År 2014 släpptes en artikel skriven av Roger Andersson och Lena Magnusson Turner, i den kan vi läsa hur Stockholms stora satsning på ombildning av hyresrätter till bostadsrätter har haft betydande sociala effekter. Andersson & Magnusson Turner lyfter bland annat upp gentrifiering som en stark process som skapar ökad segregation. Uppsatsen utgår ifrån deras artikel och undersöker Stockholms bostadssituation, med syftet att analysera relationen mellan ombildningar och gentrifiering.

Analysmaterialet som uppsatsen grundar sig i är statistiska sekundärdata som hjälper till att kartlägga dels hela Stockholms län och Stor-Stockholms utveckling av bostadsbestånd och prisutveckling över tid och dels mer ingående på tre utvalda områden i Stockholms stad. Områdena som analyseras mer djupgående är: Kungsholmen, Bromma och Skärholmen. Områdena är olika i sin utformning och i sin geografiska position, de ger därför en intressant utgångspunkt. Den data som används i analysen av områdenas sociala välstånd är: ekonomiskt välstånd, utbildningsnivå och andel utrikesfödda. Genom en jämförelse av dessa data samt en undersökning av dels mängden ombildningar av hyresrätter dels försäljningar av dessa, samt prisutveckling av bostadsrätter, ämnar uppsatsen finna ett svar på i vilken omfattning det finns en relation mellan ombildningar och gentrifieringsprocesser.

Resultaten styrker det resultat som Andersson och Magnusson Turner lyfter fram i sin artikel, alltså att ombildningarna i Stockholms stad har ökat gentrifieringen. Utöver det så visar det sig att ombildningarna i Stockholm inte längre sker i lika stor skala som tidigare år. Det som nu istället ökar på gentrifieringsprocesser är den fria bostadsmarknaden, då bostadsrätter blivit en attraktiv handelsvara.