Utgångspunkten för denna artikel är vägledningssamtalets centrala roll i skolors studie- och yrkesvägledande verksamhet. Vägledare verkar dock uppleva sin kompetens som otillräcklig i samtal med nyanlända elever. Artikeln diskuterar detta i relation till vägledares samtalsmetodiska ideal. Den visar på samtalsidealets möjligheter, men även på att otillräckligheten kan ha ett ursprung i krockar mellan samtalsmetodiska ideal och nyanländas behov och situation.