Uppsatsens övergripande syfte är att belysa de löneskillnader som fortfarande existerar i det samtida Sverige, genom att undersöka frågeställningen: Finns det ett machopremium (en lönebonus) på löner kopplat till machoaspekter i yrken? Hypotesen är att det föreligger ett machopremium på löner som medför att individer i machoyrken tjänar mer än individer i icke-machoyrken, oavsett kön. Studien använder en kvantitativ ansats med svensk lönestatistik och regressionsanalyser utifrån olika svenska datamaterial från Statistiska centralbyrån. Studien utgår främst från teorier och tidigare forskning från USA kring bland annat compensating differentials, comparable worth, gender bias, the nurturing penalty och värdeminskning i humankapital, som sedan används för att analysera resultatet. En ”machovariabel” skapades för ett stort datamaterial på 3,7 miljoner individer, där yrken som klassats som macho innebar att ett eller flera av följande kriterier var uppfyllda: arbetet var fysiskt tungt, innehöll svåra arbetsförhållanden, var lite smutsigt/lortigt, innehöll arbete med stora maskiner samt innehöll en ”hjältepotential” som innebar räddning av civila med eller utan risk för eget liv. För att en yrkeskod skulle klassas som ett machoyrke skulle minst 50 procent av alla yrken under yrkeskoden klassas som macho enligt kriterierna ovan. I kategoriseringen togs ingen hänsyn till könssammansättningen inom yrkena, då machoaspekten inte ska vara beroende av andel män eller kvinnor inom yrket. Studien fann att machovariabeln i regressionsanalyserna endast var signifikant när andel kvinnor uteslöts ur analysen. Studien förkastar hypotesen om ett eventuellt machopremium på löner då studien inte har kunnat redovisa en oberoende machoeffekt på löner, men uppmuntrar till fortsatt forskning i frågan.