Uppsatsen undersöker årstidsplanering i mälardalsregionen med fokus på vinterhalvåret. Teorin bygger på två infallsvinklar, dels aktiviteter i offentliga rummet, med fokus på Jan Gehl. Den andra behandlar attraktiva vinterstäder och designelement. Frågeställningarna är: hur kommuner planerar vinterhalvåret, hur vinterhalvåret hanteras i översiktlig planering i Mälardalsregionen samt om detaljerade åtgärder indirekt främjar attraktiva och levande vinterstäder? I så fall vilka och i vilket syfte? Empirin bygger på litteraturstudier av tidigare forskning samt befintlig vinterplanering. Fem kommuners övergripande planeringsdokument undersöktes för att se medvetenheten och strategier för vinteranpassningen. Materialet består av översiktsplaner, planprogram eller kvalitetsprogram från kommunerna. Dessa dokument valdes för att de anger riktlinjer för detaljplanering. Undersökningen visar att medvetenheten och arbetet för en välfungerande vinterstad saknas i planeringsdokumenten. Om kommuner i mälardalsregionen har ambitioner att fungera vintertid med levande sociala offentliga rum bör det synas i styrande program och visioner. Detta syns däremot inte till idag.