I vår studie har vi studerat handledarnas bedömningspraktik under perioder av Arbetsplatsförlagt lärande (APL) för elever på gymnasiesärskolans nationella program. Vi har tagit inspiration från fenomenografisk metodansats och har använt sociokulturell och konstruktivistisk teori som teoretisk utgångspunkt. Vi har intresserat oss för hur handledarna upplever sitt uppdrag och vilka anpassningar de gör för att kunna bedöma den här elevgruppen.  För att få information har vi gjort åtta intervjuer med handledare, på olika typer av arbetsplatser, som har erfarenhet av att handleda elever med intellektuella funktionsvariationer. För att få tillgång till handledarnas upplevelser har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer.

Resultatet visade att handledarna utgick från elevernas intressen när de planerade för de uppgifter eleverna skulle göra under sin APL-period, utan att för den skull, ge dem andra uppdrag än det som ingick i arbetet på respektive arbetsplats. Handledarna gjorde olika anpassningar för att göra det möjligt att genomföra moment som eleverna upplevde som svåra. Anpassningarna togs bort när handledarna bedömde att de inte längre behövdes. Handledarna upplevde att de ställde lägre krav på elever med intellektuella funktionsvariationer och fokuserade på att stärka elevernas självförtroende då man menade att det var grunden för att de skulle kunna utveckla sin fulla potential. Slutligen uttryckte handledarna en oro över att de hade för lite kunskap om vad elevernas intellektuella funktionsvariation innebar och önskade ett närmare samarbete med skolorna.

Vi ser att det finns ett behov av att skapa en plattform där skolor och företagen kan samarbeta så att företagen vågar ta emot elever med intellektuella funktionsvariationer som APL-elever och få det stöd som de saknar i dagsläget.