Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Legitimitet till salu: Ackreditering som sorteringsverktyg på den svenska certifieringsmarknaden 1970–2020
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Stockholm Centre for Organizational Research (SCORE). Handelshögskolan i Stockholm, Sverige.ORCID iD: 0000-0001-5970-6137
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Stockholm Centre for Organizational Research (SCORE). Handelshögskolan i Stockholm, Sverige.
2017 (Swedish)Conference paper, Published paper (Other academic)
Abstract [sv]

Papret diskuterar hur en till stora delar privat granskningsapparat, med flera lager av granskare, växte fram när samhällsekonomin av- och omreglerades under 1980- o 1990-talen.

Vilka produkter ska betraktas som tillräckligt passande för att säljas? Standardiserade prövningar av produkter – certifieringsgranskningar – har funnits länge. Prövningarna görs med referens till en standard, som specificerar hur exempelvis lastpallar, tryckkärl och ID-kort ska vara utformade för att bli godkända. Detta paper intresserar sig för en särskild typ av granskning som vuxit sig stark sedan slutet av 1980-talet. Det är en certifiering där fokus inte ligger på själva produkterna, utan i stället på organisationerna som tillverkar och/eller handlar med varor eller tjänster. Vilka företag ska betraktas som tillräckligt passande för att få vara verksamma på marknaden? I dessa fall görs certifieringen med hänvisning till en ledningssystemstandard (t.ex. ISO 9001) vilket i praktiken innebär att det som granskas är de dokumenterade målsättningarna och organisatoriska rutinerna som satts upp för att leda och organisera den granskade verksamheten. Idag har över en miljon organisationer i världen ett ISO 9001-certifikat. Det signalerar att en extern certifieringsrevisor har varit på plats på företagen och gjort årliga kontroller att ledningssystemet fungerar. Men, hur ska man kunna lita på väktarna? Vilka certifieringsorganisationer ska betraktas som tillräckligt passande för att få vara verksamma att granska företag på marknaden?

En motsvarighet till den beslutade statusordning som hierarkiserar olika företag och verksamheter (certifierade vs ocertifierade) finns också för själva certifieringsbolagen. För att kunna lita på att den externa kontrollanten, certifieraren, i sitt granskningsarbete är neutral, kompetent och inte agerar i egenintressen, har ackreditering utvecklats. Genom årliga kontroller av en extern ackrediteringsrevisor undersöks om certifieringsbolagens ledningssystem är på plats och följs, en slags certifiering av certifieraren. Ackreditering är alltså en beslutad statusordning som hierarkiserar certifierarna: ackrediterade certifierare ställs mot icke-ackrediterade. Att det inte är ett okomplicerat system blixtbelyses av att ackrediteringsbranschen är upptagna med att jaga ”fejkrevisorer”, anarkistiska ”cowboys” som fortsätter att certifiera företag trots att de inte är ackrediterade.

Många granskningsverksamheter som före 1980-talet organiserades i statlig regi, som bilprovning och hissbesiktning, har avreglerats i enlighet med rådande marknadsideal. Historiskt växte alltså den privat organiserade granskningsapparaten fram i det tomrum som uppstod när staten abdikerade från rollen som granskande reglerare av olika marknader. Den statliga om- och avregleringen födde fram mer reglering, men i form av en privat beslutad sådan. Certifieringsorganisationerna är nämligen oftast vinstdrivande företag, som säljer legitimitet till andra. Även sociala rörelser har dock varit en formerande kraft när certifieringsmarknaden har expanderat till nya områden (som exempelvis certifikat för hållbarhet, rättvisa, ekologi och hbtq etc.). Utvecklingen är dock inte otvetydig. I samband med att myndigheten Swedac år 1990 startade en ackrediteringsverksamhet för ledningssystemcertifiering trädde staten åter in som överstegranskare av de privata certifieringsföretagen (en beslutad statusordning) som granskar att privata företag följer olika ledningssystemstandarder (en annan beslutad statusordning). Texten lyfter fram strategier som används för att upprätthålla dessa konstruerade statusordningar, liksom strategier som kan skymtas hos företag som väljer alternativa vägar för att försöka legitimera verksamheten.

Place, publisher, year, edition, pages
2017.
National Category
Business Administration
Research subject
Economic History; Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-149668OAI: oai:DiVA.org:su-149668DiVA, id: diva2:1163734
Conference
Tolfte Ekonomisk-historiska mötet, Stockholm, Sverige, oktober 12–14, 2017
Available from: 2017-12-07 Created: 2017-12-07 Last updated: 2017-12-11Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Tamm Hallström, KristinaGustavsson, Martin
By organisation
Stockholm Centre for Organizational Research (SCORE)
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 11 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf