stockholm: Svenska sällskapet för antropologi och geografi, , 2017, Vol. 136, 109-128 p.Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Kapitlet inleds med en djupgående historisk bakgrund och presentation av framväxten av verksamheten ResursCentra för kvinnor, från ett underifrån perspektiv med initiativ och strategier från olika kvinnogrupper med en början år 1988 till ett formellt inrättande av regering år 1994, samt verksamheten och dess drift fram till år 2016. Kortfattat syftar ResursCentra för kvinnor till att bredda och fördjupa demokratin och att arbeta för att kvinnor får sin del av de offentliga resurserna samt öka kvinnors inflytande och stärka deras ställning i samhället. 

De som driver ResursCentra för kvinnor kan i många fall ses som samhällsentreprenörer, vilka inom forskningen ofta beskrivs som individer som besitter viktig kunskap, har goda kontakter och nätverk, och som genom social mobilisering arbetar för social utveckling och entreprenörskap, samt hjälper att skapa försörjning lokalt, samtidigt som de fungerar som en länk mellan olika nivåer och delar av samhället och olika organisationer. De i kapitlet intervjuade, likt flertalet andra som driver resurscentraverksamhet inte minst på lokal nivå, är inte bara samhällsentreprenörer utan också egenföretagare.

Därmed fortsätter kapitlet med en belysning av erfarenheter från personer som har drivit och driver resursverksamheten med fokus på lokal nivå och då framförallt delar av Gävleborgs län, och kapitlet avslutas med en problematisering av relationen mellan att arbeta aktivt med regionala och lokala utvecklingsfrågor samt att parallellt inom olika branscher vara egenföretagare, och vad det kan innebära för möjligheter och problem tillika vilka effekterna kan bli för respektive verksamhet (resurscentra för kvinnor/eget företagande). Kan resurscentra för kvinnor ses som en försörjningsmöjlighet? Är det egna företaget en förutsättning för att kunna driva resurscentra för kvinnor?

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Svenska sällskapet för antropologi och geografi, , 2017. Vol. 136, 109-128 p.
Series
Ymer, ISSN 0044-0477 ; 136
Keyword [sv]
resurscentra för kvinnor, organisering, institutioner, samhällsentreprenörer, företagare, regional politik, regional utveckling, försörjning
National Category
Economic History Business Administration
Research subject
Economic History; Gender Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-142730ISBN: 978-91-982150-2-1 (print)OAI: oai:DiVA.org:su-142730DiVA: diva2:1092735
Available from: 2017-05-04 Created: 2017-05-04 Last updated: 2017-08-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

Fri fulltext

Search in DiVA

By author/editor
Hård, Ursula
By organisation
Department of Economic History
Economic HistoryBusiness Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 43 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf